Månad: december 2024

Publicerat den

Kan-ske eller kanske?

För åttonde gången för Tomas Sjödin vinterprata i P1. Ser verkligen fram emot det. När jag sen ser vad han ska prata om blir jag ännu mera nyfiken.

Han kommer prata om ett trotsigt ”kanske” som visar att inget är för sent.

– Jag kommer knyta an till ordet ”kanske”, som ju kan uttrycka tvivel och osäkerhet, men som för mig består av två hoppfulla ord i ”kan” och ”ske”, säger Tomas Sjödin i SR:s sändning där vintervärdarna presenteras.

Vinter i P1 med Tomas Sjödin sänds den 29/12 kl. 13:00.

Alltså – tänk vad ett ord som andas så mycket frågetecken kan bli något helt annat. När man närmar sig ordet ’kanske’ från ett annat perspektiv blir det så mycket mera möjligt.

Kan ske

Det som tidigare kanske inte skulle hända eller möjligen bli av får nu bara en möjlighet direkt. För det kan ske. Inte bara att det kanske kan ske.

Ska verkligen bli intressant hur han lägger ut tänket omkring detta.

Allt för ofta tycker jag mig höra ordet ’kanske’. Det är som att vi är osäkra på om det är möjligt. Eller så tänker vi att något bättre kanske kommer upp. Möjligen är vi osäkra om vår åsikt håller i gruppen man tillhör. Så då ger man en öppning för att kunna slingra sig ur en obekväm situation.

Att leva i ett ’eventuellt’ kan inte vara nyttigt om man gör det länge. Kan hända blir det förmodligen lite för otryggt möjligen.

Nej, jag tror vi mår bäst i det skeendet som just ’kan ske’ ger oss. För det ger oss ett tryggare nästa steg.

Tänk vilken utmaning det är att ha den attityden. Inte kanske utan kan ske. Det är att tro på det möjliga. Tro att det finns en väg. Mer se till möjligheter än omöjligheter. Det ger framtidstro.

Så jag vill hellre leva i en ’kan-ske-känsla’ än att ha ett ’kanske’ ringa i öronen. Jag tror det gör gott inom mig. Så det väljer jag. Vad väljer du?

Publicerat den

Dagens mellanrum – 6 december

’Bättre förr’

Predikaren 7:11
”Fråga inte: Varför var det bättre förr? Det är inte av vishet du frågar så.”

Allt för ofta hör jag tanken om att det var bättre förr. Och kanske kan man tänka så i en snabb återblick. Men när man börjar betänka ’nuet’ mot ’dået’ tror jag inte man är lika övertygad. 

När man varit i ett ’förr’ tyckte man ju det var ganska bra. Man visste ju inte hur det skulle bli sen. Det som var förr fungerade då men fungerar inte i vårt nu. Då var det bra men det skulle inte vara bra nu. För nu är en annan tid. Ett annat sätt. Ändå kan vi uttrycka att det var bättre förr.

Predikaren är rätt tydlig i denna vers. ”Det är inte av vishet du frågar så”. Vi vill vara kloka människor. Så varför inte följa denna rekommendation. Säg inte att det var bättre förr.

Var i stället tacksam för det du haft. Tack för att det fungerade då. Tacka för den välsignelse det gav då. Men låt det stanna i det förflutna. Blicka fram. För det du har i nuet är bra. I framtiden kommer du att tacka för det. 

Kanske behöver vi hjälp med att se hur bra det verkligen är nu. 

I predikaren 3: 11 står det att ”allt har han gjort skönt i sin tid”. Han har gjort det lämpligt och passande för sin tid. Allt har sin tid alltså. Det är att ha rätt förhållning till det som var förr i relation till det vi har nu. 

🙏🙏🙏

Herre, hjälp mig att få rätt förhållning till förr och nu. 

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Publicerat den

Tar Guds nåd slut någon gång?

Är det någonting i denna värld som verkar ha en begränsad hållbarhet så är det ’nåd’. Det verkar som det även är en bristvara under somliga tider.

Det är som att den vissa stunder verkar lysa med sin frånvaro.

Inte så konstigt tänker jag. Så länge den beror på oss människor är nåden nyckfull. Det verkar ibland som att nåden beror på i vilken stämning vi är i. Kanske till och med beror på om vi har lust eller inte.

Men tack och lov fungerar det inte så för Gud. Läs för du se…

”Det är Herrens nåd att det inte är ute med oss, att det inte är slut med hans barmhärtighet. Den är ny varje morgon, stor är din trofasthet. Herren är min del, det säger min själ, därför hoppas jag på honom.”
‭‭Klagovisorna‬ ‭3‬:‭22‬-‭24‬ ‭SFB15‬‬

”Men Herrens nåd tar inte slut, hans barmhärtighet upphör aldrig. Varje morgon är den ny — stor är din trofasthet.”
‭‭Klagovisorna‬ ‭3‬:‭22‬-‭23‬ ‭B2000‬‬

Detta ger mig hopp inför framtiden. Tänk om vi människor kunde lära oss av Guds syn på nåden och hur den fungerar. Tänk om vi människor hade lika lätt att ge nåd som Gud kan ge. Då skulle det finnas hopp för mänskligheten.

