Invid vilans vatten

Psalms 23:2
Han han för mig till vatten där jag finner ro.

Att sitta vid vatten ger en sådan skön ro. När jag bodde invid Vätterns strand var det inte bara en gång jag satt där och sög åt mig denna ro. Att se dess spegelblanka vatten. Kanske höra lite kluckande från vattenbrynet. Den stillheten smittade av sig på mig.

Likadant kändes det så när jag var uppe i fjällvärlden och satt vid en källa. Vattnet bubblade upp från botten av källan. Samma ljuva känsla. Eller när man efter vandringen satt vid fjällbäcken som rann ner för berget. Vattnet som var så friskt att dricka gav en fräschhet hos mig som är svår att förklara.

Kärnbibeln kanske har hittat uttrycket som fångar just detta fenomen. Eller snarare vattnet uppgift och påverkan på oss människor:

…. Intill lugna (stilla, rofyllda, trygga) vatten (ordagrant: ”invid vilans vatten”) leder han mig (ledsagar han mig varsamt). Psalm 23:2

Invid vilans vatten

Intill dessa lugna, trygga och rofyllda vatten som kärnbibeln menar är ordagrant ”invid vilans vatten” leder han oss. Guds varsamhet är hans signum. Sådan är den Gud jag tror på. Ömsom leder han dig på olika vägar som du ska gå på. Andra tillfällen ser han att du behöver vila vid vatten eller gröna ängar. Han är så bra på att se hur vi mår h har det. Han vet när han kan skjuta på oss lite. Men han vet lika fullt när vi behöver dra oss undan en stund vid vilans vatten.

Vidare skriver Kärnbibeln: Vis av erfarenhet visste David att man måste leda fåren till lugna friska källvatten. Strömmar och störtfloder utgör nämligen en livsfara för ett får – mer än de själva förstår. Samma ord för att leda (hebr. nahal) används av Jesaja när han beskriver hur Herren varsamt leder tackorna och bär lammen, se Jes 40:11.

Finner ro

Löftet är tydligt. Du kommer finna ro. När ångesten trycker på är det svårt att se det. När oron knackar på så intensivt att man inte hör något annat är det svårt att tro att någon ro finns. Men löftet är givet. Du kommer finna ro.

Låter oss vila

Likaså låter han oss vila vid denna vilans vatten. Ibland tror jag att vi inte tillåter oss vila. Vi tror, av någon förunderlig anledning att man inte får vila. Man ska köra på liksom. Det tillhör livet. Kanske till och med att man inte är värd att få vila. Inte gjort det tillräckligt bra. Utan måste lite till. Han tillåter oss vila. Jesus visade verkligen vägen själv. Han drog sig undan till en öde plats för att vara för sig själv. Han behövde be och vila. Så ja, du är i gott sällskap när du vilar. Han till och med leder dig dit.

Den här dagen kan vi låta Gud få ge vår ro vid vatten. Kanske har du något vatten du kan söka upp. Inom oss finns det en källa. Johannes skriver om det inre källsprånget. Som den Helige Ande vill låta rinna inom oss. Det är samma goda vatten som David skriver om.

Tips: Följ gärna Urbans blogg. Idag söndag startar han ett projekt. Det är att varje söndag skriva något utifrån Kyrkans Söndagens text.

Idag ber vi för riksdagsman Anna Vikström (S)

2 september, 20238 september, 2023

Han ger liv åt min själ

Psalm 23 är nog en av de mest lästa kapitlen i bibeln. Jag tror det alla fall. Jag kan inte vara ensam om att återvända till Davids psalm då och då. Skall ta med dig till några rader under några dagar från denna barmhärtiga psalm som har så mycket att ge. Jag använder mig av folkbibeln 2015 och kärnbibeln.

Han ger liv åt min själ

Det är kanske lätt att bara se denna vers till min själs omsorg. Ja, det står så i folkbibeln men den har ett lite större djup än så. Kärnbibeln skriver:

Min själ (hela min varelse; mitt liv)
vederkvicker (förnyar, återupprättar) han

Inte bara min själ får nytt liv. Hela min varelse och mitt liv får nytt liv. När den gode herden berör vårt inre – vår själ – så sipprar denna förändring ut i hela vår varelse. Berör hela livet till och med. Det är stort. Det blir inte bara isolerat till vårt inre alltså.

Handleder mig på rätta vägar

Han leder (visar; går före och guidar) mig på rätta (rättfärdighetens) vägar (spår). Att hamna rätt i livet är nog en önskan vi alla har. Att Gud leder oss till de sammanhang vi skall vara i. Gud visar inte bara med hela handen åt vilket håll vi skall gå. Han vill visa vägen genom att han går före och guidar oss. När en guide tar med sin grupp till ett turistmål så vill den göra sig synlig så att folket följer. Gud är klart mycket mer än en turistguide. Han är livets guide. Han vill att vi skall komma på rätt spår. Kärnbibeln lägger till en tydlighet: de av herdar välkända gamla lederna. Väl utforskade stigar.

För sitt namns skull

Det är för sitt god rykte skull; sin äras rykte han gör det. Han vill stå upp för den han är. Därför göra han det på riktigt. Versen lyder i sin helhet: Min själ (hela min varelse; mitt liv) vederkvicker (förnyar, återupprättar) han och han leder (visar; går före och guidar) mig på rätta (rättfärdighetens) vägar (spår) [de av herdar välkända gamla lederna] för sitt namns [sitt eget goda ryktes; sin äras] skull.

Läser en intressant kommentar om vederkvicka: Det hebreiska verbet för att vederkvicka, shuv, har innebörden att återställa och föra tillbaka. I Mellanöstern drivs inte hjorden på bakifrån, utan herden går framför och leder den. Dessa två verb (shuv och nacha) är placerade intill varandra, centralt i versen. Tillsammans skapar de en helhetsprocess som skulle kunna översättas ”att bli förd tillbaka genom att låta sig ledas”. De hebreiska verbformerna som används förstärker att Gud känner till vårt bästa och leder oss tillbaka till källan gång på gång. (Kärnbibeln) Så fantastiskt bra. Det är just så vi behöver leva. Att återkommande besöka källan som ger oss friskt vatten. Att ledas av herden är alltså inte bara att föras framåt utan också föras tillbaka till källans ursprung.

Den här dagen kan vi låta Gud få ge vår själ nytt liv. När han berör vårt inre kommer det att genomsyra inte bara vårt inre utan hela oss. Och inte bara det – hela vårt liv. Med allt det innehåller. Med allt det vi är på väg in i. Det är ju så mäktigt bra.

Var rädd om dig idag!

Idag ber vi för riksdagsman Mattias Vepsä (S)