Kategori: Uncategorized

Publicerat den

Valborg – våren är här – eller firar vi någon annan Valborg?

Satt på jobbet och skulle försöka förklara vad ordet Valborgsmässoafton egentligen betydde. Man kan väl säga att det var inte det enklaste. Du har säkert en bra och enkel förklaring. Men att förklara gårkvällen för nysvenskar är inte lätt.

Fast jag tänker på Valborg – den Goa tanten i Sköldinge. När jag jobbade som pastor i Valla så hade jag möjlighet att sova i kyrkan i sköldinge.  I sköldinge bodeea också Valborg och Gösta. Riktigt Goa vänner. Valborg var alltid frikostigt och generös. Öppen dörr. ”Du vet när vi äter så det är bara att komma” Lch det var verkligen en öppen dörr. Ibland ringde hon och sa ” bara så du vet så blir det palt idag. Du är välkommen men du gör som du vill”. Vilken härlig Valborg. Under mina år av pendlande till Valla och sköldinge blev deras gästfrihet min trygghet på något sätt.

  
Nu är det ju inte Valborg i Sköldinge vi firar men det skulle faktiskt kunna vara det. För det är hon värd. Vi firar ju in våren. Visst har den infunnit sig redan men nu firar vi in den.

  
Jag gjorde det på Björkenäsgården i Hampetorp. Jag åkte dit för att lyssna på en grupp som heter Rejoice Gospel Quartet. Visade sig vara ett bra val. Vårtal och vårsånger som av traditionen tillhör denna kväll fick jag också mig till del. 

Valborgsmässoaftonen är något speciellt. Då tänker vi oss att vintern är förbi och nu har våren trätt in. Hur än verkligheten ser ut och vad SMHI tänker om det. Det är denna kväll startskottet går för att snart är sommaren här. 

Måste säga att det blev en trevlig kväll. Att möta massa gamla Goa vänner gör ju allting så mycket bättre. 

På vägen hem stannade jag till på Burger King i Katrineholm. Dom skulle behöva ha hjälp med skyltningen. Att hitta in en mörk kväll, regnig till på köpet, var inte lätt. När jag sitter där kommer några kända ansikten in. Margita och Jorma. Så kvällen avslutades med ytterligare ett trevligt möte. 

Publicerat den

Befriande PW

I går kväll när jag kom hem från jobbet behövde jag en stund i skogen. Det är ju en rätt spännande tid på jobbet. Mycket att göra. Så det bar ut på en Power Walk. 

Jag letade mig till den gula slingan och satte fart. Man kan ju säga att jag var ju inte precis ensam i skogen. Det flåsade folk över allt. Dom sprang om mig och nästan puttade till mig. Men ändå en ljuvlig kväll. Fågelsången, naturen och stillhet på något sätt. 

Så möter jag ett tillrop från en god vän med glädjande och en djupt tacksam berättelse via sms. Helt plötsligt finner jag mig gråtande av tacksamhet av det jag just fått läsa om. Ett förvandlande möte som gav avtryck.  Där mitt skogen. Kanske var tur att jag just då var ensam. Inte vet jag. Men man kan inte annat en bli berörd när möten mellan människor får en djupare mening med ett förvandlat resultat .

Så går jag jag vidare och känner hur stressen, funderingarna och kanske lite oro bara får försvinna bort mellan granar och tallar för en stund. 

Förvånad blir jag dock när jag kommer en bit in i skogen och finner en eldstad mitt på slingan.  Vilken tur att denna eld inte tog sig mer än den gjorde. Man undrar hur man tänkte här. Det hade kunnat varit slutsprunget i den här skogen på mycket länge. Vilka dumheter. 

Väl hemkommen kändes det verkligen gott. Kroppen verkar ha återhämtat sig rätt bra efter dagarna då jag var sjuk. Så snart blir det nog lite mer än bara PW igen. 

