Läs med mig 3 Moseboken – Kapitel 4-5

Synd av misstag … Det verkar vara så att synd kan ske av misstag eller genom en handling man väljer att göra. Likväl behöver försoningen. 

Kollektiv synd … Det verkar som att det är möjligt att en hel församling kan tillsammans synda. Utan att man märker det. Man vaknar alltså till i efterhand att det gått snett. Då behöver man ödmjuka sig och be om försoning. 

Ledares synd av misstag … Ledaren kan bli upplyst av någon annan för att få veta det. När prästen bringar försoning för ledaren får den förlåtelse. 

Får förlåtelse … Det finns ett genomgående tema i dessa kapitel. Om man blir varse om synd, ber om försoning och förlåtelse, får man förlåtelse.

Misstag … Vi kan alltså begå synd av misstag. När vi väl vet om det behöver vi del av försoningen. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Läs med mig 3 Moseboken – Kapitel 1-3

 Inledning hämtad från Kärnbibeln

Varför lyfter jag in denna text? Jo, för att denna bok kan kännas väl mycket offer och väl mycket sjukdomar och regler kring det. Då är det bra att få med sig en inledande text som visar på djupet i den:


På hebreiska kallas boken för Vajikra, som betyder ”och han kallade”, eftersom det är det första ordet i texten som beskriver hur Herren kallar på Mose, se vers 1. Tredje Moseboken kallas också Leviticus (latin för ”leviternas”) dvs. ”prästboken”. Här förmedlar Mose de instruktioner som Gud gav honom under den sista månaden vid berget Sinai för hur folket och prästerna ska leva. Vid en första anblick kan denna bok vara den svåraste för en nutida läsare att relatera till, behövs det verkligen olika offer för att behaga Gud? Boken lägger dock en viktig grund för hur människan kan närma sig Gud. Inom judendomen börjar ett barns studier i Torah inte med första eller andra Mosebok, utan just denna tredje bok. Anledningen som ges i textutläggningarna är att eftersom offren är heliga och barnen är rena, låt de rena hantera det rena. Hebreerbrevet fungerar som ett kommentarverk till Tredje Moseboken och visar på hur Jesu blod vann en evig återlösning, se Heb 9:11-12.


Det hebreiska grundverbet qara (som vajikra är uppbyggt av) har flera betydelser. Förutom att kalla på någon (vilket görs med namn), används det även om att bjuda in (som också brukar göras med namn) eller proklamera (som ofta brukar göras antingen i någons namn eller till en namngiven). Men utan undantag är det detta ord som används alla de gånger i Bibeln då någon ska namnges, just i betydelsen: ”gav honom namnet” eller ”han/hon ska heta”.


Det finns en bibelkod som löper genom inledningen av alla de fem Moseböckerna. Tar man första förekomsten av bokstaven Tav och räknar 49 bokstäver, så är den 50:e bokstaven Vav. Med ytterligare 49 bokstävers mellanrum följer Resh och He. Mellan första och femte versen i Första Mosebok står alltså med 49 bokstävers mellanrum ordet Torah (תורה). Samma mönster finns även i Andra Moseboken. I inledningen på Fjärde och Femte Moseboken finns samma bokstäver, men i motsatt läsriktning (He-Resh-Vav-Tav). Denna bibelkod finns dock inte i Tredje Moseboken. Istället finns ordet JHVH (יהוה) inkodat med 7 bokstävers mellanrum! De fem Moseböckerna formar alltså en kiasm där Torah pekar inåt mot Guds eget namn JHVH, till den bok som heter Vajikra och som från hebreiska även kan översättas ”Han ska heta”.


1 Mos – TORAH →


   2 Mos – TORAH →


       3 Mos – JHVH


   4 Mos – HAROT ←


5 Mos – HAROT ←


I den hebreiska Bibeln är inte Moseböckerna uppdelade i fem olika böcker utan utgör en bokrulle. Däremot har man gjort motsvarande indelning med böcker, kapitel och verser i bokrullen för att det ska vara lättare att hitta olika avsnitt. Moseböckerna heter på hebreiska Torah som betyder undervisning eller instruktion. Torah pekar alltså mot centrum, 3 Moseboken, där Guds eget namn finns kodat i var sjunde bokstav i den första versen.


