Söndagstankar – Bereden väg för Herren! 3:e Advent

förbereda oss på 2Johannes fick i sitt fängelse höra om Kristi gärningar, och han skickade några av sina lärjungar 3för att fråga honom: ”Är du den som skall komma, eller skall vi vänta på någon annan?” 4Jesus svarade dem: ”Gå och berätta för Johannes vad ni hör och ser: 5att blinda ser och lama går, spetälska blir rena och döva hör, döda står upp och fattiga får ett glädjebud. 6Salig är den som inte kommer på fall för min skull.”

7När de hade gått började Jesus tala till folket om Johannes: ”Vad gick ni ut i öknen för att se? Ett strå som vajar för vinden? 8Nej. Vad gick ni då ut för att se? En man i fina kläder? Men de som bär fina kläder finns i kungapalatsen. 9Vad gick ni då ut för att se? En profet? Ja, och jag säger er: en som är mer än profet. 10Det är om honom det står skrivet: Se, jag sänder min budbärare före dig, han skall bereda vägen för dig. 11Sannerligen, ingen av kvinna född har trätt fram som är större än Johannes döparen, men den minste i himmelriket är större än han. (Matt 11:2-11)

Tredje advents rubrik är ”Bereden väg för Herren”. Johannes Döparens stora uppgift var just att bereda vägen för Jesus. Han skulle uppmärksamma på att det profeterna hade profeterat om för många hundra år sedan var nu på gång. Orden skulle inte bara vara ett löfte att förhålla sig till. Det skulle visa sig vara i högsta grad verklighet. Johannes bevingade ord ”Se Guds Lamm som tar bort värdens synd” Han fick vara den som presenterade Jesu inträde i sin tjänst. Startskottet för en fantastisk tid där Himlen möter jord, där Gud möter människa.

Kyrkans största uppgift är att bana väg för Jesus Kristus. Så att alla människor får höra det glada budskapet om Honom. Så att man kan säga sitt ja till ett liv med honom.

Samtidigt är det du och jag som är den som har det avgörande beslutet. Det är vi själva som bereder vägen för Jesus in i våra liv. Det är vi som bildligt talat lägger ut den röda mattan och öppnar dörren för honom in i våra liv.

Adventstid är en högtid som hjälper oss att förbereda, inte bara julen, utan också Jesu intåg i våra liv. Denna jul kan vara så mycket mer än bara julklappar och julmat. Den kan få en mersmak som räcker så mycket längre.

Kanske har Jesus fått en mer tillbakadragen roll i ditt liv dom senaste åren. Denna jul kan få ge ett nytt till vänskapen med Jesus

Bered vägen för Jesus in i ditt liv.

Söndagstankar – Guds rike är nära. 2:a advent

Vi har redan kommit till andra advent. Temat för denna söndag är Guds rike är nära.

Man skulle kunna beskriva Guds rike med orden redan nu men ännu inte. På ett sätt är det sant. Guds rike är representerat i att Gud har tagit sin boning inom oss genom frälsningens upplevelse. Samtidigt är det något som skall komma.

När Jesus skall träda in i mänskligheten är det startskottet till att Guds rike är nära förstående.

Det fantastiska med frälsningen är att man har en försmak av det som skall komma. Visst är livet på jorden värt att levas med Jesus och tron på honom. Men det finns något som skall komma som kommer vara så mycket bättre. Det är det eviga livet som kommer efter det vi kallar död.

Adventstid är ju en nedräkning och väntan på att Jesus skall födas in i denna värld. Det är också en påminnelse om att vi räknar ner till Jesu andra tillkommelse. I det profetiska läget kan vi ana att den tiden inte ligger långt bort. I det ljuset är riket nära.

I livet med Jesus är vi ständigt i Hans närhet. Himlen har liksom landat inom oss. Det gör att det kristna livet är just liv. Ett liv som lever med himmelskt avtryck. Så på ett sätt skulle man kunna säga att vi är redan där (i himlen) men ännu inte.

