Månad: juli 2025

Publicerat den

Dagens mellanrum – 12 juli – ’Infria löften’

’Infria löften’

Psalm 76:12
”Ge löften till Herren er Gud och uppfyll dem! Alla runt omkring ska komma med gåvor till den Fruktade.”

Kärnbibeln skriver: En segersång. Gud beskrivs som en mäktig krigare som förgör Israels fiender. Psalmen har flera kopplingar till Ps 46-48. Inom judendomen reciteras psalmen första dagen under lövhyddohögtiden (sukkot).

Genom bibelns blad kan vi på olika sätt se hur man ger löften till Gud. Man kan ge ett nasirlöfte. För att markera detta avgörande löfte rakade man av sig håret.

Men vad som tydligt är att man skall gör allt man kan för att infria sitt löfte. Ge inget löfte annars. Det är ganska lätt att ge löften. Men så mycket svårare att infria dom. 

Löften håller ihop oss. Jag tänker att vårt syfte är att hålla löftet. Infria det. Göra allt vi kan för att lyckas. Det gör att givna löften hjälper oss att hålla riktningen. Hålla fast i det vi lovat och det löftet innebär. Så kanske är det inte så konstig att versens utryck handlar om…..

［G E ]  löften! ［G Ö R ] löften

Psalmisten Asaf uppmuntrar oss att ge löften. Så det ligger något gott i att ge övervägda löften till Gud

Herre, hjälp mig att hålla och genomföra de löften jag ger dig.

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Publicerat den

Aldrig mer

Aldrig mer – är väl en känsla av vemodigt. Det är något jobbigt definitivt över det på något sätt.

Samtidigt finns det något viktigt över det. Att vi bestämmer att det finns något vingar i livet just nu som behöver lämnas för att aldrig mer vara i våra liv. Sådant vi behöver välja bort helt enkelt. Dåliga vanor. Något som har dålig påverkan på oss. Något som inte är bra för oss. Sådant behöver vi välja bort med ett ”aldrig mer” som motto.

Vad är det du har i ditt liv som du behöver välja bort? Sådant som du blir påmint om just nu som du inser har en dålig påverkan på dig?

Det kan också finnas sådant vi valt bort genom livet med ett ”Aldrig mer” över sig. vi har bestämt oss för att det här vi lämnat för gott. Men så upptäcker vi att det var nog dumt att lämna det. Vi borde ha tänkt annorlunda. Men vi trodde att vi gjorde rätt. Nu inser att vi behöver göra om och göra rätt. Eller mer kanske att återbörda det till det som var. För att inte styra tankarna väljer jag att inte ta några exempel. Det kan leda fel. Men jag tänker att det handlar om sådant som du valt bort med ett aldrig mer men inser nu att det blev ett felval. Eller att det är ett förändrat läge nu.

Vad är det som du behöver värdera om? Vad är det du valde bort men nu inser du behöver välja till igen?

Aldrig mer – kan ofta bli något väldigt definitivt. Och när det är dåliga saker vi väljer bort för det gärna vara definitivt. Men när vi valt bort på fel grund blir det något fel över detta definitiva. För det var inte tänkt så men vi valde ett aldrig mer i tro på att det var rätt. Då blir det knasigt för oss. Var aldrig sämre än att du kan stanna upp. Fundera. Backa tillbaka. Göra om sitt beslut är inte skämmigt. Det är vist när beslutet tidigare blev fel. När vi upptäcker att dom steg vi tog blev fel. Då är det starkt att vända tillbaka och ta om stegen åt rätt riktning.

Aldrig mer kan bli en dyrköpt historia. Men när det rättas till vänds det till något gott.

Om det innebär att vi behöver göra en u-sväng i livet så är det värt det. Låt inte stoltheten sätta käppar i hjulet.

Publicerat den

Dagens mellanrum – 11 juli – ’Övermodig ödmjukhet’

’Övermodig ödmjukhet’

Psalm 75:8
”Nej, Gud är den som dömer. Den ene böjer han ner, den andre reser han upp.”

