’Bjälken och Flisan’
Luk 6:41
”Hur kan du säga till din broder: Broder, låt mig ta bort flisan ur ditt öga, när du inte ser bjälken i ditt eget öga? Hycklare, ta först bort bjälken ur ditt eget öga. Då ser du klart nog att ta bort flisan ur din broders öga.”
Det är allt för lätt att se bjälken hos sin vän men missa sin egen bjälke. Allt för ofta ser vi andras brister men missar våra egna. Undrar ibland varför det är så. Kanske för att vi inte vill se våra egna brister.
Jag tänker att det naturliga vore att vi innan vi vill påpeka den andres brister borde se oss själva i spegeln.
När vi ser våra egna brister bör det stämma oss till ödmjukhet. Jag tänker på Jesu ord när man ville stena kvinnan… ”Den som är fri från synd kastar första stenen”. Det borde göra oss mer fyllda av nåd.
Men det frånsäger oss inte ansvaret att gå fri och mena att det inte behövs någon förändring hos oss själva (om nu det blev en slutsats av detta resonemang). Nej, vi behöver se över vårt eget sätt att vara och handla.
Vad är vår ”bjälke”? Vad behöver vi rensa bort så att vi ser mer klart? Så att vi handlar bättre?
Herre, hjälpa mig att inte vara för snabb till att döma och fördöma. Hjälp mig att se min egen ”bjälke” innan jag börjar söka efter den andres flisa. Amen
’Herrens välsignelse’
Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn
Amen
🙏🙏🙏