Jag tänker att vi skulle behöva bli ”smittade” av Guds barmhärtighet och nåd. Frågan är om vi vill det.

Ska vi låta Gud påverka oss på detta område? Eller vad tycker du? Jag funderar på om det inte skulle förändra vårt sätt att förlåta. Att inte vara så långsinta. Att ge mer barmhärtighet. Att ge mer kärlek. Fundera på det en stund. Kanske skulle förändra rätt mycket.

Publicerat den

Dagens mellanrum – 5 december

’Evigheten är nedlagd i oss’

Predikaren 3:11
”Allt har han gjort skönt i sin tid. Även evigheten har han lagt i människornas hjärtan. Ändå kan de inte förstå Guds verk från början till slut.”

Gud har gjort något väldigt underbart inom oss. Han har lagt ner en bit av evigheten i våra hjärtan. I vårt inre finns det ett himmelskt avtryck. Som ett fingeravtryck av himmelen. Denna bir av evigheten gör sig påmind ibland inom alla människor. Jag brukar tänka att det är den delen av oss som ibland gör sig påmind om att Gud finns. Där slår det an en himmelsk ton. 

Ändå kan man inte förstå …. . Jag tänker att det är Guds Ande som hjälper oss att förstå. För att vi ska koppla rätt i denna känsla behöver vi alltså hjälp. Någon som förklarar vad det verkligen är som vi känner och upplever. 

Jag är så tacksam att det finns en bit kvar av den evighet vi kommer från. Det gör att vi har lättare att förstå och läsa av den evighet vi ska till. Inte så att vi till fullo kommer förstå den. Inte förrän vi kommer dit. Me det finns något som drar oss åt det himmelska. 

Denna del inom os blir den anknytningspunkt som Gud har med oss. Bli inte rädd för den. Den har en fin möjlighet att komma nära Gud.

🙏🙏🙏

Herre, tala till mig inifrån mitt inre. Låt mig känna av din evighet på ett tydligare sätt. 

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Publicerat den

Vad är en bragd egentligen?

Skärmdump fr expressen

Jag läser om att det är dags att dela ut bragdguldet igen. Armand Duplantis vinner det i år. Igen. Vann det 2020 också.

En bragd är en storartad prestation. Alltså lite mer än vanligt. Och visst har han gjort sig förtjänt av guldet även denna gång. För vem har gjort så många världsrekord som han? Nu brukar ju stavhoppare ta höjd för höjd när man slår rekord …. Läs centimeter för centimeter. Det ligger ju rätt mycket pengar bakom varje rekord. Så varför ta fler centimeter varje gång ? Lite oekonomiskt liksom. Skämt åt sido. Visst är han värd det så klart.

Men ibland undrar jag vad en bragd är egentligen. I måndags hade vi bjudit alla medarbetare i vår butik på julbord. Vi ville tacka och uppmuntra. Jag måste säga att alla dessa medarbetare gör verkligen en bragd i sitt arbete. Skapar så mycket möjligheter att hjälp andra människor. För mig är det en bragd. Slår många världsrekord flera gånger i veckan.

Alla dom jag mött i olika projekt vi gjort genom åren är också människor som gjort en bragd. Dom som hjälpt på plats tex i Benin. Men också dom som med deras hjälp gjort sig fri från sammanhang som inte varit bra för dom. Det är också en bragd.

Tänker på alla som jobbar som ambulansförare, brandmän, sjukvårdspersonal, poliser. Jag tycker dom är värda bragdguldet alla dar i veckan. Inte minst alla lärare.

Tänker på alla som kämpar med sjukdom. Mitt i allt lidande kämpar som för att bli friska. Det är i sig en bragd.

Jag tänker att i det ljuset blir bragdguldet lite blekt. Visst, jag fattar nog att man visst kan försvara bragdguldet. Men i alla fall. I ljuset av alla hjältar som totalt uppoffrande hjälper en person i nöd bleknar bragdguldet. Inte minst när man tänker på alla som, med livet som insats, försöker rädda någon som hamnat i rasmassor efter en jordbävning eller i krig.

Vad jag vill säga är……

Det finns så många som är värda bragdguldet på vår jord. Tänk om vi kunde dela ut fler än en medalj

Publicerat den

Dagens mellanrum – 4 december

’Tråna efter annat’

Predikaren 6:9
”Bättre njuta det man har för ögonen än tråna efter annat. Också det är förgängligt och ett jagande efter vind.”