Kärnbibeln skriver: Psalm 75 är en passande uppföljare till Psalm 74. Nu ges svaret på hur länge motståndarna ska få häda och när Gud ska gripa in. Genom hela denna psalm talas det om olika horn, de ondas och de rättfärdigas. Horn är en bild på makt. Att få sitt horn upphöjt är att vinna makt eller så tillskansar man sig makt genom att själv höja sitt horn. På motsvarande sätt är ett nedsänkt eller avhugget horn förlorad makt.

Att ta sig en position har inte varit den bästa vägen. Det har alltid varit en fördel att fått den tilldelad sig. Jag tror det gäller särskilt i kyrkan. Att ta sig makt är inte den väg vi vandrar. Jag brukar uttrycka det som att ”bli upptäckt”. Gud ger gåvor. Utrustar oss. Så upptäcks dom och vi får träda in i tjänst. 

Varför? För i Guds rike talar vi inte om positioner. Vi talar inte om makt. Vi talar om att vara vandras tjänare. Även Jesus utrycker sig som ”tjänaren”. Han som med all rätt skulle kunna framhäva sig själv. Ta sin position. Han gavs den av Fadern. Jesus tvättade sina lärjungars fötter. Ödmjukheten är den vägg vi ska vandra. 

Att bli övermodig är inte vägen vi skall vandra. Gud lyfter det tydligt i vers 5. Likaså i vers 8. Upphöj dig inte själv. Betänk uppmaningen om att ta den sista plasten för att möjligen bli framflyttad istället för att få ta den sista platsen. Lukas säger något om detta: 

”När någon bjuder dig till bröllop, ta då inte den finaste platsen vid bordet. Kanske någon annan av gästerna är mer ansedd än du? I så fall kommer den som bjudit både dig och honom och säger till dig: Ge honom din plats, och då får du skamsen ta den nedersta platsen. Nej, när du är bjuden, gå och sätt dig på den nedersta platsen. När värden kommer ska han då säga till dig: Min vän, sätt dig högre upp. Då blir du hedrad inför alla de andra gästerna. Var och en som upphöjer sig själv ska bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig ska bli upphöjd.” Luk 14:8-11

När vi för ett spel som mer ser ut som att vi är övermodigt ödmjuka blir det också konstigt. Som att vi utgår från att vi skall bli framflyttade. Låt oss ödmjuka oss. Be Gud om att han utrustar oss med sina gåvor. De gåvor som är ämnade för oss. Invänta sedan hur han väcker intresset hos folk. Så blir vi upptäckta och kan tjäna med det vi fått. 

Herre, jag ber dig utrusta mig så att jag kan tjäna dig. Hjälp mig sen att tåligt vänta tills min tid är. Tack för att du har allt i din hand.

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Publicerat den

Bekymmer

”Bekymra er alltså inte för morgondagen, för morgondagen bär sitt eget bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.”
‭‭Matteusevangeliet‬ ‭6‬:‭34‬ ‭SFB15‬‬

I en tid som denna är det gott att vända tillbaka till Jesu ord om bekymmer. Vi har nog lite för lätt att bekymra oss om morgondagen. För vi har ju fullt upp med den dag som inne är.

Enkelt och enkelt – kanske är för raljerande över något som verkligen är just här och nu ett bekymmer. Som om alla bekymmer bara är ett påhittat jippo. Nej, bekymmer kan verkligen vara ett bekymmer. Inte bara någotsånär fabricerar . .

Sen kan det ju ligga något i att vi ibland överskattar eller skriver upp våra bekymmer lite för mycket. Så tror vi att dom är större än dom i verkligheten är.

För det första tänker jag att Jesus är redan i morgondagen och hälsar oss välkomna in i den. Han har redan koll på läget liksom. Det gör att vi har en som ligger steget före oss. Vi kan tryggt kliva in i morgondagen för Jesus är beredd.

För det andra har han lovat vara med oss alla dagar ända in evigheten. Ett löfte som bara han kan ge.

För det tredje. I välsignelsen läser vinst han vänder sitt ansikte till oss. Han vänder det inte bort från oss. Och ger oss frid. Det måste innebära att bekymret möter Guds frid och Gud själv och hans frid är större än vårt värsta bekymmer.

Så sök först Guds rike och hans rättfärdighet så ska du få allt det andra också. (Matt 6:33). Du går inte ensam in i morgondagen. Du är inte ensam i nuet heller.

