Dagens mellanrum – 23 februari

’Såg dig där du var’

Joh  1:47-50
”Jesus såg Natanael komma och sade om honom: ”Här är en sann israelit som är utan svek.” Natanael frågade honom: ”Hur kan du känna mig?” Jesus svarade: ”Innan Filippus kallade på dig såg jag dig under fikonträdet.” Natanael svarade: ”Rabbi, du är Guds Son, du är Israels kung!” Jesus svarade honom: ”Du tror för att jag sade att jag såg dig under fikonträdet. Större saker än så ska du få se.”

Natanael trodde inte att det kunde komma något gott från Nasaret. Det trodde inte många. Kanske var det just därför Gud valde den platsen. För att visa på att vi kan ha åsikter men Gud rår över dom.

När Natanael möter Jesus blir han överraskad att Jesus visste så mycket om honom. Hur kan Jesus vet om någon som han rent fysiskt inte träffat? Det är just det som är så bra med Jesus. Jesus känner oss så bra. Bättre än oss själva. Natanael får uppleva det.

Jesus hade sett honom när han satt under fikonträdet. Natanael blir överraskad men inser att Jesus är Guds Son. 

Jesus ser dig också när du är under ditt ”fikonträd”. När du gömmer dig för något. När du har det jobbigt och gömmer dig för en tid. När du kämpar. Han ser dig under det ”fikonträdet”. Du är sedd. 

Bibeln säger att Guds ögon överfar hela jorden. Han ser överallt samtidigt. Omöjlig tanke för oss. Men den är fullt möjlig för honom. 

Du är sedd och älskad av Jesus. Hans kärlek till dig är så vacker ljuvlig att han gärna låter sina ögon vila på dig. Så han har sett dig hela tiden. När du varit glad. När du gråtit. Sörjt. Hoppats. Misströstat. JA, hur än ditt liv tett sig så har hans ögon sett till dig. Han har inte vänt dig ryggen. 

Herre, tack för att du sett mig i både med och motgång. Du har sett mig glad men också ledsen. Tack för att du aldrig vänder mig ryggen 

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Dagens mellanrum – 22 februari

’Följ mig’

Joh  1:43
”Nästa dag beslöt Jesus att gå därifrån till Galileen. Då fann han Filippus och sade till honom: ”Följ mig!”

När Jesus mötte olika människor som han ville kalla till sig som sina lärjungar sa han: ”Följ mig”. Att en lärare hade lärjungar som fick lära sig och bli undervisade var ingen ovanlighet på denna tid. Läromästare var vanlig. Paulus satt vid Gamalius fot, alltså han blev lärd av honom. 

Det finns något djupt vacker över denna kallelse – Följ mig. Att följa innebar att man tog efter den man följde. Han visade vägen. Undervisade. Blev en av lärarens efterföljare. Att dela livet med sin lärare helt enkelt.

Men det innebar också att de valde bort något annat. Livet fick ett nytt fokus. När Jesus kallar oss att följa honom så innebär det att vi troligen får välja bort något annat. Det är då priset kan bli lite för högt. Då kan det finnas sådant som man vill först göra innan man följer till 100%. Eller så blir det en känsla att priset blir för dyrt så backar man. 

Kanske är det så att du har en kallelse över ditt liv men något har krympt den möjligheten. Kanske något som gör att du just nu väljer bort den. Skulle bara vilja uppmuntra dig att säga ditt ja till att följa Jesus. 

Det kan vara så att man kommit ur Guds vilja över sitt liv. Det finns alltid en möjlighet att vända tillbaka. Kanske blir det inte fullt helt så det var vid förta kallelsen. Men nu kommer du in i en kallelse för den tid som inne är. 

Att följa Jesus är något stort. Det är något helt speciellt. Det innebär inte att alla blir pastorer eller missionärer. Det innebär att man kommer in i det Gud tänkt för våra liv. För vad är Guds kallelse? Det kan vara att vara taxichaufför, eller sjuksköterska, lärare, polis, konduktör, eller något helt annat. Jag tänker att Guds kallelse kan innefatta allt detta och mycket mer. Så vad kallar Gud dig till?

Följ mig säger Jesus till dig.

Herre, jag vill följa dig. Tack för din kallelse över mitt liv. Hjälp mig att kunna se vad det innebär för mig och mitt liv. Tack för att du funnit mig förtroende värd att följa dig

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Dagens mellanrum – 21 februari

’Jag är rösten’

Joh  1:23
”Han svarade med profeten Jesajas ord: ”Jag är rösten som ropar i öknen: Gör vägen rak för Herren!”

