’Längtan efter Gud’
Psalm 42:2-3
”Som hjorten längtar till vattenbäckar, så längtar min själ efter dig, o Gud. Min själ törstar efter Gud, efter den levande Guden. När får jag komma och träda fram inför Guds ansikte?”
Psalm 43:5
”Varför så bedrövad, min själ, varför så orolig i mig? Hoppas på Gud. Jag ska åter få tacka honom, min frälsning och min Gud.”
Idag läser vi två psalmer eftersom de hänger ihop. Psalm 42 o 43. Troligen är dom en och samma psalm. Vi är nu i den andra boken i Psaltaren.
Kärnbibeln skriver: Den andra boken i Psaltaren består av 31 psalmer, Psalm 42-72. Ett av bokens särdrag är att det är den enda av Psaltarens fem böcker som nämner Korachs söner i titeln. Hälften av bokens psalmer har två hebreiska ord med oklar betydelse i titeln. Det hebreiska ordet maskil, som troligtvis har att göra med instruktion, finns i Psalm 42, 44-45 och 52-55. Hebreiska ordet michtam, som verkar att ha att göra med ”inskription” finns i Psalm 16 och 56-60. I den första boken användes ofta Guds personliga namn Jahveh, här i andra boken är det vanligare med ordet Elohim. Författare: Korachs söner nämns i titeln. Prepositionen kan översättas ”av” eller ”till”. En del hör Davids röst i psalmen, skriven då han är på flykt undan sin egen son Absalom. Han kommer ihåg hur han har lett processionen till Guds hus, se vers 5, och sången skrivs till lovsångarna som är kvar i Jerusalem. Det finns även en koppling till Korach och revolt, se 4 Mos 16:1-2, och hur Absalom har gjort revolt.
Törstar – Längtar – Trängtar – Flämtar, Ropar ut sin längtan – många är orden som vill belysa hjortens längtan efter vattenbäckar. Det är så Koras söner vi beskriva sin längtan efter Gud, efter den levande Guden. Av hela sitt hjärta, hela sitt inre, ropar deras inre av denna längtan.
Kärnbibeln skriver om ’trängtan’: Det hebreiska ordet för att trängta (arag) är ovanligt och används endast tre gånger – två här i denna vers och en gång i Joel 1:20. Det beskriver inte bara en tyst längtan utan också ett ljudligt rop. Bilden som målas upp är ett ökenlandskap med en uttorkad flodbädd (en wadi) som bara undantagsvis blir vattenfylld efter ett kraftigt regn i de intilliggande bergslandskapen. Hjorten kommer fram till en sådan fåra, ser att den är tom och ger ifrån sig ett sorgset och ljudligt rop efter detta forsande och friska vatten. Det är denna desperata längtan efter Gud som den här psalmen sätter ord på, se även Ps 143:6. Djuret i liknelsen är inte en kamel (som kan klara sig längre tider utan vatten) utan en hjort som behöver ha daglig tillgång till vattenkällor för att överleva.
Det är en fin beskrivning av vår längtan till Gud. Ibadan förstår vi nog inte den riktigt. Det händer något inom oss som vi har svårt att förklara. Men det handlar just om vårt inres längtan av Gud.
Koras har ett sätt som beskriver att man talar till sin inre människa. Vill uppmuntra den. Som att den uppmanar den att sätta sitt hopp till Gud. Mitt i sin bedrövelse.
Herre, jag längtar efter dig. Mätt min själ. Släck min törst. Jag vill uppmuntra min själ att sätta sitt hopp till dig.
Amen
’Herrens välsignelse’
Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn
Amen
🙏🙏🙏
Pedher´s blogg 