’Annars vore det förgäves’
1 Kor 15:1-8
”Bröder, jag vill påminna er om evangeliet som jag predikade för er, som ni tog emot och som ni står fasta i. Genom evangeliet blir ni frälsta, om ni håller fast vid ordet som jag förkunnade. Annars var det ingen mening med att ni kom till tro. Jag förde vidare till er det allra viktigaste, vad jag själv har tagit emot: att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna, att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen enligt Skrifterna och att han visade sig för Kefas och sedan för de tolv . Därefter visade han sig för mer än femhundra bröder på samma gång. De flesta av dem lever än, även om några har insomnat. Sedan visade han sig för Jakob och därefter för alla apostlarna . Allra sist visade han sig också för mig , som för ett ofullgånget foster.”
Paulus skriver om Kristi uppståndelse. Han påminner om varför och hur det gick. När vi firar påsk minns vi det svarta mörka i döden. Men vi vet också hur det slutar. Eller kanske mer rätt, vi vet hur en levande väg kom till efter det vi kallar död.
Glömmer vi bort detta djup om Jesu försoning, hans död och uppståndelse, är vår tro förgäves. Den tappar sitt djup och sitt hopp. Räddningen går förlorad.
Men Paulus vill påminna oss om alla de vittnesbörd vi har att Jesus stod upp och visade sig levande. Hade det inte hänt hade allting varit förgäves för Jesus. Då hade han dött som vem som helst. Och det eviga livet hade visat sig bara vara en saga. Men nu stod han upp. Tron på Jesus och det eviga livet lever verkligen.
När vi bekänner oss till Jesus och det han gjorde på korset har vi förlåtelsen. Även idag. Inte bara då. Det är vår befrielse. Allt vilar på Jesu varma kärleksfulla nåd.
Idag är det långfredagen. Då det verkligen hände blev det mörkt. Jesus fick kämpa på korset. Allt annat än någon häftig upplevelse. Nej, det var verkligen det grymmaste sätt att dö på. När han ger upp andan så skakar jorden. Det tjocka förhänget i templet brister mitt itu. Tecknet på att nu behöver vi inte gå via någon annan till Gud. Nu är vägen öppen in i det allra heligaste. För alla. Jesus öppnade den vägen.
Så du kan fritt närma dig Gud så kommer han att närma sig dig. Där kan ni starta en relation – en verklig relation. En vänskap som kan sträcka sig ända in i evigheten. Då blir inte det vi kallar död det definitiva. Det blir vägen vidare. Så stort är det som sker under påskens drama.
Historien säger att under den närmaste tiden är Jesus död. Han står ju upp på påskdagen. Men vi vet att han verkligen lever. Vi har upplevt honom. Påsken är segerns tid!!
Herre, tack för den kärlek du visat oss människor. Tack för att du var villig att gå hela vägen. Tack att du vann en evig seger på korset. Herre, jag vill tro på dig, leva med dig och ser fram emot att möta dig en dag. Jag väntar med spänning på att få leva i evighet med dig.
Amen
’Herrens välsignelse’
Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn
Amen
🙏🙏🙏
Pedher´s blogg 