Dagens mellanrum – 7 juli – ’Gå med mig när jag blir gammal’

Gå med mig när jag blir gammal

Psalm 71:9
”Förkasta mig inte när jag blir gammal, överge mig inte när min kraft tar slut,”

Kärnbibeln skriver: Flera hebreiska manuskript sätter ihop Psalm 70 och 71 till en psalm. Båda är böner om hjälp, men de har också olikheter. Psalm 70 är kortfattad och rakt på sak medan Psalm 71 är mer reflekterande. Vers 9, 17 och 18 talar om ålderdomen. Det är inte en desperat bön utan snarare en eftertänksam bön av någon som levt ett helt liv och förtröstat på Guds trofasthet.

Ett nyckelord är Guds rättfärdighet som nämns i vers 2, 15, 16, 19 och 24. Ett annat tema är tid. Psalmen berör alla livets stadier – ungdom, medelålder och ålderdom. Vers 18 indikerar att psalmisten är mitt i livet och förtröstar på Gud även när han blir gammal och grå. Redan i första versen, med ordet ”aldrig” (hebr. olam) finns tidsbegreppet med. I vers 17-19 används ordet ”ända till” (hebr. ad) fyra gånger och mynnar ut i att Guds rättfärdighet når ända till den högsta himlen. Psalmens slutsats är att Guds rättfärdighet kan proklameras i livets alla åldrar och skeenden.

Ålderdomen kan vara svår att förställa sig. Särskilt nät man är ung. Minns att jag som 16-åring kallade för farbror på barnlägret. Det var lite tufft att ta just då. Nu blir man ganska glad att som snart 60-åring blir tagen för att inte alls vara i den åldern. Ålder är svårt. Man är nog en ålder i sinnet och en ålder i verkligheten.

Men inför att bli äldre kan det vara tufft. Kärnbibeln har satt rubriken ”Hela livets Gud. Folkbibeln ”Bön om hjälp i ålderdomen”. Nubibeln ”Den åldrandes bön om hjälp”. 1917 har satt ”Bön och förtröstan till Gud”.

Vänd ditt öra till mig – En längtan att Gud skall lyssna. Och han lyssnar verkligen. Det är aldrig upptaget hos Gud. Han sover aldrig. Han har en förmåga att lyssna till alla samtidigt hela tiden. Helt omänskligt. Men han är väl inte Gud för intet. 

”Men jag ska alltid hoppas och prisa dig om och om igen. Min mun ska förkunna din rättfärdighet, din frälsning dagen lång, fast jag inte förstår dess vidd . Jag ska komma i Herrens, Guds väldiga kraft, jag ska prisa din rättfärdighet, din och ingen annans.” 71:14-16. Vilket löfte och framtidshopp.

Gud är verkligen hela livets Gud. Ingen är för liten eller för gammal för att söka sig till Gud om hjälp. Han ser till alla. Så var inte orolig vart du än befinner dig i livet. Alla ålsdar har sina utmaningar. Han är förtrogen med alla. 

Herre, tack för att du är hela livets Gud. Tack att du har en förmåga att förstå alla livets utmaningar jag går igenom. 

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Laddningen klar

Jag kör en bil sommar en plug-in-hybrid. Så en hel del av allt jag kör med min bil i stan går på el. När jag är ute och kör så laddar den även när jag bromsar och vid motorbroms. Så under färd så blir det en del körning på el även när den primära laddningen tagit slut.

När jag kommer hem sätter jag i sladden för att ladda batteriet igen. Så när det gott en tid får jag följande meddelande på min mobil

Laddningen är klar

Så är bilen fulladdad inför nästa färd. Hushållar jag med farten så räcker elen rätt länge trots allt. Inte som en elbil men ändå.

Idag är det söndag. Kanske går du till kyrkan för att ”ladda” det andliga ”batteriet”. Eller så tog du en stund i Guds närhet i bön och bibelläsning hemma kanske. Att ladda sitt andliga batteri (om man nu får säga så om så viktiga saker som tro och andlighet) har en stor betydelse för oss. Det gör oss gott. Det förbereder oss för nästa sträcka. Och under vår vandring fungerar det likt min bils laddning under färd. Vi får helt kraft under resan. Men vi behöver likt min bil längre stunder av laddning.