Söndagstankar – Sök det som är där ovan

”Då ni alltså har uppstått med Kristus, sök då det som är där ovan, där Kristus sitter på Guds högra sida. Tänk på det som är där ovan, inte på det som är på jorden.” Kol 3:1-2 (SFB)

Kolosserbrevet har gett mig några tankar som jag under tre söndagar försöker dela med mig av. Dom två senaste söndagarna har det handlat om ”Att vara välgrundad i tron” och ”Att inte bli bortrövad i tron”. Denna söndag kommer det att handla om ”Att söka det som är där ovan” (har du missat det så blir det två söndagens tankar denna söndag. Det är ju ändå första advent)

Det ligger något djupt i att söka det som är där ovan. Det har liksom två dimensioner inom sig samtidigt. Perspektiven påverkas på något sätt. Att söka det som är där ovan är att leva med det i tänket. Att ha det för ögonen när jag ser allt det andra också.

Att ha det som är där ovan för honom är att börja rätt. Matt 6:33 säger Sök först Guds rike och Hans rättfärdighet så ska ni få allt det andra också”. Vi vill allt för ofta ta genvägar som blir helt enkelt felvägar. Vi vill skapa våra egna vägar som känns bättre men som leder bort från målet som var tänkt.

Detta handlar om att ha sin håg, sin inställning åt himmelns Gud. Jag har riktat min antenn mot Honom för att ta emot Hans sändning. Jag är helt enkelt riktad mot Honom. Det är att ha för ögonen det som är det viktiga.

Att söka det som är där ovan ger en god frukt och eftersmak i våra liv. Det händer något gott med oss när vi har detta perspektiv.

Jag mötte en berättelse om några som gick genom skogen då det var mörkt. Man skulle gå till kapellet på möte. För att hitta genom den dunkla skogen stirrade man inte ner i backen utan upp mot trädtopparna. Då kunde man följa öppningarna där det lilla ljus som fanns strömmade ner. På så vis kunde man följa stigens svängar. Man hittade rätt. Det skulle kunna vara ett sätt att förklara vikten av att söka det som är där ovan. Det är att hitta rätt på livets, ibland ganska dunkla, stig.

Till sist…
Förlåten, vi är förlåtna. Vårt skuldbrev är rivet. Det är på det vår tro har sitt grundfäste. Det ger oss framtidshopp. Det ger oss trygghet. Där finns det kraft.

Där bygger vi vår tro. På nådens grundval. Där bygger vi vår tro med stor respekt. Utan den grunden är vi ingenting, har ingenting och kan inte se fram emot någonting.

Vår tro vilar på Kristus. Det finns ingen bättre grund.

Söndagstankar – Se din konung kommer till dig

”Fröjda dig storligen, du Sions dotter!
Höj jubelrop, du Jerusalems dotter!
Se, din konung kommer till dig,
rättfärdig och segerrik är han.
Han kommer ödmjuk, ridande på en åsna,
på en åsninnas föl.” Sak 9:9

Jag vill påstå att detta är, förutom påsken, den starkaste tiden i kyrkans budskap. Vill du följa med in och se vad tron på Gud handlar om så ska du hänga på nu. Här börjar äventyret. Bibeltexterna som man ofta läser i kyrkorna börjar nu rikta sig åt ett håll. Advent, väntan ankomst, är något som vill peka fram mot något. För att förbereda oss på den stora händelse som förändrar på djupet.

Denna helg vill berätta om en som kommer. En som har sitt fulla intresse i dig. Denne person skulle inte komma påfluget och diktatoriskt med en pålaga på ditt liv. Han kom ödmjukt in i denna värld, in i din värld, med ett budskap fullt av nåd.

Det är Jesus det handlar om. Varje helgdag som nu infaller tänder ”nästan alla” ett ljus till på adventsstaken. En slags nedräkning eller upptrappning till julhelgen. Den helg som Jesus föddes.

Denna helg är på ett sätt starten på det tillfället då himlen möter jorden. Då Gud möter människan. Nu blir det inte längre ”vi mot dom” utan nu möts vi till en gemenskap.

