’Han reser den ringe’
Psalm 113:7
”Han reser den ringe ur stoftet och lyfter den fattige ur dyn”
Kärnbibeln skriver: Den tredje av Halleluja-psalmerna (Ps 111-118) och den första i den samling psalmer som kallas ”egyptiska Hallel” (Ps 113-118) där Psalm 113-114 sjöngs före påskmåltiden och 115-118 efter måltiden. Dessa sex psalmer sjöngs alltså kvällen före israeliternas uttåg och befrielse från slaveriet i Egypten, och även kvällen före Jesu uttåg (gr. exodus) till himlen, se Luk 9:31.
Psalmen är väl strukturerad och har tre exakt balanserade strofer, var och en på tre verser. I mitten lyfts psalmens tema fram genom en retorisk fråga: ”Vem kan jämföras med Herren vår Gud?” I judiska hem i Europa och USA (väster om Jerusalem) finns ofta vers 3 tillsammans med ordet mizrach (öst) på ett ornament som hänger på den östra väggen i hemmet för att indikera bönens riktning. Seden baseras på Salomos bön (1 Kung 8:33, 44, 48; 2 Krön 6:34) och Daniel som öppnade fönstren mot Jerusalem, se Dan 6:10.
När man läser i Kärnbibeln hur denna psalm användes vandrar den inre bilden tillbaka till Egypten. JA, jag var ju inte där och såg det. Men jag tänker mig. Försök att tänka dig tillbaka. Man har gått igenom alla plågor. Men nu visste man att man var på väg. Man tillbad och sjöng. Då, mitt i minnet av allt lidande och fångenskap, nu veta om att man snart skulle befrias, så sjöng man bla denna psalm. Men den sjöngs också kvällen innan Jesus lämnade jorden. Läs psalmen med det i tanken. Då sjöng man om Guds omsorg om den ringe. Om honom som tronar i höjden men som inte är för stor att böja sig djupt ner och lyfta oss upp.
Vem är som Herren? Ingen. Finns ingen som kan mäta sig med Gud själv och hans omsorg. Jag tänker på Psalm 40….
”Jag väntade och väntade på Herren , och han böjde sig till mig och hörde mitt rop. Han drog mig upp ur fördärvets grop, upp ur den djupa dyn. Han ställde mina fötter på klippan och gjorde mina steg fasta, han lade en ny sång i min mun, en lovsång till vår Gud. Många ska se det och frukta och förtrösta på Herren .”
Herre, jag är så tacksam för din omsorg. Tack att du lyfter oss upp när vi är på botten. Tack för att det inte finns någon botten som är för djup dig att inte kunna nå ner. Tack för din fantastiska ödmjukhet att vilja och kunna nå ända ner.
Amen
’Herrens välsignelse’
Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn
Amen
🙏🙏🙏
Pedher´s blogg 