”Och kasta alla era bekymmer på honom, för han har omsorg om er.”
‭‭Första Petrusbrevet‬ ‭5‬:‭7‬ ‭SFB15‬‬

”Bekymra er inte för något, utan låt Gud få veta alla era önskningar genom bön och åkallan med tacksägelse. Då ska Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.” Filipperbrevet‬ ‭4‬:‭6‬-‭7‬ ‭SFB15‬‬

Låt mig till sist påminna om att Gud är större än alla våra bekymmer. Att inget är för krångligt för honom. Det gör att våra bekymmer ryms inom hans möjligheter.

”Han som kan göra långt mycket mer än allt vi ber om eller tänker oss genom den kraft som verkar i oss,”
‭‭Efesierbrevet‬ ‭3‬:‭20‬ ‭SFB15‬‬

Långt mycket mer.

Så bekymra dig inte för morgondagen

Publicerat den

Dagens mellanrum – 10 juli – ’Templets förstöring’

’Templets förstöring’

Psalm 74:3
”Vänd dina steg till dessa eviga ruiner. Allt i helgedomen har fienden förstört.”

Kärnbibeln skriver: Psalmen beskriver hur templet i Jerusalem har attackerats och förstörts, se vers 3-7. Hela psalmen uttrycker en frustration över hur Gud upplevs vara långt borta. Samtidigt klargör psalmisten en tro på Guds ingripande från vers 10 och framåt, där en blandning av vetskapen om Guds förmåga, och en undran varför Gud inte agerar, genomsyrar texten. Psalmen slutar som den börjar. Gud verkar långt borta. Psalmen är en lektion i att ibland dröjer bönesvaret. Det finns dock hopp – Gud har verkat tidigare, se vers 12-17, och han kommer att gripa in..

När vi läser igenom vår bibel ser vi hur många gånger templet har byggts upp, förstörts och återigen byggts upp. När fienden ville komma åt folket var det templet som var en av de viktigaste ställen att sätta in sin stöt. 

Templet är det som hållit ihop folket igenom historien. När folket var splittrat så var det templet man byggde. För att samla folket. Vandringen genom öknen bli det portabla templet det centrala i lägret. Tältlägret byggdes runt templet eller tabernaklet. 

Mina tankar går till att vi är ett tempel åt den helige ande, till Gud ytterst. När det templet är i sin ordning är det att vet håller ihop. Betänk bilden. Templet är i vårt inre. Runt det är vår kropp byggd. Det är som hjärtat. Vår kropps pulsslag. Om nu vår fiende djävulen vill förgöra oss slår han till i vårt tempel. I vårt andliga inre. Lyckas han där så blir det förödande för oss. Då blir han den som kan styra inifrån det. 

Därför blir templet, vårt inre tempel, så virrigt att våra. Inte låta förfalla. För då blir vi ytterst sårbara. 

Första Korintierbrevet 3:16 (SFB15) Vet ni inte att ni är Guds tempel och att Guds Ande bor i er?

Första Korintierbrevet 6:19 (SFB15) Eller vet ni inte att er kropp är ett tempel för den helige Ande som bor i er och som ni har fått av Gud? Ni tillhör inte er själva,

Efesierbrevet 2:21 (SFB15) I honom fogas hela byggnaden samman och växer upp till ett heligt tempel i Herren,

Vårda ditt tempel. Försvara ditt tempel. Låt det genomsyra ditt liv. Jag är övertygad att det kommer välsigna hela ditt liv. 

Herre, hjälp mig att vårda mitt inre tempel. Jag vill inget hellre att du skall trivas i mig. Jag inser att det är det bästa för mig att du finns i mitt liv. 

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Publicerat den

Bevarat mig som sin 

När jag är ute och kör bil lyssnar jag gärna på musik. En skiva som ofta går är Järpehag. Igår var inget undantag. Så spelade som den gamla klassikern ’Han har öppnat pärleporten”. Refrängen går så här: (lyssna gärna här)

Han har öppnat pärleporten så att jag kan komma in. Genom blodet har han frälst mig. Och bevarat mig som sin.