Hela Jesu inträde i vår värld är ett ödmjukt sökande och efterfrågande. Han var förutspådd flera hundra år tidigare att Han skulle komma. Han ville verkligen inte överraska utan snarare förbereda sin entre. Nu kan du börja förbereda dig på att ännu en gång ta emot Jesus. Om ca 24 dagar firar vi hans ankomst. Du kan börja fundera på denne Jesus. Det måste ju faktiskt ligga något i detta när så mycket i vår historia kretsar kring honom. Att han lever kvar fortfarande måste innebära att han faktiskt är en verklighet.

Så……… Se, Jesus kommer till dig för din skull!!!

Glad första advent önskar jag er alla!

Söndagstankar – Bortrövad i Tron

Kolosserbrevet har gett mig några tankar som jag under tre söndagar försöker dela med mig av. Förra söndagen var det ”Att vara välgrundad i tron. Denna söndag är rubriken ”Att inte bli bortrövad i tron. Nästa söndag kommer det att handla om ”Att söka det som är där ovan”

Se till att ingen rövar bort er med sin tomma och bedrägliga filosofi, byggd på mänskliga traditioner och stadgar och inte på Kristus. Ty i honom bor gudomens hela fullhet i kroppslig gestalt, (‭Kolosserbrevet‬ ‭2‬:‭8-9‬)

När Bibeln talar om den teologiska läran benämns den ibland i ett enda ord. ”Sanningen”. Att vara berövad från tro blir då att man blir bortrövad från sanningen, alltså läran.

Det finns så mycket som vill ”förbättra” tron och teologin. Man försöker lägga tillrätta för att passa in såsom man själv önskar leva. Man blir inte bara lurad man lurar sig själv t.o.m. Härom dagen kom jag på mig själv att jag gick och sjöng på jobbet. ”Jag tror jag tror på sommaren…” . Det slog mig att så kan det just precis vara. ”Jag tror på sommaren” eller så säger någon annan att man tror på träden osv. Och man menar på fullt allvar att det är sin Tro som leder till livets höjdpunkt – himlen. Så skapar vi en egen tro som ska ha samma utgång.

Visserligen finns det ett afrikansk talessätt som säger: ”att gå vilse är ett sätt att lära sig att hitta rätt”. Det kan ligga något i det. Men på något sätt handlar det mer om att man letar sig fram och går vilse. Att bli bortrövad känns mer definitivt. Man är helt vilsen och hittar inte tillbaka igenom på egen hand.

”Se till…. ” Alltså det ligger på ditt och mitt ansvar att vaka över detta. Att se till att skaffa sig kunskap så att man kan genomskåda det förfalskade evangeliet.

Vi behöver fråga oss vad som kommer från Gud och vad som är från något annat. Vad bygger på eget påhitt och vad bygger på Kristus?

Bibeln säger att ingen annan kan lägga en bättre grund än Klippan Kristus.
(1 kor 3:11-17) Bibeln säger att ingen kommer till Fadern, alltså himlen, utom genom Jesus (Joh 14:7) Om vi då hittar på en annan väg så blir det helt fel. Vill jag åka till Stockholm måste jag faktiskt ta rätt väg dit. Och det är inte sant att alla vägar bär till Rom.

Det finns så mycket som vill föra oss vilse. Sådant som känns korrekt men som inte stämmer med vad Bibeln lär. Det är genom att vi läser studerar och hör Guds ord som vi kan stämma av och korrigera.

När du och jag får vilse i tron behöver vi ha en andlig GPS. Som liksom när vi kör fel så tar den ut en ny färdplan för att nå målet. Ibland säger den att ”var god gör en u-sväng”. Det är just det vi behöver göra när vi blivit bortrövade från tron. Vi behöver vända

Om du vill ha en äkta Tro, en Tro som handlar om att du önskar ett liv efter det vi kallar för död, en Tro som gör att du vill till himlen, då kan du inte hitta på någon egen väg och egen Tro.