Johannes Döparen hade en uppgift. Ja, ben av flera men en särskild uppgift. Han skulle bana väg för Jesus. Vara en förlöpare. En som skulle peka på Jesus. Så att andra fick veta vem Jesus var. Man undrade vem han var. Var det något speciellt med honom? Var Johannes Messias? Men han visste sitt uppdrag. Han var rösten.

Kärnbibeln ger detta: ”Jag är rösten …. Förbered (utjämna) vägen.”  Alltså han skulle jänta ut vägen så att Jesus nådde fram till folket. Så att folket nådde fram till Jesus. 

Jag tänker att vi är likt Johannes. Vi är rösten. Ibland ropar vi i en öken. Det är torrt och varmt och få lyssnar. Men vi får ropa i alla fall. Det är vårt uppdrag, vårt kall. Vi vill peka på Jesus. Missionsbefallningen är tydlig – ”Gå ut och gör alla folk till lärjungar”. Att visa på Jesus. Vem han är. Vad han kan få betyda för varje människa. Du kan få vara en röst som Johannes. 

Gör vägen rak – alltså, skapa förutsättningar, gör det inte komplicerat, gör det tillgängligt. Ibland har jag en känsla att vi krånglar till det. Gör det kanske till och med för svårt för att nå till Jesus. Så utmaningen idag är att göra vägen till Jesus enkel. Utjämnad. Så att människor hittar fram till Jesus. Hur kan du och jag lösa det?

Herre, jag vill vara rösten som ropar. Hjälp mig att utjämna vägen för folket att nå fram till Jesus.

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Dagens mellanrum – 20 februari

’Jag är rösten’

Joh  1:23
”Han svarade med profeten Jesajas ord: ”Jag är rösten som ropar i öknen: Gör vägen rak för Herren!”

Johannes Döparen hade en uppgift. Ja, ben av flera men en särskild uppgift. Han skulle bana väg för Jesus. Vara en förlöpare. En som skulle peka på Jesus. Så att andra fick veta vem Jesus var. Man undrade vem han var. Var det något speciellt med honom? Var Johannes Messias? Men han visste sitt uppdrag. Han var rösten.

Kärnbibeln ger detta: ”Jag är rösten …. Förbered (utjämna) vägen.”  Alltså han skulle jänta ut vägen så att Jesus nådde fram till folket. Så att folket nådde fram till Jesus. 

Jag tänker att vi är likt Johannes. Vi är rösten. Ibland ropar vi i en öken. Det är torrt och varmt och få lyssnar. Men vi får ropa i alla fall. Det är vårt uppdrag, vårt kall. Vi vill peka på Jesus. Missionsbefallningen är tydlig – ”Gå ut och gör alla folk till lärjungar”. Att visa på Jesus. Vem han är. Vad han kan få betyda för varje människa. Du kan få vara en röst som Johannes. 

Gör vägen rak – alltså, skapa förutsättningar, gör det inte komplicerat, gör det tillgängligt. Ibland har jag en känsla att vi krånglar till det. Gör det kanske till och med för svårt för att nå till Jesus. Så utmaningen idag är att göra vägen till Jesus enkel. Utjämnad. Så att människor hittar fram till Jesus. Hur kan du och jag lösa det?

Herre, jag vill vara rösten som ropar. Hjälp mig att utjämna vägen för folket att nå fram till Jesus.

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Dagens mellanrum – 19 februari

’Men åt alla som tog emot honom…’

Joh  1:12
”Men åt alla som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn.”

Att ta emot Jesus är en fantastisk sak. En händelse i livet som får stor betydelse. Att ta emot Jesus. Det är livsavgörande tänker jag. För i det mottagandet ligger evigheten förborgad. 

I texten finns det ett ord jag annars är lite skeptisk till. Det är ordet ALLA. Allt för ofta använder vi det att ”alla ljuger” eller ”Alla gör så” – Det är så mycket laddat i detta ord ”alla”. Men här blir det så vackert stort. 

Men åt alla som tog emot Jesus gav han rätt att bli Guds barn – A L L A – Varenda en. Helt enkelt alla som tar emot Jesus blir ett Guds barn. Inga undantag. Inga hinder. Inga ”men”. Utan alla – A L L A – precis alla. Hur stort är inte det?  Det är jätte superduper stort!!