Så varför inte ta en stund denna dag att bara låta koppla i sig till Guds kraftkälla.

Nu tror ju inte jag att vi någonsin blir helt klar i laddningen vid Guds kraftkälla. Vi har hela tiden behov att fylla på. Men det är verkligen gott att fått vara på en gudstjänst och få möta Gud. Att få gå vidare ifrån den och känna sig påfylld. Påfylld med något från Gud genom Guds Ord – Bibeln. Men också i sitt inre.

Så, ska vi tillsammans ”sätta i sladden” och ”ladda” idag? Guds kraft räcker till oss alla. Visst är det bra?!

Dagens mellanrum – 6 juli – ’Hjälp mig snart’

Hjälp mig snart

Psalm 70:6
”Men jag är svag och fattig. Gud, skynda till mig! Du är min hjälp och min befriare. Herre , dröj inte!”

Kärnbibeln skriver: Psalm 70 är en brådskande bön. Psalmen är kort, något som förstärker angelägenheten och behovet av Guds ingripande nu på en gång! Varje rad består av en vädjan till Gud. I kontrast till andra psalmer har den inte en avslutande lovprisning. De judiska skrivare som kopierade manuskripten måste ha blivit förvånade över psalmens form och korthet. Flera hebreiska manuskript kombinerar Psalm 70 och 71 till en längre psalm. Något som också är speciellt är kopplingen till Psalm 40. Innehållet återfinns i en lite modifierad form i avslutningen där, se Ps 40:14-18. Det är omöjligt att veta vilken av dessa texter som kom till först, men eftersom samlingen med psaltarpsalmer har med dem båda kan det vara värdefullt att se psalmen i sitt sammanhang. Placeringen av Psalm 70 här mellan Psalm 69 och 71 som är två långa psalmer som båda avslutas med lovprisning, förstärker angelägenheten och nöden.

Brådska – har du haft det i din bön till Gud någon gång? Ibland kan jag ha en känsla av ”Herre hjälp, gör det gärna igår”. Alltså man vill att Gud skall hjälpa så fort som möjligt. För vi blir otåliga ibland. Nöden tränger på. Till och med David kunde känna så. Kärnbiblen skriver så här i den versen …

‘Jag är betryckt (ansatt) och fattig [helt beroende av dig Gud] . Gud (Elohim) , skynda dig till mig, du är min hjälp och min befriare, Herre (Jahveh) , dröj inte! [Psalmen börjar och slutar på samma sätt och använder samma hebreiska vokabulär i vers 1 (ezrah choch – till min hjälp skynda) och här i vers 6 omvända ordföljden (choch ezri – skynda till min hjälp). Psalmens sista ord är ”dröj” (hebr. achar) som beskriver någon som går i tjära och därför blir fördröjd.]’

Skynda skynda – Bön om snar hjälp. Det känns som att denna psalm vill visa att vi kan hamna i den känslan och situation. 

Herre, hjälp mig nu. Gärna igår. Tack Herre för att du vet när tiden är mogen för svar. Hjälp mig att vila i att du har allt din hand.

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Klyschor

Vad vore livet utan klyschor – eller? Just nu är det fotbolls-EM och är det högsäsong på klyschor så är det då.

Men livet är ofta fyllt med klyschor. Ord vi bara använder. Kanske för att skydda oss. Bortförklara oss. Försöka komma undan sanningen. Försöka få det att se bättre ut än det i verkligheten är. Så slingrar vi oss ut det hela tror vi.

Kanske är det bättre att vi försöker hålla oss till nuets sanningen. För vad är bättre än just sanningen? Den håller över tid. Kommer att visa sig vara det som är det bästa på alla sätt. Även om det kan vara jobbigt just där och då.

Jag frågade ChattGPT ang klyschor. Och jag fick svar så det räcker för hela kvällen tror jag. Och inte bara själva klyschan. Den förklarade lite vad varje klyscha innebär. Så håll till godo om du vill och orkar.

