Just nu är jag i Rumänien. Intressant dagar som är både lärorika och avslappnande vilodagar.
Vi var till Oradea härom dagen. Det var passager med raka vägar. När vi åkte på en raka upptäckte jag det.
Vägen var spikrak. Men kantlinjen följde asfaltens utbuckningar vid vägrenen. Den målad linjen var mest rak. Men helt plötsligt gjorde den en sväng. Efter en grop i vägen. Eller att asfalten gjorde en lite extra sväng ut i diket. Det fick mig att se en bild.
Vägen framåt kan till synes se spikrak ut. Men efter vägen så finns det en viss krokighet som vi möter. Det kan stå för tex drömmar som gick i krasch. Motigheter efter vägen. Det kan vara frågor som blir jobbiga. Rädsla för kommande vägval i korsningar.
Jag tänkte att det är ganska lätt att fästa blicken på dessa krokigheter och glömma bort att vägen ligger öppen för oss rakt fram. Fokuset blir allt för lätt på det som är krokigt i livet. Vi behöver istället lyfta blicken och se framåt. Den ligger där rak och fin.
Kanske är det så att ditt liv just nu handlar mer om vägrenens problem än målet längre fram. Kanske behöver du en uppmaning att lyfta blicken och se framåt. Framåt på den väg Gud just nu lägger framför dig. Men för att upptäcka den måste du lämna vägrenens krokar.
Lyft blicken och låt Gud visade dig på vägen längre fram som ligger öppen för dig.
Pedher´s blogg 