
Är nog inte ensam om att tycka att det varit i varmaste laget ett tag. Visst, hellre sol och varmt än bara regn och grått. Men det har varit lite kämpigt att jobba i en kvalmig het arbetsplats.
Så var det igår. Inget undantag. Så när kvällen kom igår var det lite svårt att gå och lägga sig när svalkan kom. Att sitt på balkongen en stund och låta kroppen svalna behövdes.
Av ljudet att döma så var det många som valde typ samma låge. Mycket prat på balkonger och uteplatser. Och trots att timmen barbaren får man ha överseende med det. Var ju inte förrän på kvällen det var möjligt att sitta ute och njuta. Återhämta sig liksom. Sen kanske man kan prata lite tystare möjligen men man glömmer sig så lätt.
Jag tänker att det är ju precis så som livet är. Ibland behöver man stanna upp och svalka av sig. Hämta ny kraft. Som ett Depå-stopp i formell1. Man kanske behöver mer bränsle för nästa sträcka. Man kanske behöver byta däck för att få bättre fästa när livet tar olika svängar. Kanske resan från tills bingar varit rätt kurvig. Det sliter på ”däcken”. Man behöver byta ”dom”.
Sen efter Depå-stoppet så kan man köra ut på banan igen.
För mig kan ett depå-stopp i livet vara en stund med att läsa i bibeln. Eller bara finnas i Guds närhet. Det kan också vara att få en stund med en god vän. Vi behöver verkligen ”svänga av” en stund för att få pusta ut. Då kan en god vän vara det man verkligen där och då behöver.
Så skönt det var att få lite svalka. Det tog tid för temperaturen att gå under 20 grader i går kväll. På min balkong hade det varit över 30 i stort sätt hela eftermiddagen. Kl 23 behagade tempen vara vid 20 och brisen som kom var så skön att känna.
När svalkan kommer är det som att livet återvänder