När du börjar söka i det andliga finns det somligt som vill lura dig. Så kommer du in på fel spår. För dig och mig som är troende finns det somligt som vill lura in oss på fel spår. Vi behöver vara vaksamma så att vi inte förs bort från sanningen. Svälj inte allt. Pröva om det är rätt. Jämför med Bibeln, vad säger den? Håll dig till Jesus och du kommer inte att gå vilse. Ingenting kan dra dig ur Hans hand om du inte vill det och håller dig nära honom.

Söndagstankar – att vara välgrundad i tron

Kolosserbrevet har gett mig några tankar inför denna helg. Att vara välgrundad i tron. Att inte bli bortrövad i tron. Att söka det som är där ovan.
Jag tänkte försöka dela något av dessa tankar tre söndagar framöver.

Kol 1:22b-23 ”…han vill låta er träda fram i för sig heliga, fläckfria och oförvitliga, om ni verkligen står fasta och väl grundade i tron och inte låter er rubbas från hoppet i det evangelium som ni har hört.”
Kol 2:6-7 ”…. lev i Honom och låt er rotas och uppbyggas i honom och befästas i tron ….”

I Gustafsdal skulle jag ta bort några buskar. Jag grävde och grävde och drog och drog. Det var svårt att få upp dom. När jag kom djupare insåg jag att det fanns en hjärterot rakt ner. En gång i Trosa skulle jag ta bort en tallhäck. Jag kom till samma läge. Så kopplade jag till bilen. Slog ett rep om tallplantan och la den över draget och drog. Lätt som en plätt tänkte jag. Men inte. Inte lossnade den. När jag upptäckt hjärteroten så gick jag på den och då lossnade busken. En sådan rot behöver vi ha i tron. Som får djupt ner

Hur grundar jag i tron?
Jag läser min bibel. Jag lyssnar till Guds levande Ord. Jag låter mig undervisas. Jag har min dagliga kontakt med Gud. Då växer hjärteroten till.

Det handlar om att jag gör fast i tron – gjort tron fast förankrad hos Gud. Tron är välbyggd på en fast grund.

Synonymer till Välgrundad
berättigad, befogad, motiverad, riktig, hållbar
I detta ligger det många sanningar. En välgrundad tro är riktig, den är hållbar. Den motiverar och är motiverad. Denna äkta tron är berättigad.

Nu blev det kanske lite väl mycket tankar i stolpform. Men jag tror att vi behöver förankra vår tro. Det blåser rätt mycket om tron idag. Den ifrågasätts. Den sätts på prov. Den hånas. Den hotas. Då behöver du och jag se till att tron får en rätt grund. En grund som håller. När då tron sviktar pga av att tex bönesvaret dröjer eller att tankelivet strular till det behöver vi ha ett grundfäste. Det grundfäste vi behöver kräver lite arbete. Att vi ofta umgås med Gud, löser vår bibel, tar del av undervisning och använder vår fantastiska möjlighet i bönesamtalet.

Jag har följt några vänner hur de jobbat för att få bygga sitt nya hus. Man kan ana att det har varit många och långa samtal, planeringar, bygglovsansökningar, trädfällning, markberedning mm mm. Häromdagen såg jag en bild på Facebook. Nu göt dom grunden. Det viktigaste arbetet på hela deras husbygge. Om dom fuskar här kan hela bygget få om intet. Lika viktigt är det med vårt beredningsarbete omkring vår tro. Vår tro kan också kapsejsa. Men den kan också få en stadig grund som gör att den håller.

Vi är förlåtna. Vårt skuldbrev är rivet. Det är på det vår tro har sitt grundfäste. Det ger oss framtidshopp. Det ger oss trygghet. Där finns det kraft. Där bygger vi vår tro. På nådens grundval.
Där bygger vi vår tro med stor respekt. Utan den grunden är vi ingenting, har ingenting och kan inte se fram emot någonting.