Att avståndet för att bilda ordet Torah är just 49 bokstäver är ingen slump. Talet 49 är 7 gånger 7 och siffran 7 betyder fullbordan – att göra färdigt. Var 7:e dag är en sabbat, vart 7:e år är ett sabbatsår och när man har firat 7 sabbatsår, alltså 49 år, är det jubelår. Jubelåret handlar om att allt återställs, all egendom återgår till sin rättmätige ägare, alla skulder blir avskrivna och alla slavar blir fria. Guds ursprungliga skaparordning blir återupprättad!


Detta är bara möjligt genom att en återlösare frivilligt åtar sig uppdraget att betala det fulla priset för återlösningen. Den som väljer att bli en goel (återlösare) kan inte välja att återlösa delvis. Antingen allt eller inget. Tredje Moseboken beskriver priset och förutsättningarna i detalj. Gud själv är vår Återlösare.


Struktur:


Boken är skriven som en kiasm. Här finns en rörelse in mot det allra heligaste där kulmen utgörs av försoningen.


A Heliga ritualer (1-7)


  B Ett heligt prästerskap (8-10)


     C Ett heligt folk (11-15)


      D Försoningsdagen (16)


    C Ett heligt folk (17-20)


  B Ett heligt prästerskap (21-22)


A Heliga ritualer (22-25)


Avslutning (26-27)



Skrivet: Omkring år 1445 f.Kr.


Berör tidsperioden: 1445 f.Kr., se 2 Mos 40:1; 4 Mos 1:1


Författare: Mose.


Slut citat från Kärnbiblen.


Herren kallar på Mose … Gud hade behov av att tala med Mose. Beskriva hur det skulle gå till i offren. Folket hade behov av att gång efter gång offra något för sina synder. Det utgjorde en central del i att få förlåtelsen. I det nya förbundet har Jesus en gång för alla gett detta levande offer. Nu behöver vi inte offra dessa olika offer. Vi behöver bekänna oss till honom som en gång för allt och alla bringat den försoning som behövs. Så stor är vår Gud. Han sända sin egen son till att bli detta offer. 


Blodet i offret … När du läser om offren ser du blodets centrala del i offret. ”Jesus Guds Sons blod renar från alla syn” – läser vi ofta kring nattvarden. Nu krävs inte längre ett djurs blod var gång man skulle be om förlåtelse för sina synder. Nu har Jesus trätt in en gång för alla. Han är det offer som bringar försoning för oss. 


Matoffer som blev över … Det tillföll Aron och prästerna. 


Ljuvlig doft … Vi kan notera att dessa offer var en ljuvlig doft inför Herren. Kanske lite svårt att inse det som en ljuvlig doft. 


Har du några tankar om detta avsnitt?

Läs med mig 2 Moseboken – Kapitel 39-40

 Prästens kläder … Man på prästens kläder – ”Helgad åt Herren”. Prästen fans under sin tjänstgöring i tabernaklet. Avskild för sin tjänst. Bar folket inför Guds tron. Bildligt med bröstplattan med tolv stenar som motsvarade Israels tolv stammar. Han hade hjärta för sitt folk. 

Mose inspekterar tabernaklet … Arbetet blev fullbordat. Mose kontrollerar det. Man hade gjort i allt som Herren hade befallt.  Och Mose välsignade dem. 

Tabernaklet sätts upp … Man smörjer det till tjänst. Avskiljer det alltså för sitt uppdrag. Det smordes och på så vis helgades det till tjänst. Inte bara en person som kunde smörjas till uppdrag alltså. 

Aron med söner … Dom avskiljs till tjänst som överstepräst och som präster. 

Han gjorde i allt som Herren befallt honom … Mose följde Guds instruktioner i allt. 

Guds bekräftelse … Gud bekräftade sin vilja om tabernaklet genom att han uppfyllde hela tabernaklet med sin härlighet. Det var så mäktigt att ingen, inte ens Mose, kunde inte gå in i det. 

