Dagens mellanrum – 13 maj – ’Herren söker’

Herren söker

Psalm 14:2
”Herren blickar ner från himlen över människors barn för att se om det finns någon som förstår, någon som söker Gud.”

När man läser denna psalm möter man först en , för mig, vacker bild. Han söker efter de förståndiga. Alltså letar efter de visa. De som söker efter Gud. Han utrycker att den förståndige söker efter Gud. Så långt känns det gott.

Men sen kommer det som berör på ett annat sätt. Han hittar ingen. För alla hade avfallit. Ingen gjorde det goda. ”Inte en enda”. Hans utrop ”Förstår de inte” skär till. De borde ju veta. 

De hånade den svage men missade det stora – Herren var den svages tillflykt. Ändå insug dom inte. 

Bönen blir blir uppgiven – O att det kom en frälsning till folket.

Låt mig ge några tankar från Kärnbibeln: På Bibelns tid var det en självklarhet att tillvaron hade en andlig dimension. Frasen ”det finns ingen Gud” i vers 1 syftar snarare på en praktisk ateism än vår tids västerländska teoretiska ateism. Psalmens budskap riktar sig därför även till den som säger sig tro, men lever sitt liv som om Gud inte finns.

En tankeställare – att leva som troende och bekänna sig som kristen – men – lever sitt liv som om Gud inte finns. Hur lever vi våra liv? Har vi med Gud när det passar oss bäst? Jag vill inte tro det men det blir en tankeställare. 

Mer från Kärnbibeln: Det hebreiska ordet för dåre är naval och kommer från navel som beskriver något som tynar bort, faller ner och vissnar. Detta ord beskriver inte någon som är dum eller ointelligent. Istället handlar det om moralisk dårskap. Den som gång på gång går emot sitt samvete dör till sist inombords och kväver sitt andliga liv. Bilden som målas upp är en moral som skrumpnar och förtvinar

Återigen en tanke som väcker oss tänker jag – Den som gång på gång går emot sitt samvete dör till sist inombords och kväver sitt andliga liv – Att ha ett rent samvete är en förutsättning för att göra de goda valen i livet. Genom att inte följa det suddas gränserna ut. Till slut vissnar man, kvävs, skrumpnar, förtvinar i sitt andliga liv. Enprocess som smyger sig på. 

Paulus hänvisar till denna psalm i Rom 3:10-12. Det mynnar ut i: ”Alla har syndat och gått miste om härligheten från Gud”. 

När Herren söker ut över jorden tror jag att både du och jag har en längtan – att han ska finna den som söker honom. Och att då, både du och jag, finns med i den skara han finner. 

Herre, jag vill alltid söka ditt bästa för mitt liv. Förlåt alla de gånger som jag förvillat mig bort från din närhet. Jag vet att den bästa platsen är hos dig. Håll mig nära dig när jag själv glider iväg. Påminn mig om di godhet. För jag vill vara i din närhet. Hjälp mig att inte gå där lockelser kan gör mig illa.

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