
Möter tanken på TV4 efter F E M. Ett inslag om en person som tagit sin uppgift att gå på begravning där ingen annan går.
I första anblick kanske detta är en icke-fråga. Men när man ser på det närmare inser man att det finns dom som dör ensam. Begravs ensam.
De har skapat en Facebookgrupp som heter ”Du går icke ensam”. Där kan man visa sitt intresse för att vara en som kommer på just en sådan begravning. Musiker som ställer upp gratis. Någon som kommer och håller tal eller läser dikt.
Under hösten har jag gått och funderat på typ sådana begravning. Det finns dom som inte har råd med en begravning. Och är man inte med i svenska kyrkan kostar en begravning hos dom rätt stora summor.
Kanske är detta bekymmer inte så många men det är allt för många. För det visar på något tragiskt. Att man är ensam. Så ensam så att det finns inte någon som varken saknar eller sörjer när man där.
Jag tänker att detta behöver vi göra något åt i vår stad Strängnäs. Skulle tro att det också behövs en insats där du bor.
Suveränt initiativ av Rebecca. Kanske kan du vara med där du bor. Vi behöver hänga på här i Strängnäs. I min tjänst som pastor vill jag arbeta för att detta ska kunna fungera här med.
Det väcker också längtan av att skapa förutsättningar för att ingen ska behöva vara så ensam att den riskerar av att dö ensam och begravas ensam. Hur har vi det med grannarna runt omkring oss? Är det någon vi inte pratat med eller skapat en vänskap med ? Finns det någon som är ensam ?

