10 november 2025
”Var inte ögontjänare som försöker ställa sig in hos människor, utan var Kristi tjänare som gör Guds vilja helhjärtat. Tjäna villigt och glatt, gör det för Herren och inte för människor.”
— Efesierbrevet 6:6 —
Ögontjänare – inte det roligaste tanken att stanna inför. Ibland tänker vi att om vi ser polisen när vi kör bil så släpper vi lite på gasen. Kanske gick det lite för fort. Så ”rättar vi till det” När dom ser oss skärper vi oss. Det är väl att vara ögontjänare.
Att vara ögontjänare är nog inget någon vill vara. Ändå händer det lite nu och då, handen på hjärtat, som vi tänker oss lite extra för när någon ser oss.
Och visst är det så att för varje gång vi rättar till ett felaktigt beteende så blir det över tid bättre. Men borde vi inte kunna sköta oss även när ingen ser?
Minns en resa jag gjorde. Hade sällskap med mig som inte riktigt tänkte samma sak när jag plikttroget stannade vi stopp-tecknet fast det inte kom någon bil. Vederbörande tyckte att det var väl bara att åka.
Jag reflekterade lite efter det. Jag tänker att om jag suddar ut ramarna, reglerna, när ingen ser är det nog ganska lätt att det blir ett invant mönster. Ett mönster som blir det normala. Så vänjer jag tänket och handlingen efter en ide som inte är bra för mig.
Är det för människorna jag gör det eller är det inför Gud? Jag är rädd för att det är mer viktigt för oss inför människor än inför Gud när det borde vara tvärtom typ.
”Var Kristi tjänare som gör Guds vilja helhjärtat. Tjäna villigt och glatt, gör det för Herren och inte för människor” – en ganska bra hållning i livet tänker jag.
🙏
Herre, lär mig att leva på samma sätt både när man ser mig eller inte.
Amen
Pedher´s blogg 