
2014 skrev jag en blogg om att ”Fullborda”. Gång efter annan landar jag igen i dessa tankar. Att fullborda. Läs gärna den bloggen.
Jag skrev bla följande…
”Jag tror vi behöver bestämma oss för att fullborda det vi startat. Jag tror att det kommer att betyda så mycket. Beslutet ligger i våra egna händer. Ingen annan kan ta det beslutet åt oss. Bestämmer vi oss för att fullborda det kommer kraften till att göra det.”
Det är en sak att börja helt klart. En annan är att fullfölja ända fram till fullbordan. Vill uppmuntra dig att fullborda det du har börjat. Det är att nå ända fram. Ibland måste man fullborda något som någon annan påbörjat. Ibland handlar det om att lämna över det man själv tog initiativet till till någon annan att förädla och fullborda. Jag tror det är en stor utmaning i det. Hindrar man det så kväver man sin egen vision. Så där den och visionen hindras att fullbordas.
En annan sida i fullbordan är att Gud har möjlighet att fullborda det han en gång började i ditt liv. Så ge inte upp. Låt honom göra färdigt inom dig. Ha tålamod. Ha mod att invänta.
Fullfölja är ett annat ord. Jag är rädd för att vi har lite för lätt att ge upp det vi håller på.
Idag vill jag uppmuntra dig till att vilja fullborda. Fullfölja det du har tagit sats för. Det är då vi får se det vad det verkligen skulle bli. Och det blir det som det var ämnat att bli.
Tvivlar du på att Gud har tillgång till att kunna fullfölja och fullborda sitt verk i dig? Han både kan och vill. Vila i det.

