25 november 2025
”Jag ska plantera dem i deras eget land. De ska inte mer ryckas upp ur det land som jag gett dem, säger Herren din Gud.”
— Amos 9:15 —

Att vara rotlös är ett arbetsamt liv. Man känner sig inte hemma någonstans. Det är som att man är nomad. Kanske till och med en känsla av att vara på flykt. Att vara rotlös är som att inte ha hittat hem. Hemkänslan uteblir.
En gång försökte jag ta bort en tallhäck. Det visade sig bli ett grymt svårt projekt. När jag skulle ta bort sista delen – stubben och roten – visade det sig att det inte var det enklaste jobbet. Den hade en hjärterot djupt ner. Man kan lugnt säga att den roten satt fast.
Att vara rotad i tron är viktigt. För det gör att vi far inte runt i tron. Vi är inte så påverkbar utav osunda strömningar. Prövningar vi möter är visserligen jobbiga men det får oss inte att ge upp. Får oss inte heller på fall.
Gud vill plantera oss i ”sitt land”. I djupet av honom själv. Det är ifrån honom vi skall hämta vår andliga näring. Han vill att vi skall ha honom som vårt hem. Att hitta hem hos honom ger oss en trygghet och tillit.
Folket Amos skriver om skulle inte ryckas upp igen. De skulle planteras för att rota sig. En vacker beskrivning på oss människor som blir planterade av Gud.
Jag tillhör dom som har flyttat många gånger. Jag har känt hur Gud rykt upp min rot för att placera den på annan plats. Och jag kan verkligen vittna om skillnaden mellan att vara rotad och rotlös. Att vara hemma eller känns sig vilsen. Gud vill plantera dig i trygghet. Han vill att du skall känna dig hemma. Till dig som är trolös just nu. Gud vill att du skall hitta hem. Och han välkomnar dig hem. Kanske tillbaka efter att ha var it rotlös en tid från du förr hörde hemma.
🙏
Herre, plantera mig djupt i dina gårdar. Jag förstår att det är där jag hör hemma.
Amen