Sportklyschor

Bollen är rund – Allt kan hända, ovissheten är en del av spelet.

Det är inte över förrän det är över – Man ska inte ta ut något i förskott.

Vi tar en match i taget – Fokus på nuet, inte framtiden.

Allt kan hända i fotboll – Påminnelse om sportens oförutsägbarhet.

Vi gav 110 procent – Vi försökte verkligen (trots att 100 % är max…).

Det är små marginaler som avgör – En match kan avgöras av små detaljer.

Formen är tillfällig, klassen är permanent – En bra spelare är alltid bra, oavsett dagsform.

Det viktiga är att vi gjorde vårt bästa – Fokus på insats snarare än resultat.

Vi ska göra jobbet – Vi ska anstränga oss ordentligt.

Det gäller att sätta sina chanser – Effektivitet är avgörande.

Allmänna vardagsuttryck (i samma anda)

Det är som det är – Resignation eller acceptans.

Tiden får utvisa – Vi vet inte än, det får framtiden visa.

Det löser sig – En optimistisk tro på att saker fixar sig.

Man vet aldrig – En vag antydan om osäkerhet.

Det viktiga är inte att vinna, utan att delta – Fokus på medverkan snarare än prestation.

Alla gör vi misstag – Försök att normalisera fel.

Det är tanken som räknas – Avsikten är viktigare än resultatet.

Inget är omöjligt – Motivationsfloskel, ofta odelat positiv.

Fler sportklyschor

Vi ska studsa tillbaka – Efter en förlust, såklart.

Vi fokuserar på vårt spel – Oavsett motståndet.

Vi är starka som grupp – Betoning på laganda snarare än individuella stjärnor.

Vi hade inte marginalerna med oss idag – Undanflykt för förlust.

Vi ska göra jobbet i 90 minuter – Standardfras om arbetsinsats.

De ville mer än vi idag – Erkännande utan att säga att man själv var dålig.

Det är resultatet som räknas i slutändan – Prestationskrav trots allt.

Vi tar med oss det positiva – Efter en dålig insats.

🏛️ Politiska standardsvar

Vi har lyssnat på väljarna – Oftast ett försök att låta folklig.

Det här är en prioriterad fråga för oss – Allt är viktigt, men egentligen inget.

Vi måste ta ansvar – Antingen eget ansvar eller uppmana andra.

Vi står upp för svenska värderingar – Väldigt vagt, men låter starkt.

Det är en komplex fråga – Undvikande av konkreta svar.

Vi måste se över regelverket – Vi vet att något är fel, men vi skjuter på det.

Vi tar situationen på största allvar – Men gör kanske inget konkret.

Det handlar om att skapa trygghet – Oklart vad det innebär, men trygghet låter bra.

💼 Klyschor i arbetslivet

Vi måste tänka utanför boxen – Krav på kreativitet utan riktning.

Vi har ett högt tempo här – Ofta synonymt med stress.

Alla ska med på resan – Säljsnack för förändringsarbete.

Vi har högt i tak – Påstådd öppenhet för kritik (som ibland inte stämmer).

Vi jobbar agilt – Ofta utan att riktigt veta vad det betyder.

Det är en win-win-situation – En affär där alla påstås vinna (ofta oklart hur).

Vi har kunden i fokus – Standardfras oavsett vad man egentligen gör.

Vi står inför spännande utmaningar – Kodord för problem.

🧍‍♀️ Vardagliga livsklyschor

Man lär sig så länge man lever – Låter ödmjukt, men ofta sagt utan verklig insikt.

Vad som inte dödar härdar – Uppmaning att bita ihop.

Allt händer av en anledning – Tröst eller ödesfilosofi.

Efter regn kommer solsken – Det blir bättre sen, håll ut!

Du måste älska dig själv först – Enkelt att säga, svårt att göra.

Lev i nuet – Carpe diem-variant som låter klok.

Följ ditt hjärta – Vagt råd, kan bli vad som helst.

Det viktiga är att du är lycklig – En snäll floskel som sällan löser något konkret.