Söndagstankar – Väl grundad i tron

Paulus tar upp i Kolosserbrevet något tidlöst solvärme tro. Det han skriver var inte bara aktuellt då han skrev det. Alltså att det var bara ett ord för där och då. Han i såg att han behövde skriva ord som skulle vara minst sagt alltid ett ord för den som fick del av det när det än skulle läsas. Alltså ett aktuellt ord så. Var tidlöst och alltid aktuellt i viktigt.

Kol 1:22b-23 ”han vill låta er träda fram inför sig heliga, fläckfria och oförvitliga, om ni verkligen står fasta och väl grundade i tron och inte låter er rubbas från hoppet i det evangelium som ni har hört och som predikas för allt skapat……”

Kol 2:6-7 ”….lev i honom (Jesus) och låt er rotas och uppbyggas i honom och befästas i tron i enlighet med den undervisning ni fått, och överflöda i tacksägelse.”

Väl grundad. Det finns så många svängningar i tankarna om teologin. Det finns många tolkningar. Du och jag behöver ta initiativet attest till att vi bygger vår tro på en sann och trovärdig grund.

Om vi bara lyssnar till det som kittlar bäst blir vår tro inte stadig. Det som låter bäst just för stunden behöver inte vara det som är närmast sanningen. Ställer du dig frågan om det som du hör kommer från Bibeln?

När jag höll på med att ta bort några buskar för några år sedan fick jag lära mig en sak. Jag började gräva runt busken och tyckte det gick bra. Jag började försöka dra upp den. Men inte gick det. En gång när jag skulle försöka få bort granhäcken satte jag en kätting vid roten och kopplade den till bilen. Och drog. Inte lossnade granhäcksplantan likaväl som busken i trädgården. Dom satt där dom satt. Då upptäckte jag att dessa växter hade en rot som gick takt ner i jorden. Liksom en hjärt-rot om man u kan säga så. När jag väl gick på den så lossnade busken och granhäcken mycket lättare.

Kanske är det något av detta Paulus tänker på. Att vara rotad, att ha sin hjärt-rot rakt ner i djupet av tron. Djupt ner i Jesus liksom.

Då kan inte olika svängningar varken i humör eller i teologi rubba dig. För du vet vad du tror på. När jag kopplade på bilen så trodde jag faktiskt att denna häck skulle åka upp lätt som en plätt. Men så förvånad jag blev. Inte då. Den känslan får jag när jag läser denna text. Trons rötter kommer att hålla fast när dom är väl grundade i tron.

Nu vet jag att bilder haltar och kan sågas efter fotknölarna. Men liksom vi går till läkaren för att få koll på vår hälsa, åker med bilen till besiktningen, lämnar i samma fordon på service, borstar våra tänder varje dag osv osv ska vi vara mån om vår tro. Vårdar vi den så blir den väl grundad, rotad, i trons upphovsman och fullkomnare.

Leta dig fram till din väg i detta. För mig har bibelappens hälsning varje morgon fått mer och mer betydelse. Ett ord för dagen att börja med. Hur är din väg till att bli väl grundad i tron?

Söndagstankar – funkar det att be?

IMG_5106.PNG

För någon dag sedan mötte jag en vän som skrev något uppmuntrande och uppfordrande. ”Viktigt att vi som ber ber”

Vi hade haft ett resonemang om olika saker och så var det dataproblem. En dator får inte krångla men speciellt inte ibland. Nu var det ert sådant tillfälle. Vi skildes åt. Det var bara att sucka till Jesus om hjälp. Senare på kvällen kom det ett litet pling i mobilen. ”Laddaren funkar!” Jag svarade med ett Halleluja. Bönesvar! Då kom orden som är så uppmuntrande: ”Japp! Det funkar!”

Det funkar att be!

Vill inte på något sätt förhäva mig över bönen och mängden av bön i mitt liv. Det har verkligen gått upp och ner med den saken. Men det står mig allt klarare att vi behöver be. Den dagliga sucken, böneorden på väg till jobbet, förbönen för det ena eller andra.