Bevarat mig som sin 

Vilken påminnelse. Det var så skönt att höra det igen. Jesus kom till denna värld. Fullbordade sitt uppdrag. När vi bekänner oss till det är vi förlåtna. Att då få höra att vi kan bli bevarade. Det är så mycket frid idag. Barmhärtigt vackert.

Du är hans när du omvänt dig och blivit förlåten. Så kan du vila i det.

Sen kommer det ett stick som inte finns i den gamla versionen:

Porten är öppen, det är fullbordat, jag är förlåten, jag är välkommen hem.

Du är välkommen hem. Hem till Gud. När du försonat dig med Gud. Då är porten öppen.

Låt denna nya version av en gammal sång få påminna dig om en sak denna dag:

Han vill bevara dig som sin.

Publicerat den

Dagens mellanrum – 9 juli – ’För mig är det lycka att vara nära Gud’

’För mig är det lycka att vara nära Gud’

Psalm 73:28
”Men för mig är det gott (lycka) att vara nära Gud. Jag tar min tillflykt till Herren, Gud , för att förkunna alla dina gärningar.”

Kärnbibeln skriver: Psalmen tar upp mysteriet med hur onda människor till synes kan ha bekymmerslösa och framgångsrika liv. Här, liksom i Ps 1 och Ps 2, har de gudlösa en framträdande roll. Ordet för god, hebr. tóv, ramar in psalmen, se vers 1 och 28. Detta ger oss den första ledtråden till svaret på denna fråga: Guds perspektiv och hans godhet. Till en början är psalmisten på hal mark (vers 1-3), medan de onda verkar vara säkra (vers 4-12). Men i slutet på psalmen är situationen omvänd: de onda halkar (vers 18-20) och psalmisten står stadigt (vers 21-28). Detta förstärks även i hur de lidande begreppen speglas: ”nöd/för svårt” (vers 5a och 16) och ”plågas” (vers 5b och 14). Den tredje boken i Psaltaren består av 17 psalmer, Psalm 73-89.

Att inte gå med Gud kan också fungera väldigt väl. Kortsiktigt men inte långsiktigt. Asaf ser att det kan vara så. Och blir först lite fundersam när han ser det på det sättet. När han försökte förstår det blev det helt enkelt för krångligt för honom. Då vänder han sig till Gud och inser hur viktigt det är att redan i detta livet leva nära Gud. 

I verserna 23-28 fattar han sitt beslut. Vem har han egentligen om han inte har Gud? Det är i Guds närhet, när han har Gud, han inser att han har allt han behöver. Vad som än händer är Gud han skippa. Som sträcker sig in i evigheten. En evighet man bara kan nå i en relation med Gud själv. 

När han inser att det världen har att ge inte på något vis, under inga omständigheter, ersätta det han har i Gud. Därför säger han ”Att vara i Guds närhet är lycka för mig” (feb 98) ”Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud” (1917) Eller som Svenskbibel skriver: ”Men jag tycker om att vara nära Gud.” Det är där han hör hemma. Hur det än är och går för alla andra. 

Herre, jag hör hemma hos dig. Det är hos dig jag har min glädje och lycka. Håll mig nära dig resten av mitt liv.

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Publicerat den

-”Jag hatar ovisshet”

-”Jag hatar ovisshet”

Orden kommer från en man som jag lyssnade till på radion häromdagen . Ovisshet var det värsta han visste , slog han fast.

Och kanske är det just den känsla som är allra jobbigaste att känna. Att tro sig veta men ändå inte. Det kanske blir eller så blir det inget alls med det.

Kan du känna ovisshetens arbetssamma upplevelse av att pendla mellan att bli eller inte bli? Alltså den känslan är inte kul.

Likaså ovissheten att inte veta hur sin framtid ska bli. Att vilja veta men det går inte att få klarhet i det.

Att hoppas hoppas och åter hoppas men ha ovissheten i om det överhuvudtaget kommer att bli något.

När man inser att man själv utsatt någon för något slag av ovisshet känns det mindre trevligt. Att bli utsatt för den är bra mycket värre.

