Fick en berättelse berättad för mig. En 13-åring som bad till Gud och sa….
”Sänd mig för jag vill gå”
Det var liksom lite omvänt typ. Ofta tänker vi oss at det är Gud som tar initiativet. Men denna person bad liksom tvärs om. Hon var tydlig. ”Gud sänd mig för jag vill Gud”
Tänk vad intressant det kan hända inom oss. Att det skapas en längtan som ger en riktning i livet. Att det blir något man vill ska ske. Så blir det det man ber om.
”Sänd mig för jag vill gå”
Jag tänker att Gud kan lägga ner sådan längtan i vårt liv. Att vi har en håg åt en viss uppgift. Om det är så kan man fundera på var du fick den idén att be just så att ”sänd mig för jag vill gå”.
Och om det är så blir väl den bönen besvarad av Gud tänker jag. Det är ju att be efter hans vilja och tanke för vårt liv.
”Och jag hörde Herrens röst. Han sade: ”Vem ska jag sända? Och vem vill vara vår budbärare?” Då sade jag: ”Här är jag, sänd mig!”” Jesaja 6:8 SFB15
Vad vill du? Vad drar i dig? Åt vilket håll går din längtan? Vad skulle du vilja se hända i ditt liv?
Fundera på var ifrån den drivkraften kommer ifrån. Kanske är det så att det är Gud själv som börjar dra i dig?! Så be gärna denna bön. Den kan bli startskottet för en spännande och välsignad tid i ditt liv.
”Sänd mig för jag vill gå”
Pedher´s blogg 