Det skulle behövas ställen där färska dagliga enkla bönesvar kunde kommuniceras. Bönesvar (ordet bönesvar finns visst inte i min ordlista i ipaden) som kan uppmuntra och ge oss större tilltro till bönen.

Tron på Jesus Kristus skulle inte ha överlevt utan att bönen fungerat genom alla tider. Alla förvandlade situationer skulle inte har blivit just förvandlade om inte bönen hade fungerat. Guds närhet hade inte varit ett faktum om inte bönen hade fungerat. Det är bönen som gör det gudomliga så nära. Det kan räcka med en bönesuck så sänker det andligt himmelska ner över den platsen. I ljuset av det kan man undra varför vi inte ber mer.

Funkar det att be? Jag visst gör det det!

Söndagstankar – Sök först….

IMG_0965.PNG

Det finns så många vägval vi står inför i livet. Situationer som kräver eftertänksamhet. Somliga val är lättare än andra. Vissa beslut vi tar gör vi nog rent reflexmässigt. Andra beslut tar längre tid.

I från det vi är små ända fram till vår tids slut kommer vi att möte vägskäl som har fler än en utväg. Men det är bara ett val som är bäst för oss.

Vilka val vi än står inför så har vi en uppmaning att söka Gud först. Att söka hans rike först. Alltså vad är bäst utifrån det perspektivet? Vilket råd vill Gud ge oss?

Det är inte bara en gång jag upplevt att Gud liksom lagt sin arm om mina axlar och lett mig till något. Jag har inte alltid i den stunden sett eller insett varför. I efterhand kan jag se att det hade ett syfte varför det skedde.

Vad du än står inför, vilket beslut du än behöver fatta, i vilken situation som helst, sök först Gud. Inför dina största beslut i livet – sök först Gud. Inför mindre viktiga saker – sök först Gud.

Det finns ett löfte i detta. Då kommer det att lägga sig tillrätta det andra också. Alltså att lösningen kommer med i det paketet.

Sök först Gud!

Söndagstankar – Tack Jesus!

IMG_0958.PNG

Jag kan komma på mig själva att jag går och säger Tack Jesus! Det bara kommer.

Om jag skulle analysera läget omkring det är det inte alltid jag uppfattar som att det finns något speciellt att tacka för. Alltså att det har hänt något bra just då som gör mig extra mycket tacksam. Det kan tom kännas att det är en grå dag med ibland lite tyngre tankar. Ändå kommer det Tack Jesus!

Det är som att det inom mig ropar det så att det liksom bara ploppar ut. När jag säger detta känns det så bra.

Det är något bra med denna tacksamhet. Det är som att mitt inre visar mig på att det finns något att tacka för. Tänker jag efter så finns det mycket att tacka för. Det innebär att varje gång dessa två ord kommer på mina läppar sammanfattar det allting som jag har anledning att tacka för. Som att dessa två små ord innefattade allting gott, allting positiv jag mött, all uppmuntran jag fått, allt ”bröd för dagen” som herrens bön uttrycker det, och ljuder ut i detta Tack.

Jag tror att det är bra att vi säger tack. Vi tar så föregivet. När jag åt lunch på en restaurang härom dagen sa jag tack för maten. Visst, jag hade betalt för den och i den kostnaden ingick allt. Laga maten, servera maten och diska efter mig. Så varför tacka? Jag hade ju betalt för den. Men det känns så gott att få tacka.

Att inte tacka är att ta för givet. Då finns det risk för att det smyger sig in lite otacksamhet i oss. Vi blir lite mer krävande och ”måsten” dyker upp.

Mottagaren av ditt enkla tack blir också tacksam. Ibland känns det som att man får ett tack för att man sa tack. Men det händer något med oss alla när vi säger tack. Börja med att vara noga med tacket. Det kommer att gör gott med dig.

Idag är det Tacksägelsedagen. Visst har du något att tacka för?

Kanske kan vi sammanfatta denna dag och alla andra dagar med ett enda stort Tack Jesus för allt!”