Ett ord att lite till när tvivlet smyger sig på. När vi under om vi verkligen är Guds barn. Om vi verkligen är frälsta. Om verkligen Jesus tagit emot oss och förlåtit oss. Har du tagit emot Jesus är du ett Guds barn. Då är du förlåten. P U N K T 

Jag är så tacksam för det. Kan det bli tydligare än så? Nej, det kan inte det. Det var hela Jesus mission. Guds uppdrag för Jesus, Hans son. Vila i det. Idag är en bra dag att ta emot honom. Idag är en bra dag att vila i att du då är ett Guds barn. 

Herre, tack för att jag får ta emot dig. Tack att jag får tro på dig. Tack att jag får vara ditt barn. Tack för ditt löfte. Tack för rätten att få vara ditt barn.

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Dagens mellanrum – 18 februari

’Allt har blivit till genom honom’

Joh  1:1-3
”I begynnelsen var Ordet , och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Han var i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till av det som är till.”

Johannes är tydlig i sin beskrivning. Inte nog med att Ordet var från början. Han gör tydligt att Ordet var Gud. Och så lägger han till: Genom honom har allting blivit till. Som att läsa 1 Mosebokens första kapitel om skapelsen. 

För mig blir det tydligt att han har detta liv även nu. Det är genom hans liv vi lever. Det är genom detta liv vi fick vår existens. Det hade inte kunnat komma till av sig själv säger texten. Det var tvunget att finnas en drivande kraft bakom – Gud själv. 

Så det är bra att påminna sig om det. Utan honom kan vi ingenting göra. Utan honom står vi oss slätt.  Det jag noterade igår om ”kan själv” blir lönlöst att tror att det kan hålla över tid. 

Idag påminner vi oss om att genom honom har allting blivit till. Vi kan vila i att om det behövs skapas något idag så har han kraft att göra det nu med. För bibeln är tydlig. Han är lika dan idag. Samma kraft finns idag med. Samma möjlighet finns idag med. Så stor är han – den Gud vi tror på. 

Herre, tack för att d är lika dan idag. Hjälp oss att inse det. Skapa tro och tillit till det idag. 

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Dagens mellanrum – 17 februari

’I begynnelsen’

Joh  1:1

”I begynnelsen  var Ordet. Och Ordet var hos Gud”

Har du funderat på hur det verkligen var i begynnelsen? Alltså inte begynnelsen av denna dag eller detta år. Utan från allra första sekunden. Det är en hissnande känsla att fundera på det egentligen. Det har fascinerat många genom alla tider. Många är teorierna omkring det. Många är funderingarna på hur det kan ha gått till. Man försöker med hjälp att megastora teleskop försöka utreda hur det gick till. Man vill försöka förstå verkligheten. 

Men man har svårt att kunna inse och stanna vid att i begynnelsen var Ordet och Ordet var hos Gud. Alltså alltings start har sitt Ord i och hos Gud. Där var starten från alla första början. 

Vad skönt det vore om man kunde inse det. Om man började där i sin iver att söka sig fram till starten så skulle det blir enklare. Sökandet skulle få sitt djup i denna förklaring. Kanske skulle det till och med blir enklare att hitta förklaringar och hur det utvecklade sig. 

Men typiskt oss människor är att vi ”kan själv”. Vi vill inte ha hjälp. Vi vill kunna med vår egen begränsade vishet och slutledningsförmåga försöka hitta mysteriets begynnelse. Och genom att vi ”kan själv” kommer vi aldrig till fullo hitta det. Men min övertygelse är att om vi vågade och hade mod att koppla på Johannes 1:1 så skulle mycket lägga sig tillrätta. Då skulle vi få större vishet att förstå det vi söker. För då hämtar vi vår kunskap från skaparen själv. 

Herre, hjälp oss att vilja leva efter deviset ”kan själv”. Hjälp oss att våga ställa frågan om alltings begynnelse till dig. Att våga söka vår historia i och igenom ditt ljus. 

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Dagens mellanrum – 16 februari

’ En väns kärlek består alltid ’

Ordspråksboken 17:17
” En väns kärlek består alltid, en broder föds för att hjälpa i nöd ”

Hur ofta prövas inte vänners kärlek när nöden trycker på? Det är i motgångens tid som vänner visar sin äkthet. Det är i den åtanken man oftast får dåligt samvete för att man vill mer än man lyckas ge. Kanske kan dessa rader påminna oss om vikten att ta hand om varandra. 

En broder föds för att hjälpa… Visst är det ett mäktigt djup i dessa ord. Man skulle kunna se det som att vi föds helt enkelt för att hjälpa varandra. Är det en övertolkning? Kanske ändå inte. Vi behöver stöd och hjälp rätt ofta. 