Så länge som molnskyn var över tabernaklet … så länge stannade folket på samma plats. När skyn lyfte visste folket att det var dags att dra vidare. När vet vi att det är dags att dra vidare? 

Moln och eld … Så var det under hela Israels folks vandring. Molnet och elden ledde dom genom deras vandring. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Nu har vi läst andra Moseboken. Vi har kvar 3 böcker på vår vandring genom bibeln. Snart är vi i mål. Häng gärna med på sista etappen. 

Läs med mig 2 Moseboken – Kapitel 37-38

 Förbundsarken … Där Guds stentavlor förvarades. Kistans lock ansågs också vara Guds tron. En central del i tabernakelet och templet. 

Nådastolen – stolen där nåden utgick. Kanske skulle man kunna beskriva den som så.

Ljusstaken … Där lamporna brann. Var troligen ljuskällan i rummet. Lyste hela natten. 

Väldoftande … Man gjorde rökelse som doftade gott. Alla sinnena var med i tabernaklet och i templet

Värdet på allt … Värdet på allt man använde till tabernaklet måste ha varit mycket stort. Mycket var guld och silver. 29 talenter guld och 100 talenter silver. Man kan konstatera att när man bär kostnaderna tillsammans, även om någon ger mer än någon annan, gör att man kan skapa något stort. Tror inte att man skall värdera något efter en enskilds möjligheter. Utan vi ser det tillsammans. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Läs med mig 2 Moseboken – Kapitel 36

Fortsatte att bära fram … Det var ingen engångsföreteelse att ge. Man fortsatte med det. 

Man gav mer än nog … Tänk när församlingen och kyrkan kan annonsera att man fått mer än nog för vad kyrkan behövde. 

Tabernaklet färdigställdes … Att komma med visionen är en sak. Att starta ett arbete är en sak. Att fullborda det kan vara nog så svårt. 

Välgenomtänkt arbete … Man gjorde inget förhastat. Man följde en mönsterbild. Man var noga – inte slarviga. Att vara noga i Guds Hus är en viktig hållning.

Har du några tankar om detta avsnitt?

Läs med mig 2 Moseboken – Kapitel 35

Sabbaten … Bibeln lyfter fram vilodagen på flera sätt och på många ställen. För människan en vilodag. För skapelsen var det att åkern skulle ligga i träda. Den skulle vila vart sjunde år. För att återhämta sig. Tanken är att vi och naturen behöver en viloperiod då och då. Den tillhör livet.

Manades i sitt hjärta … Tydligt var att Guds hus behövde material. Man var tydliga med vad som skulle samlas in. Men man gav efter vad sitt hjärta manade till. Det är ett sant givande. Att ge från hjärtat. Vi ger inte genom måsten. Vi ger för att vi vill och känner en inre maning. Vi läser här om en villighet som gjorde att man gav. Man gav av det man hade. Alla som kunde ge gav. Inte bara av pengar utan också av det man skapade. 

Fyllt honom med Guds Ande … så att han kunde ….! Guds Ande skapade något i Besalel så att han kunde uträtta det Gud manade honom till. Gud gav förutsättningarna. 

Guds utrustning … Vackert skrivet: ”… har Herren utrustat med vishet och förstånd till att veta hur de skall utföra allt arbete med att uppföra och färdigställa helgedomen”. Använde den vishet och det förstånd Gud gett dig till något som blir till välsignelse. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Läs med mig 2 Moseboken – Kapitel 34

Stor i nåd och sanning … Guds ord om sig själv. Sådan är Gud. Inte bara ord utan också i verkligheten.

Förbundets förnyades … Jag har varit med om hur en vison föds. Hur den tar fart. Men också hur den kom av sig. När så en tid gått fick den förnyas och fick ny fart. Gud är sådan. Ibland behöver förbundens förnyas. Man kan ha kört lite fel. Behöver räta upp det liksom. Så barmhärtig är Gud att han gör det möjligt. Så har du kommit ur kurs – ödmjuka dig – Gud förnyar förbundet med dig.