Visst är det lätt att tråna efter det man inte ha. Det är som att det man inte har är mer värt än det man har. 

Kärnbibeln skriver: ‘Bättre är [att vara tillfreds med] vad ögat ser, än kringflackande önskningar (själens vandringar – hebr. halach nefesh) . Detta är också fåfänglighet (tomhet; helt meningslöst) och ett jagande efter vind. [Den andra delen av denna vers är det matematiska centrumet i hela Predikaren. Här sammanfattas hela bokens tema med hebreiska ordet hevel – tomhet och meningslöshet.] ‘

Att vara tillfredsställd är ett gott tillstånd. Det ger en inre frid. För man är nöjd med det man har. Måste inte jaga efter massa annat.

Fåfänglighet, tomhet och meningslöshet hänger ihop. För jagandet efter mer ger ofta en tomhet. För man bli aldrig nöjd. Att leva i ett rikt land är ibland problematiskt. Man tar det mesta för givet. Det kräver att ”man hänger med”. Jag möter ganska ofta i mitt jobb där många är väldigt nöjda med lite. För man har vant sig vid att livet är inte massa prylar. Dom skulle kunna tänka sig att jobba för en ganska låg lön. För man behöver inte mer. På ett sätt en ganska sund tanke. Inte ang lönen kanske i första hand. Utan mer en sund inställning. 

Jag tänker att vi behöver påminna oss om att Gud har gjort det möjligt för oss att kunna arbeta. Allt vi gör är en gåva från honom. Det kan hjälpa oss att inte ta allt för givet. 

Jag tror denna vers påminner oss om något stort. Att det lilla är gott nog. 

🙏🙏🙏

Herre, hjälp mig att vara tacksam. Hjälp mig att inte jaga efter ”vind”. Ber dig Herre att få en sund bild på vad välfärd är.  

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Publicerat den

När en ny blomma kommer

När en ny blomma kommer blir jag väldigt glad. En blommande Clivia är så härligt. Den är verkligen välkommen. Den växer upp. Blommar länge. Så när den börjar visa sig långt ner i bladverken så vet jag vad som väntar. Den kommer glädja under en lång tid. Och kanske kommer det fler efter den första i säsongen.

När det kommer nya blommor in i en gemenskap ( läs människor) så behöver vi vara lika välkomnande. För de kommer glädja. Förhoppningsvis under en lång tid.

När jag vårdar mina blommor är det för att jag vill se fler blommor. Att blomman ska få den näring den behöver för blomsättning.

Och kanske kan det vara en fin förebild hur vi behöver vårda vår gemenskap. Så att fler blommor vill blomma hos oss.

Tänk vad viktigt det är att ha en fin miljö att välkomna till. Både när det gäller själva utrymmet. Men också i relation och atmosfär. En ny person som kommer märker ganska snart om den är välkomnad eller inte. Den känner ganska snabbt vilken atmosfär det är på platsen.

Vem skapar detta? De som är på plats innan det kommer nya in i gemenskapen. Alltså du gör det. Jag gör det. Så vi behöver bestämma oss för att vilja vara atmosfärskapande.

På mitt jobb behöver vi hela tiden nya människor. Så vi behöver hela tiden jobba med hur välkomnandet blir.

Så vill du ha nya blommor i din gemenskap behöver du skapa möjlighet för det. Skapar du en god atmosfär så kan du räkna med att det kommer blomma länge.

Publicerat den

Dagens mellanrum – 3 december

’Tiga har sin tid och tala har sin tid’

Predikaren 3:7
”Tiga har sin tid och tala har sin tid”

Detta är en vers som kanske kan vara lite närgången. Kanske rent av lite känslig. För vi som har lätt att prata kan det kännas att vi borde kanske vara mer tyst. För den som är mer tystlåten kanske den kan vara utmanande på sitt vis. 

Det finns en visdom i denna vers jag tror att vi behöver betänka. Det är att bedöma när vi ska prata och när vi bör vara tysta. Det kan vara svårt att vara tyst ibland även om vi innerst inne vet att vi borde vara det. 

När vi lovat tystnad är det oerhört viktigt att hålla det. För det förtroendet är intakt så länge vi håller tyst. Men kommer det fram att vi ”pratat vid munnen” faller det förtroendet platt fall. 

Ibland ska man vänta med sitt inlägg. För det är inte tid för det.  Ibland ska vi inte vara tyst. För detGud lägger på oss att säga behöver sägas. 

När vi är i affekt skall vi välja att vara tysta tills vi lugnat oss. För i det läget finns det stor risk att vi får ångra oss. Risken är överhängande att vi säger något som inte går att reparera under överskådlig tid.

I detta kan vi också betänka vilken frukt vårt tal ger. Vad blir eftersmaken när vi pratar? Bygger det upp eller raserar det? Så kanske ska vi inventera hur vårt tal är. 