Hur ofta har jag inte blivit påmind om hur en äkta vänskap fortsätter där den tog en paus då man sist träffades. För när man förra gången tog avsked var det mer ett ”på återseende” det handlade om. Det är en äkta vänskap. 

Vilken vän vill du vara? Hur kan vi bli bättre på att vara vänner? Hur kan vi få nåden att lyssna in när en vän behöver oss som bäst? Jag tänker att detta ligger Gud varmt om hjärtat. Så jag vill tro att han kan hjälpa oss att bli denna sanna vän. 

Vissa människor är svåra att vinna som vänner. Men när man väl fått dom som vän försvinner dom aldrig. Dom förblir en sann vän hela livet. Andra kan vara lättvunna men blir heller inte så långvariga. Andra kräver något igen för att vara vänner men det blir allt som oftast en ganska ytlig vänskap som också försvinner. Man blir liksom vän för att ”vinna något på det” för sin egen skull.

En äkta vänskap är mer utgivande än krävande. Gud hjälpe oss att bli sanna vänner. Tack gode Gud för alla vänner som står kvar. 

🙏🙏🙏

Herre, hjälp mig att bli en sann vän. Som står kvar. Som inte kräver gentjänster eller någon annan favör. Utan är en vän vars kärlek alltid består. 

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Dagens mellanrum – 15 februari 2025.

På återseende

’På återseende’

Luk  24:50-53
”Sedan förde han dem ut till Betania, och han lyfte sina händer och välsignade dem. Och medan han välsignade dem, lämnade han dem och lyftes upp till himlen. De tillbad honom och vände tillbaka till Jerusalem i stor glädje. Och de var ständigt i templet och prisade Gud.”

Att se Jesus lyftas upp i skyn måste ha varit förunderligt. Hur gick det till? Hur kunde det ske? Men hela påsken hade ju varit omvälvande så detta var i paritet med det tänker jag. 

Vad vi kan läsa oss till så blev denna stund en hälsing av att det var inget ”Hej Då”. Utan det var ett ”på Återseende!” Vi ser det i övriga evangelierna. En tydlig hälsning om att så som han lämnar ska han komma tillbaka. Vi vet inte mycket om den tidpunkten och annat. Men vi vet det. Han skall komma tillbaka som han lämnade. Intressant. 

Är du beredd? Spanar du? Är du med när vi skall säga vårt ”Välkommen tillbaka, Jesus!”?

Det är som att i denna händelse i Betania så fins det en tidspaus på något sätt. Inte en ”stå-stilla-paus”. Utan mer som ett det var då och nu händer det snart.  En väntan där vi står beredda mitt i livets flöde liksom. 

Vi inser att det börjar dra ihop sig. Snart kommer han. Åh att det skedde snart.Det väcker en kärlek till att vara redo.

Herre, hjälp mig att vara redo tills den dagen är inne då du kommer tillbaka. 

Amen

 ’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Dagens mellanrum – 14 februari 2025.

’Frid vare med er’

Luk  24:8
”Medan de talade om detta, stod Jesus själv mitt ibland dem och sade till dem: ”Frid vare med er!”

När Jesus kommer till lärjungarna börjar han inte med att förklara det ena med det tredje. Han visste att de behövde något djupare. Han önskade de FRID. I den oron dom hade var dom nog inte tillgängliga för en utläggning. Jesus ger dom sin frid. Den frid dom så mycket behövde. 

Men dom var upprivna och uppskakade. Så Jesus behövde gå vidare i att visa att han verkligen var den uppståndne. Även fast det redan visste det. Han visar spikhålen. Han till och med uppmuntrade dom att röra vid honom. Och hur viktigt var inte det? Så viktigt. Men det landade ändå inte. Då tog Jesus ett säkert kort. Han bad om mat. Måltiden som bevisade samhörighet. Maten som visade på att han var vid liv och kunde äta. 

Så påminner han om att allt det som hänt har han redan berättat för dom. Nu bekräftas det han sa att det var på riktigt. Visst är det got för oss att veta det med?! Skrifterna blev uppfyllda. Det skulle börja i Jerusalem och nu har startskottet gått. Nu ska det bara vidare ut så långt att hela jorden, alla folk, skall höra detta underbara innan han kommer tillbaka. 

Frid vare med er! Han lever !!

Herre, tack för att du lever. Jag är så tacksam för vad du har gjort för mig. Hjälp mig att dela med mig det till andra.

Amen

 ’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