Hur som helst är det något befriande av att vara i skogen. Man påstår ju att man kan få ner sitt höga blodtryck genom att finnas i skogen och bara sitta på en stubbe ett tag. Det finns något läkande i detta. Kanske är det inte så konstigt. Detta naturliga som funnits där under så lång tid får samspela med vår kropp och vår inre värld. Jag tror att det har större betydelse än vad vi riktigt förstår. Inte så konstigt att fler och fler läkare skriver ut recept på att röra sig och ta promenader. Det finns en en befriande läkande kraft för hela vår varelse genom att vara i naturen. 

Publicerat den

Sicken tankevurpa av Magdalena Andersson med tanke på momsen och second hand

I grunden är jag ju så tacksam över att vår finansminister äntligen säger nej till momsen på second hand. Men i sann socialdemokratisk anda tänker hon på bidrag tillbaka. 

I min butik har hon tänkt att över en miljon kronor ska hon frysa inne på ett skattekonto för att sen betala tillbaka det i slutet av året. För en vanlig enkel människa som mig fattar ju inte vitsen med det. Ge anstånd istället, kvitta räkningen med bidraget så är vi klarar med varandra.

Vad som händer nu är att hon i praktiken lånar pengar från den som är i behov av det. Typ, ”du får vänta på rinnande vatten. Vi ska bara ha pengarna på skattekontoret ett tag. Sen kommer dom. Så håll ut. Du får hitta vatten själv så länge” 

Vilken tankevurpa, Magdalena Andersson och regeringen. Hur många biståndsorganisationer måste nu låna ihop för att överleva till pengarna kommer tillbaka? Hur många secondhand-butiker måste lägga ner innan pengarna kommer? För vem våga belåna sig för att klara sig när allt är så osäkert? Hur många mister sina arbeten, praktikplatser och värdefull volontärstid? För mig är det nästan som att stjäla från den som redan ligger. 

Så mitt i tacksamheten att pengarna kommer tillbaka blir jag nästan arg. Ska det vara nödvändigt att samla in dessa pengar när man bara kunde skriva ett skuldbrev och riva det i december? Hur idiotiskt får det bli? 

Nej, gör om och gör rätt! Bättre kan du Magdalena. Detta blir bara så dumt. Det är ingen liten summa pengar vi pratar om. Många miljoner som nu Skatteverket och staten vill ha i sin börs till i slutet på året. Samtidigt väntar barn ute i världen på hjälp. Mat, vatten, sjukvård, skola, kläder mm mm. Vem vill se dessa i ögonen och försöka berätta varför hjälpen från Sverige dröjer medan såret fortsätter att blöda…..? Det tycker jag Magdalena eller någon från regeringen kan ta som sin uppgift. 

   

 

Publicerat den

En ruta betyder så mycket 

En ruta betyder så mycket. Det kanske blir mest tydligt när man saknar den. 

 Påstår inte på något sätt att jag tycker det är kul med trasig bil. Men det är en utmaning att fixa sidorutan så att jag kunde få bilen till verkstaden.

Visserligen var plasten rätt transparent men inte tillräckligt. Så det fick bli ett hål. Då funkade det rätt ockej. Men du kan tro vad det brusade. Och det blev inte direkt kallt heller. Fläkten på så funkade det med värmen också.

Är detta läge inser man vad en ruta kan betyda så mycket. Om det bara är framåt det ska köras så är det väl ett mindre problem. Men nu såg jag ut genom hålet men ändå. Att ha ett brett synfält är så viktigt.

I vissa lägen så får vi tunnelseende. Vi ser bara det som till synes är det som vi tror på påverkar läget. Men om vi tittar i det breda perspektivet,i den större bilden liksom, så får vi en bättre förståelse för hela situationen. Det kanske inte gör livet enklare helt och hållet. Det kanske inte gör besluten lätta. Men det kan hjälpa oss att förstå bättre och på sikt vara mer bekväm med besluten.

Det är lätt att glömma hela bilden. Bilden som kanske sträcker sig över år. När man väl ser den kanske det påverkar besluten man måste ta.