Ovisshet är oklarhet, något som är i ett dunkel eller oklarhet. Men det kan också vara tvekan och obeslutsamhet. En ovisshet som springer upp i en obeslutsamhet kan vara nog så krävande på snudd till att bli uppgiven. Ibland undrar jag varför det är så. Obeslutsamhet är inte detsamma som att vänta in lite för att göra ett bättre beslut än att göra det impulsivt. En sådan tvekan eller att vänta in beslut är en sund väntan. Men obeslutsamhet som beror på att man inte vågar fatta beslut eller inte vågar ta ansvar, eller mer för att men helt enkelt inte vill men man säger inte det rakt ut. En sådan ovisshet kan döda vilken entusiast som helst. Det är i sådana situationer som visioner som är födda går om intet. Och då blir det troligen så att man går tillbaka i utvecklingen och tappar framtida möjligheter. Jag tror t det helt enkelt kan vara ödesdigert att tveka på det sättet.

Så i ett stycke ”hatar” även jag ovisshet. Fast jag tycker att ”hata” är för starkt ord. Men jag ogillar en sådan ovisshet väldans mycket åtminstone.

I relation till Guds ledning kan en avsaknad av svar och ledning också leda till en känsla av ovisshet. Ska man gå vidare? Vad är Guds tanke?

Så länge man inte har svaret är nog rekommendationen att invänta. Kanske blandar vinjett enkelt ihop Guds svara att ”vänta” med ”ovisshet. Så länge Gud inte gett klartecken är väl det ett ”kanske” eller rent av ”vänta”. Det är ju också ett svar. Så då bör vi inte hamna ner i ovisshetens träsk. Kanske kan ligga något i det eller?

Publicerat den

Dagens mellanrum – 8 juli – ’Den som ingen hjälpare har’

’Den som ingen hjälpare har’

Psalm 72:12
”Ja, han ska rädda den fattige som ropar och den förtryckte som ingen hjälpare har.”

Kärnbibeln skriver: Psalm 72 är en passande avslutande psalm för Psaltarens andra bok (Psalm 42-72). Oväntat handlar inte psalmen om David, som nämnts i inledningen på många av psalmerna i denna bok, istället är fokus på Messias – kungars kung och Davids son.

När man tänker att det är Jesus – Messias – denna psalm handlar om blir man ännu lite mer intresserad av den.

Genom biblen ser vi hur Gud, Jesus, har ett särskilt öga till den förtryckte. Den som är under press. Den som är sjuk. Jesus säger ju att han inte kom för de friskas skull utan för de sjukas skull. Denna sista psalm i den andra boken i Psaltaren gör inget undantag. Den som ingen hjälp har tar han sig an. När du tycker och uppfattar som att igen står på din sida – då står Gud på din sida. Han vill stötta dig i den fattigdom. Fattigdom på vad som helst, rikedom, hälsa, vänskap, andligt,  ja vad som helst.

Han skall komma som ett regn – Kärnbibeln skriver vers 6 så här: ’Han ska vara som regnet som kommer ner på det nyslagna gräset [då skörden bärgats och rötterna är som mest känsliga för torka] , som regnskurar (våg efter våg av stilla strilande regn) som vattnar jorden. ‘

Förr sjöng vi en sång som hade denna text: ”Han ska komma över oss lik ett regn, lik ett vårregn som vattnar jorden, som vattnar jorden.” Hämtad direkt ur Hosea 6:3 Kärnbibeln i Ps 72:6 beskriver det så vackert. Då vi är som mest sköra kommer ett stilla regn så att vi har chans att få nytt liv i våra rötter i den andliga myllan. I Hosea förtydligar kärnbibeln det med ”Det sista regnen före skörden, som ger näring åt frukten”. 

När vi känner oss sköra, torra, uppgivna, så kommer inte Gud med ett slagregn för att piska på oss med ett ”kom igen nu då”.Utan han kommer likt ett vårregn som stilla trillar ner på oss för att ge oss nytt liv, nytt mod, ny kraft. Så att vi har möjligheten och förmågan att kunna ta emot. Så att det inte bara flödar förbi eller vi slår ifrån oss det. 

Kan bergen tala? (Ps 72:3) Kärnbibeln förklarar: ‘Bergen ska ge (bära, berätta nyheten om) frid åt folket, och höjderna rättfärdighet. [Bergen och höjderna är poetiskt personifierade som budbärare som kommer med frid, det hebreiska ordet shalom, som innebär Guds välsignelser på alla områden.]