Strålglansen i Moses ansikte … Det hände något med Mose när han var med Gud. Hans ansikte började stråla. Jag tänker att när vi tar tid med Gud märks det på oss på något sätt. Folket blev rädda för att komma nära Mose. Troligen insåg dom att han var berörd av Guds helighet. Så i respekt för det ville dom hålla avstånd. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Läs med mig 2 Moseboken – Kapitel 33

Ängeln skulle driva bort fienden … Vi kan behöva den hjälpen ibland. Kanske har vi det mer än vi anar. 

Uppenbarelsetältet … Platsen där Gud uppenbarade sig. Vi behöver sådana platser även idag. När Mose gick in i tältet sänkte sig molnstoden ner över tältet. Måste ha varit en mäktig syn. 

Gud talade med Mose ansikte mot ansikte … Ett underbart utryck. Som en man som talar till en annan man. Guds närvaro var där i samtalet. Tecken på förtroliga samtal mellan Gud och Mose. 

Min närvaro skall gå med dig … Mose var tydlig. Var Guds närvaro inte med dom var det ingen ide att gå överhuvudtaget. Visst kan vi uppleva det så även idag. 

Finna nåd inför Guds ansikte … Skulle tro att du, liksom jag själv, har samma längtan att få uppleva detsamma. 

Guds härlighet … Så helig att man inte kunde leva om man ska den. Gud ville att Mose skulle få en försmak av det. Skylde Moses ögon för att rädda honom. Man han fick förnimma den bakom Guds hand. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Läs med mig 2 Moseboken – Kapitel 32

När man såg att det dröjde … Vi kan ha svårt med uthålligheten. Dra våra egna slutsatser. Skapa våra egna lösningar. Kanske kan denna händelse med guldkalven lära oss en del.

Att vara ledare är utmanade … Att vara ledare blir svårt när man har lite för lätt att följa själv än att leda. 

Göra sig en gud … Guldkalven är en märklog företeelse. Vad var det som fick folket att tro att en egenhändig skapelse av guld skulle kunna hjälpa dom bättre än den levande Gud som visat sig föra dom ut ur slaveriet? Sen titulerar man denna kalv att vara den gud som fört dom ut ur Egyptens slaveri. Vilket hån mot Gud. Vilket hån mot allt de varit med om.  Har vi samma tendens?

Då ångrade sig Herren … Man brukar ibland mena att Gud aldrig ångrar sig. Här ser vi en av de gånger han ångrar sig. Det är en del av det stora med Gud – han kan ångra sig. 

Ljudet av nederlag … Mose analyserade ljudet bättre än Josua. Det kunde låta som ett segerjubel. Men det var verkligen ljudet av nederlag i djupet. 

Vad har folket gjort med dig Aron? … Mose sätter fingret på Arons nederlag – han hade gett med sig för folkets synd. Arons förklaring är uppenbart fel. Tidigare – han mejslade ut. Nu – den kom självmant ut ur elden som en kalv. Lögnen kan i sina egna öron låta som en sanning.

Ängel gå före … Änglar har många uppgifter. Kanske har du haft en ängel på besök.

Har du några tankar om detta avsnitt?

Läs med mig 2 Moseboken – Kapitel 31

Fyllt honom med Guds Ande … Namnet Gud hade särskilt utrustat Besalel. Namnet betyder ”i Guds skugga”. Han hade fyllt honom med sin ande, med vishet och förstånd och med kunskap och skicklighet i all slags hantverk. Detta är också en av Guds utrustning han kan ge oss. 

Att tjäna med sin gåva … Att vi har gåvor att tjäna med, läggning till vissa typer av skapande. Alltså sådant vi är duktiga på. Det är en Guds gåva till oss. Som tack till Gud får vi tjäna honom med dessa gåvor. Inte bara till vårt eget uppehälle. 

Sabbaten, ett tecken … Vilodagen , sabbaten, var och är ett tecken mellan oss och Gud. ”För att veta att jag är Herren som helgar er”. 

När Gud hade talat färdigt … Har vi tid att lyssna till punkt? Gud har något att säga. Låt oss vara stilla och lyssna. Så att vi hör hela budskapet. 

Har du några tankar om detta avsnitt?