Om du läst så här långt har du gjort det bra. Klyschor är rätt onödigt. Annars använder vi dom rätt ofta. Läste i bibeln för några dagar sedan som lite handlar om detta. ”Det är bara bla bla bla bla …”. Ligger lite i att klyschor är just våra ordblaj.

Dagens mellanrum – 5 juli – ’När jag mist fotfästet’

När jag mist fotfästet

Psalm 69:3,14
”Jag har sjunkit i djupaste dy utan fotfäste, jag är ute på djupt vatten och strömmen sköljer över mig.”
”Men jag bär min bön till dig, Herre , i nådens tid. Gud, svara mig i din stora godhet, i din frälsande trofasthet!”

Kärnbibeln skriver: Psalmen är den längsta bönen om Guds hjälp och ingripande i hela Psaltaren. Bönen har flera olika teman: personliga problem, fiender, egen synd och hur Gud upplevs overksam och tillåter lidande. Här finns även en sektion med den lidande tjänaren (vers 8-13) som har profetiska undertoner och citeras av Jesus. I sig självt är inget av dessa teman ovanliga i Psaltarens böner, det speciella är att alla finns samlade i en lång bön. Psalmen visar hur komplext livet kan vara och hur alla dessa områden kan påverka.

Denna psalm har nog alla olika domensioner vi kan uppleva i vår nöd. Som kärnbibeln skriver så har den flera olika teman som vi kan känna igen oss i. Jag vill lyfta fram tre dimensioner i den.

Tappat fotfäste – Jag vet hur det är att slinta på isiga mark och vad det kan få för konsekvenser. Jag vet hur det är att sätta foten fel på en myr och nästan fastna. Jag vet hur det är att snubbla och slå sig hårt. Att tala fotfästet i livet har jag också mött. Kanske ser du tillfällen i livet som du kan känna igen i den beskrivningen. Att Appa fotfästet på en promenad är väl en sak. Men att tappa fotfästet i livet, på livsvandringen, är så mycket mera knepigt. Psalmisten lyfter fram detta att tappa fotfästet. 

Nådens tid – ”Men jag bär min bön till dig, Herre , i nådens tid. Gud, svara mig i din stora godhet, i din frälsande trofasthet!” –  i nådens tid. Sug på de orden en stund. I nådens tid. Visst lyfter dessa ord fram Guds barmhärtighet. Det finns en nådens tid för dig som tappat fotfästet. 

Så här skriver kärnbiblen: ‘Men jag låter mina böner gå till dig, Gud (Jahveh) , i nådens tid [då Gud välkomnar, accepterar, villkorad nåd – hebr. ratson, se 3 Mos 1:4.] Gud (Elohim) i din stora nåd (kärleksfulla omsorg – hebr. chesed) svara mig med sanningen om din frälsning (med sanningen som befriar) . [I denna vers finns både villkorad nåd (hebr. ratson) och kärleksfull omsorgsnåd (hebr. chesed). Genom hela Bibeln hör nåd och sanning ihop. De finns i Guds eget vittnesbörd, se 2 Mos 34:6. Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig. Det behövs både nåd och sanning, men nåden kommer alltid först. Den sista delen klingar likt Jesu uttalande i Joh 8:32: sanningen ska göra er fria!] ’ Visst är det sköna ord att läsa. 

Brinnande iver –  ‘ Brinnande iver för ditt hus har förtärt mig, dina smädares smädelser föll över mig. ’ – en passion och iver för Guds Hus, alltså kyrkan. Hur är det med din passion och kärlek över den kyrka du går i? Är den genuint stor? Eller har den fått en törn? När vi har goda tider i kyrkan är det gott ställt i detta. Men så kommer de stunder som sårar. Eller som skadar på olika sätt. Så får passionen och ivern en törn. Jag tror. Att då behöver vi vänd tillbaka till att det är Guds kyrka. Det är han som är huvudet. Och be honom om nåden att se på den genom Hans ögon.

Herre, Ställ mina fötter på den fasta grunden igen. Tack för att det finns en nådens tid för mig. Jag ber, att jag alltid ska känna en passion och kälke över den kyrka jag går i.

