Jag kör en bil sommar en plug-in-hybrid. Så en hel del av allt jag kör med min bil i stan går på el. När jag är ute och kör så laddar den även när jag bromsar och vid motorbroms. Så under färd så blir det en del körning på el även när den primära laddningen tagit slut.
När jag kommer hem sätter jag i sladden för att ladda batteriet igen. Så när det gott en tid får jag följande meddelande på min mobil
Laddningen är klar
Så är bilen fulladdad inför nästa färd. Hushållar jag med farten så räcker elen rätt länge trots allt. Inte som en elbil men ändå.
Idag är det söndag. Kanske går du till kyrkan för att ”ladda” det andliga ”batteriet”. Eller så tog du en stund i Guds närhet i bön och bibelläsning hemma kanske. Att ladda sitt andliga batteri (om man nu får säga så om så viktiga saker som tro och andlighet) har en stor betydelse för oss. Det gör oss gott. Det förbereder oss för nästa sträcka. Och under vår vandring fungerar det likt min bils laddning under färd. Vi får helt kraft under resan. Men vi behöver likt min bil längre stunder av laddning.
Så varför inte ta en stund denna dag att bara låta koppla i sig till Guds kraftkälla.
Nu tror ju inte jag att vi någonsin blir helt klar i laddningen vid Guds kraftkälla. Vi har hela tiden behov att fylla på. Men det är verkligen gott att fått vara på en gudstjänst och få möta Gud. Att få gå vidare ifrån den och känna sig påfylld. Påfylld med något från Gud genom Guds Ord – Bibeln. Men också i sitt inre.
Så, ska vi tillsammans ”sätta i sladden” och ”ladda” idag? Guds kraft räcker till oss alla. Visst är det bra?!
Pedher´s blogg 