🙏🙏🙏

Herre, hjälp mig att vara tyst när så ska vara. Hjälp mig också att prata när den tiden är. Varna mig när mitt tal ger dålig frukt. 

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Publicerat den

Året går mot sitt slut

När jag brukar komma in i december så får jag en känsla av att året går in på sluttampen. Det är ju 30 dagar kvar men ändå. Räkneverket har passerat 300 dagar sen länge. Det är inte många kvar som sagt.

När året kommer så här långt börjar jag se lite tillbaka. Kanske gör du det med. Eller så väntar du på att göra det tills nyårsafton kommer.

Lägg där till att adventstid har börjat och nedräkning till jul är igång. Det är som att det är på väg att ta slut. Året alltså.

Nu ska jag inte börja recensera mitt år. Det har helt klart varit ett år med många nya upplevelser. Ett spännande år med flera överraskningar i.

När man sen lägger till att ett nytt år är på ingång inser jag att det året kan minst sagt bli intressant det också

Ett gammalt år kan lära oss något inför ett nytt. Man har goda erfarenheter som man gärna ska ta med in i det nya. Dom mindre goda gör vi nog bäst i att försöka lämna kvar i det gamla året där dom hör hemma.

Drömmar om det nya kan vara en bärande kraft och idé. Kanske till och med locka oss in i det nya.

Jag tänker mig att varje år väver vi vår väv. En bild växer fram efter hand. När vi kommer till slutet av året kan vi backa lite bakåt och se årets bild. Under året kan det vara svårt att se alla nyanser i bilden. Men efterhand blir det tydligare.

Har haft denna bild tidigare i någon blogg. Den beskriver detta på ett bra sätt.

Mina funderingar blir….

Kan man påverka denna väv på något sätt? Kan man lägga i trådar i efterhand? Hur skulle du vilja se din vävs slutresultat?

Det nya året kommer inte som någon överraskning. Om 30 dagar är du där. Kan du redan nu förbereda din nya väv? Ja jag tror det. Jag vill tro det. Kanske inte allt så klart. Men jag tänker att något kan man. Bestämma sig för vilket innehåll det ska ha. Nyanserna kanske blir efter hand. Men grundmotivet kan vi bestämma oss för.

En del av min bild är dels mitt jobb i butiken. Men också den del som handlar om den kyrka jag också har förmånen att finnas med i. Sen börjar mycket annat ta form. Så det ska bli spännande att se hur min väv växer fram 2025

Kanske ska du också börja finna tankar för din livsväv för 2025. Kan vara bra att börja fundera på den nu …

Publicerat den

Dagens mellanrum – 2 december

’Utan vision går man vilse’

Ordspråksboken 29:18
”Utan uppenbarelse går folket vilse, lycklig är den som tar vara på Guds undervisning”

Uppenbarelse och vision hjälper oss att hålla riktningen. Vi vet åt vilket håll vi ska. Att få en vision är väl en sak. Men att fullborda den kräver sin uthållighet och mod att hålla fast.  

Kärnbibeln skriver: ”Där det inte finns någon profetisk uppenbarelse (vision, klarsyn, ingen uppenbarelse om Gud och hans ord), där släpper folket sina hämningar (behärskning, självkontroll, återhållsamhet), men den som håller undervisningen [följer Guds instruktioner – hebr. Torah], han är välsignad (lycklig, avundsvärd). [Om det inte finns något högre mål och mening i en människas liv, då finns det ingen anledning att kämpa för det rätta, då lever man bara för dagen och släpper sina hämningar.]”

Gud ger en vision för att leda dig fram till det han tänkt för dig eller det sammanhang du finns i. När man saknar en sådan kan man bli vilsen. Eller att man ”snurrar fram” och saknar en rak väg fram. Det är som man fumlar lite. Eller försöker lite här och där och ser vad det kan ge. 

Uppenbarelsen och visionen är Guds instruktioner till oss. Hans sätt att visa vägen.

Vad jag lärt mig i livet är att igen kan säga sig vara bäst att höra Guds röst. Vissa är bättre än andra att göra det. Men tillsammans kan vi lyssna in bättre . Därför tror jag vi behöver vara ödmjuka inför det vi tror oss uppfatta som Guds vision. 

Vad är det du uppfattar Gud säger till dig idag? Till det sammanhang du finns i? I en rätt rörig värld behöver vi tydlighet i Guds ledning. Finns inte tid för ett ”tyckande”. Vi behöver söka Gud i djupet.

🙏🙏🙏

Herre, gör mig lyhörd för dig. Hjälp mig att lyssna på ett ödmjukt sätt. Hör jag fel, rätta mig då. Hör jag rätt, hjälp mig att våga gå på ditt tilltal då. Herre, vi längtar efter dina instruktioner för vår tid.

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