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Har det hänt något gammalt?

Jag vet inte om du har ställt den frågan någon gång. För den mest vanliga är nog ”har det hänt något nytt?”

Det är väl den senare som driver oss att öppna olika appar som tidningar, Facebook, Instagram, Tik-tok, LinkedIn eller vad nu alla heter. För det är det nya som driver oss dit. Inte det gamla som redan är sagt, lästs och hänt.

Men vart tar allt det gamla och välbeprövade vägen? Det som visat sig fungera och håller måttet över tid ?

Jo men det tar vi nog för givet och så finns det bara där utan att vi ger det sin rättmätiga uppmärksamhet.

Tänk om allt det gamla som fungerade väl skulle börja protestera. Sluta fungera bara för att vi slutat att hylla det. För att vi inte tar kort på det och lägger upp det på Instagram – igen.

Nej, det gamla det får sällan någon större uppmärksamhet. För det är det nya som gäller. Men vet att det kommer bli gammalt och välbeprövat? Tänk om vi lägger ner tid på det nya och sen blir det en flopp? Då har vi ju scrollat i vår mobil helt i onödan. Hur bra är det när timmar och handleder och nackar gnäller över skador de fått?

Men vem vill vet om, igen, något gammalt? Det är liksom inte inne nu. Det fungerar ju varför ska det så få plats på plattformarna och i mitt medvetande?

Men jag skulle vilja slå ett slag för det gamla välbeprövade. Uppmärksamma det. Väldiga det igen. Vi äter ju gärna den där ”gamla” maträtten som är så god.

Men avstå det gamla som just nu inte fungerar för den här tiden. Avstå det som var bra då men inte nu. Det är ju inte det jag skriver om ifall någon nu trodde det.

Tack till allt det gamla som visat sig hålla över tid och är värd vår uppmärksamhet. Förlåt att vi (läs ”jag”) bara tagit ”dig” för givet.

Dagens mellanrum – 4 juli – ’Dag efter dag bär han oss’

Dag efter dag bär han oss

Psalm 68:20
”Lovad är Herren! Dag efter dag bär han oss, Gud är vår frälsning. Sela”

Kärnbibeln skriver: Psalm 68 är en sång som handlar om Guds makt och majestät. Gud har varit Israels Gud under vandringen från Sinai till Sion, men han är också en Gud över alla folk, och en dag ska han regera från Jerusalem. Psalmen har messianska undertoner. Vers 19 citeras av Paulus i Efesierbrevet om Jesu seger på korset. Bashan är känd som ”ormens plats”, se vers 16, i kontrast till Sion som är Guds stad. Den urgamla profetian från 1 Mos 3:15, hur ormens huvud ska krossas, får sitt uppfyllande i vers 21.

Bana väg – bered väg – Något som ligger oss troende nära. Vem är som skall få utrymmet om inte Gud själv. Han ärver att lyftas fram. Men också skapa en väg för hon till folket omkring oss. Behöver han oss? Ja tydligen är det så. 

”Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk, när du gick fram i ödemarken”. När vi följer Israels folk ut ur Egypten så går han före i molnstoden och i eldstoden. När de går genom havet så går han bakom dom till skydd. När Jesus säger ”Följ mig” innebär det att han går före och visar vägen. Gud är en som går före i spetsen och dig och mig och oss alla. 

”Lovad är Herren! Dag efter dag bär han oss, Gud är vår frälsning.” – Dag efter dag efter dag efter dag – bär han oss!! En av de sånger jag kommer ihåg från det jag var barn. Man sjöng den ofta i den kyrka jag växte upp i. Kärnbibeln skriver: ”Dag efter dag bär han oss [som en börda; med vår börda – han som tar hand om sitt folk]” Han bär oss inklusive den börda vi bär på. Så stark är Gud. Så stor omsorg har han om oss. 

Var du än befinner dig i livet just nu är han den Gud som bär dig och din börda. Gud har omsorg om dig!!

Herre, Tack för bär mig och min börda. Jag är så tacksam att du är väl förtrogen med allt som är jag. Allt det jag finns i. Allt det jag bekymrar mig om och över. Herre, tack du orkar med mig och alla andra. Du är så stor i barmhärtighet.

