Jag lyssnar på Sommar i P1 medan jag målar. Hinner med några stycken under dagarna på så vis. Lyssnar liksom ikapp. Igår lyssna de jag bla på Tilde Addenbroke. Hjälparbetaren som lämnade tryggheten och flyttade till Ukraina. Mitt under brinnande krig. Särskilt intressant eftersom hon bla pratade om Leviv, där den kyrka jag tillhör har arbetat under mer än 30 år. Tänk att välja att riskera så mycket för att hjälpa någon annan.
I det programmet säger hon bland mycket annat följande:
”Jag är uppfostrad till att varje problem har sin lösning. Jag går runt och tror att inga problem är olösliga. Förutom döden förstås. Det är för övrigt mitt enda problem med just döden.”
– ”Det är för övrigt mitt enda problem med just döden.”
Jag stanna upp. Backar tillbaka programmet både en och två gånger för att höra det igen. En god insikt om problemen tänker jag. Varje problem har en lösning. Hon har en fantastisk inställning till problemen. Inga problem är olösliga. Det finns alltså en lösning på alla problem vi möter. Men sen ….
Hon men att döden har ingen lösning. Det måste innebära att hon inte ser någon vinst med döden. Den går inte att lösa. Döden är problemet – det enda problemet – som saknar sin lösning. Det är hennes enda problem
Jag tänker helt annorlunda omkring döden. För mig är det inget slut. Det är en början. Ja, eller kanske mer en fortsättning. För döden för mig är inget slut. Det är vägen vidare in i det eviga. Det är så min tro fungerar. Bibeln säger att vi har en plats som väntar på oss. Paulus beskriver den som en vinning. Alltså att det är något som lockar med det. Som en vinst i livet på något sätt. Vinster brukar ju för det mesta inte vara några problem direkt.
I detta livet är just livet begränsat. Det tar slut någon gång. Det kan vi inte göra något åt. Somliga får ett långt liv. Andra kortare. Men det finns en start och ett slut – mänskligt sätt.
Men bibeln ger en helt annan bild på det. Johannes skriver:
‘ Låt inte era hjärtan oroas. Tro på Gud och tro på mig . I min Fars hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag då ha sagt er att jag går bort för att bereda plats för er? Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så ska jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att ni ska vara där jag är. ‘ (Johannesevangeliet 14:1-3 )
Den plats som finns för oss efter döden är en plats där Gud finns. Och han vill att vi skall vara där han är. Och det är ju fantastiskt. Inte konstigt att vi då gärna ser fram emot den plasten.
Oroa dig inte för vad som kommer efter döden. Förbered dig istället för den. Det gör vi bäst genom att ha en relation med honom, Gud, som förbereder den platsen för oss. När tiden är mogen för oss att komma till den världen hämtar Gud oss. I väntan på den dagen får vi leva i Hans trygghet här på jorden.
Förr sa man med en starkt tillförsikt (kanske låter det lite konstigt kanske men ändå) så här: ”Om Herren dröjer och vi får leva möts vi ….”. Man levde på ett sätt, rätt enkelt. Om Herren dröjde, alltså inte hämtat oss hem till Honom, så skulle vi ses igen. Om inte så stämde man möte hemma i himlen. Så nära levde man detta med nuet och evigheten. Eller sagt på annat sätt – Så nära levde man detta med livet och döden. Döden och livet var något helt naturligt.
Därför är det inget problem med döden så länge man har en relation med Gud. Det är gott och tryggt att veta.
Hur hittar man detta liv? Bibeln säger så här:
‘Om du alltså öppet bekänner att Jesus är Herren och av hela hjärtat tror att Gud har uppväckt honom från de döda, då blir du räddad. ‘ Romarbrevet 10:9 Det är vägen in i denna trygghet.
Idag ber vi för riksdagsman Inga-Lill Sjöblom (S)
Pedher´s blogg 