Herre, tack för att du ser när jag är torr, svag, missmodig och uppgiven. Tack för att du då vill komma över mig med ett stilla vårrregn. Så att jag kan få nytt mod, ny kraft och nytt liv. Tack föra tt du inte vänder ryggen i min svaghet.

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Publicerat den

Att lägga till en båt vid kaj

När jag skriver detta sitter jag i hamnen i Trosa. En plats jag genom åren gärna återvänder till. Inte minst under de åren vi bodde här som familj. Älskar vattnet. Tro det eller ej men en gång gick jag på kurs här. En kurs där man fick förarbevis på båt.

I hamnen är det rätt mycket aktiviteter under sommaren. Övrig tid är det nog mest fiskare som är här.

Men när man sitter här, särskilt mot sen eftermiddag och kväll kommer båtfolket in från Östersjön och lägger till sina båtar. Dags för vila.

Det är inte alltid enkelt att lägga till en båt. Särskilt när vattnet är krabbt eller det går vågor. Som sagt, är inte alltid lätt att komma i hamn. Det kan vara omständigheter som gör det svårt för stunden. 

Kanske är det därför som somliga aldrig går ut med sin båt. Blir bryggseglare. Orolig för att inga komma i hamn igen på ett säkert sätt. 

Att sitta vid inloppet till hamnen ser man den ene båten efter den andre närmar sig hamn efter att vara ute på sin tur.  Jag tänker mig livet så. Vi tar olika turer för att komma in i hamn igen. Kanske för att proviantera, vila, hämta ny kraft. Kanske i behov av lite underhåll. Både sin ”båt” och sig själv. För att sen, efter en tid, gå ut på en ny seglats i livet. På ett nytt uppdrag.  Det är inte alls fel att vara i hamn ett tag. För att ta nya tag. 

Det är en rätt stor skillnad att lägga till sin båt i en naturhamn eller vid ordnade förhållanden med bryggor. Jag tänker på alla tidiga missionärer. Man kom till ett helt nytt sammanhang.  Inte alls lätt att ”lägga till” där. Språket , kulturen, folkets försiktighet. Kanske rullning med hot. 

Att gå in med sin båt i Trosa hamn har sin regler att följa. Där går man inte in hur fort som helst. I farleden är det möjligt med 7 knop men längre in ser jag att 3 knop är möjliga men kanske det mer är lämpligt med ”så låg fart som möjligt så att man hinner manövrera sin farkost. Så är det också i livet när man närmar sig en hamn eller andra människor.  Man behöver komma försiktigt så att man kan manövrera sig på lämpligt sätt. Ångar man på kan det lätt gå på grund eller krocka med kaj och annat. 

Sällskapet på båten – det är ganska avgörande att de kan samarbeta och hålla sams.  Om alla vill stora och ställa och avgöra hur man ska göra kan det bli rätt utmanande att lägga till i hamn. Men när man tränat på att samarbeta och lägga till har man goda förutsättningar att lyckas. Kanske var du skådat spektaklet när någon slussar. Där mannen vid rodret skriker på alla andra som tydligen gör alla fel man kan göra. En del menar att det är det optimala testet för äkta makar ….. skämt åt sido men båtlivet visar verkligen på hur viktigt samarbetet är för att komma säkert i hamn. Kanske är det en bra bild på en församling, kyrka, hur viktigt det är att vi hjälps åt på livets båtresa.

Det berättas att en gång för länge sedan fanns det en stor lyxig båt ute i Trosa skärgård. Den som ägde en hade nog fått betala rätt mycket för den båten. Så berättas att skepparen hade ett problem. Han visste inte vart han var. För han hade inget sjökort. Så en annan person i en annan båt fick hjälpa honom att hitta rätt.

En berättelse som har en lärdom. Det kan vara viktigare med det yttre synliga och strunta i vägledningen. Så kan livet vara. Så ”köp” dig aldrig för stor dyr ”båt” så att du inte har råd med ”sjökortet”. Tror du fattar bilden. Hellre mindre ”båt” i livet och hitta i ”hamn” än att köra vilse på livets seglats.