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Utstakad väg

Jag vet inte om du håller med mig om att att Gud leder våra steg och leder oss in i det han har ämnat oss för.

Jag var på Järsö igår och gick en naturstig. Den ledde mig ut till skärgården på Åland. Ja, nu är ju hela Åland nästan en skärgård men i alla fall.

För att ta mig ut till vattnet fick jag följa en utmärkt (!)led. Det var bara att följa de vita kryssen ….

I fanns det röda och blå också. Dom ledde möjligen till en annan plats men dit skulle jag ju inte.

För mig blir det en påminnelse om vår livsvandring. Att det finns en utstakad väg. Jag tänker mig att målet är givet när vi tror på Jesus. Men under resan kan det vara en föränderlig väg. Beroende på hur jag hanterar den. Kan bero på mina val. Det kan bero på omständigheter. Förr kanske jag var mer svart och vit. Men idag ser jag det mer pragmatiskt. Gud är fantastisk på att skapa en farled för oss.

Vid varje vägskäl så ligger ansvaret hos oss att välja väg. Att välja en väg som följer den markerade leden.

Du som kanske läser bibeln kan ana vilken bibelvers jag tänker på….

”Jesus sade till honom: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.”
‭‭Johannesevangeliet‬ ‭14‬:‭6‬ ‭SFB15‬‬

Jesus är vår vägvisare. Han är märket på leden. Han är den som vet den bästa vägen

När jag vandrade på naturstigen kom jag till rätt plats. Hade jag börjat improviserat och gått lite si och så hade det inte blivit bra. Man säger att det typiska när man går vilse i tex skogen är att man går i cirklar. Man kommer alltså inte framåt. Bara runt runt. Kan vara bra att veta när man försöker skapa sin egen livsväg efter sitt eget förstånd.

Dagens mellanrum – 3 juli – ’Välsignelse’

Välsignelse

Psalm 67:2
”Må Gud vara nådig mot oss och välsigna oss, må han låta sitt ansikte lysa över oss. Sela”

Kärnbibeln skriver: Föregående psalm avslutades med frasen ”välsigna Gud”. Psalm 67 tar vid med en önskan om Herrens välsignelse. I den prästerliga välsignelsen i 4 Mos 6:24-25 var det prästen som välsignade folket, här är det folket som ber denna bön. Önskan är att Guds välsignelse ska bli känd i hela världen genom Israels folk, se 1 Mos 12:3.

Att få Guds ansiktes ljus över sitt liv är välsignat. Att ständigt få del av det ljuset gör oss mycket gott. I välsignelsen som jag alltid avslutar dessa bloggar med finns detta ljus med. Tänk att Guds ansikte lyser. Han är som solen. I himlen finns ingen sol. Gud är det ljuset. Behövs ingen sol där. 

Psalmen har en önskan. Att Guds välsignelse skall komma jorden och människorna till del. Varför? För att an skall på så vis lära känna Gud och hans vägar. 

Vad tänker Gud om oss? Vad har han för väg för oss? Vad vill han oss? Frågor väl värda att fundera kring. Vad vill han dig? Ytterst vill han ha en relation med dig. En relation som till slut mynnar ut i en evighet tillsammans i den boning han berett för oss efter det vi kallar för död. Himlen brukar vi kalla den plasten. Var den är, hur den ser ut, vad den kommer att innebära har vi sparsam kunskap om. Ja, rätt mycket står det om den, men jag tänker att himlen och evigheten är så mycket mer än så. Vilken bok, ja eller hela världens böcker, kan rymma allt om evigheten?Egentligen?

Må Gud välsigna oss – så avslutas psalmen. Fruktan i detta sammanhang är inte rädsla. Det ä respekt. Inför hans helighet. Må Gud välsigna dig. Så ta emot Herrens välsignelse :

Herren välsigne dig och bevare dig.Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid

I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Doften av förlåtelse

Under min semester passar jag på att läsa några bibelläsningsplaner. En av dom hade denna text:


Jesus och syndarna 

Jesus ansåg aldrig att någon var så syndig att han eller hon inte kunde förlåtas. Han välkomnade även de som föraktades av resten av samhället.

