Jag sitter i bilen på väg till mina föräldrar. Lyssnar på radion. Ett samtal utspelar sig med en tanke som fastnade lite extra….
Det är svårt att tappa bort sig om man har rotat sig
Den som har gått vilse vet hur det känns. Det är en rätt otäck känsla innan man kommer rätt igen. Vi människor kan gå vilse på rätt många sätt.
Vi kan rent fysiskt gå vilse. Men vi kan gå vilse i tänket. Vi liksom tappar bort oss i det. Vi kan gå vilse i tron. Vi kan gå vilse i vår karaktär. Dom goda sidorna tappar vi bort hos oss när vi förvillar oss in i sidor vi blir mindre stolta i.
Men när vi rotar oss i tex vår tro så blir det lättare att inte gå vilse i tron. Det gör att vi behöver uppmuntra varandra och oss själva att jobba med vår tro så att den rotar sig. Då är risken mindre att vi far vilse i tron. Vi står stadigare. Vår tros rottrådar dra sig ner i Guds mylla så att vi inte riskerar blåsa med när vindarna viner runt trons vandring.
Om vi rotar oss i den relation vi lever i finns det större möjlighet att inte gå vilse i den med andra frestelser. Om vi rotar oss i tron på Gud blir vi som den vise mannen som byggde sitt hus på klippan. Han som byggde huset på sanden liknar en som gått vilse i tron och tagit fel beslut.
Att vara rotad i livet är att bygga sitt liv stadigt. Att ta livet på allvar och bygga det säkert. Så gör det du kan för att rota dig i tron. Far inte runt och leta efter ”grönare gräs”. Satsa hellre på att söka dig nära Jesus så kommer du att rota dig på bästa stället.
Pedher´s blogg 