Det finns en tillämpningsnotering i en afrikansk studiebibel som heter ”Doften av förlåtelse”:

Alla misslyckas vi med att leva så som Gud säjer att vi ska leva. Våra synder skadar och sårar andra, ibland riktigt ordentligt. Sanna troende längtar efter att bli förlåtna, både av Gud och av den person vi har sårat.


Bibeltexten som tankarna hämtas ur är från Lukas 7:36ff. Den texten kommer sist i dagens blogg.

Det finns en särskild doft för förlåtelse får verka. Det är som att förlåtelsens väldigt fyller rummet. I dess motsats kan vi känna de dåliga vibbar i atmosfären när någon hatar eller talar illa om någon.

Med förlåtelse är det annorlunda. Den sprider en väldoft omkring sig. Det är som att doften av förlåtelse gör att det blir lättare att fortsätta att förlåta. Det är som att förmågan och viljan att förlåta smittar av sig på ett övernaturligt sätt.

Att förlåta är det mest naturliga. Att inte förlåta går emot skapelsen grundtanke. Det är som att skapelsen är byggd av förlåtelsens grundstenar och har det som sitt grundämne.

Betänk hur mycket skapelsen förbarmar sig över oss människor och våra miljösynder. Det går till en gräns då även den för kämpigt med att hålla takten i förlåtande omsorg över alla våra utsläpp.

Att leva i oförsonlighet gör inget gott med oss. Hur svårt det än är att förlåta så är det den vägen vi behöver vandra. Jag vet. Jag har själv varit drabbad. Men med Guds hjälp kunde jag till slut förlåta.

Idag ber jag för dig som har svårt att förlåta. Där den bittra roten sitter väl djupt. Ber för dig som sårats så djupt att förlåtelsen är ett svårt kapitel. Jag ber att du ska få nåden att förlåta. Ber om att du ska få den kraft som behövs att förlåta. Ber att du ska få börja ta stegen till att kunna förlåta en dag.

Doften av förlåtelse är barmhärtig


”En av fariseerna bjöd hem Jesus på en måltid, och han gick hem till farisén och lade sig till bords. Nu fanns i staden en kvinna som var en synderska. När hon fick veta att han låg till bords i fariséns hus, kom hon dit med en alabasterflaska med balsam och ställde sig bakom honom vid hans fötter och grät. Hon började väta hans fötter med sina tårar och torkade dem sedan med sitt hår, och hon kysste hans fötter och smorde dem med sin balsam. Farisén som hade bjudit in honom såg det och sade för sig själv: ”Hade han där varit en profet, så hade han vetat vad det är för en kvinna som rör vid honom, att hon är en synderska.” Då sade Jesus till honom: ”Simon, jag har något att säga dig.” Han svarade: ”Mästare, säg det.” – ”Två personer stod i skuld till en penningutlånare. Den ene var skyldig femhundra denarer, den andre femtio. När de inte kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vem av dem kommer nu att älska honom mest?” Simon svarade: ”Den som fick mest efterskänkt, antar jag.” Jesus sade: ”Du har rätt.” Sedan vände han sig mot kvinnan och sade till Simon: ”Ser du den här kvinnan? När jag kom in i ditt hus gav du mig inget vatten för mina fötter, men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår. Du gav mig ingen hälsningskyss, men sedan jag kom in har hon inte slutat kyssa mina fötter. Du smorde inte mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med balsam. Därför säger jag dig: Hon har fått förlåtelse för sina många synder. Det är därför hon visar så stor kärlek. Men den som fått lite förlåtet älskar lite.” Sedan sade han till henne: ”Dina synder är förlåtna.” Då började de andra bordsgästerna fråga sig: ”Vem är han som till och med förlåter synder?” Men Jesus sade till kvinnan: ”Din tro har frälst dig. Gå i frid.””
‭‭Lukasevangeliet‬ ‭7‬:‭36‬-‭50‬ ‭SFB15‬‬