Lika viktigt det är att ha alla rutorna intakt i en bil är det ha dom i livet. Somliga menar att det räcker med att se framåt och några backspeglar är bara av ondo. Andra menar att genom att se bakåt ibland lär det oss att hantera perspektivet framåt bättre. Somliga menar att titta för mycket åt sidorna bara stör. Typ, titta inte på vad andra gör. Kör du själv. Andra menar att ska du inte köra över någon så behöver du se dig åt sidorna. Du kan även lära dig av dina medmänniskors livsresa. För att få en helhetsbild över våra liv måste vi se åt alla håll. Även bakåt. Den bilden hjälper oss i våra beslut.

Vi behöver verkligen låta vår livsblick få den breda bilden. En panoramabild som når in i alla tidsperspektiv. Även uppåt. Då får vi en mer balanserad syn på våra liv.

Publicerat den

Tvära kast…. 

Tänk vad det kan ändras snabbt. Hur känslor och välbefinnande, på bara bråkdelen av en sekund, byts ut till totalt motsats känsla.

Gick ut på en promenad i går morse. Fantastisk frisk och skön promenad. Bara med goda förtecken. Lite småkyligt men med en sol som bara gav mersmak.

Kommer hem och råkar titta till en bil på parkeringen som haft inbrott. Troligen under den timmen jag var ute och gick. När jag tittar till min bil, hm, hade den också haft påhälsning.

Då vet du nog precis vad som händer. Det knyter till sig inom mig. Så onödigt dumt. Varför? Bara förstörelse. Någon har försökt starta den. Plåtskador, fönsterkross och diverse skador inne i bilen förarmiljö.

Nu är detta bara materiella skador. Men tänk vad det påverkar. Att från att ha haft en underbar promenad som bara känns gott. Omgivningen, solen och  den friska luften som skapar ett välbefinnande. Så vänds det till en stor portion uppgivenhet. Sorg. Bedrövelse. Det bara blir så tvärtom.

När väl denna tråkiga upplevelse har lagt sig kan jag mobilisera tillbaka till morgonens bättre upplevelse. Då känns det bättre igen. Det finns ju faktist både försäkringsbolag och kunniga människor som kan sin sak. Tack och lov för det.

Var med om detta i Uppsala för många år sedan. Jag överlevde ju den händelsen och lär göra det nu också.

Publicerat den

En dröm har blivit verklighet

Sen ganska många år har jag haft en dröm om att få äga ett speciellt instrument. Man skulle kunna säga att jag hade två drömmar som var snarlika. 

En av dessa två drömmar gick i uppfyllelse en dag då jag fyllde år. Då fick jag en ny gitarr. Nylonsträngad Yamaha. En underbar gitarr som nästan spelar av sig självt. 

Efter den dagen växte en ny dröm. Att kunna äga en stålsträngad gitarr. Igår blev den drömmen en verklighet. 

Det började med att jag skulle lämna in min gitarr på service. Affären hade ju så många trevliga instrument. Prövade flera olika gitarrer. Och där låg den. En Yamaha A1Rwc stålsträngad westerngitarr. 



Det slutade ju med att jag lånade hem den för att provspela. Och det gjorde jag så mycket att beslutet blev rätt så enkelt. Så det blev ett köp av en stycken gitarr.

Nu har jag en dröm till. Att få äga en tolvsträngad gitarr. Men den drömmen lär  få vänta ett tag. Men som jag ser det kan man inte få för många gitarrer. 

Publicerat den

Ibland blir jag bara så sugen….

Ibland händer det bara. Nu är det rätt länge sedan. Men iblnad händer det att jag blir så sugen på messmör. Jag kan gå i en affär och så händer det bara. Jag måste bara ha messmör. Så det blir att köpa tunnbröd och en burk messmör.



Det är något speiellt med messmör. Kommer ihåg smaken sen jag var liten. Det är ju också ett smart pålägg. Man behöver inget smör under. Man kan ha det på tub och ha med sig det på fjällvandringen. 

Men jag måste tillstå att jag inte förstår varför man kan få en sådan längtan efter just messmör. Får erkänna att det är nästan varje gång så när jag kommer hem med messmör efter handlingsturen. Denna märkliga längtan. Är det någon som känner likadant? Är de någon som kan förklara för varför detta händer? det är ju inte så att jag går förbi messmör och lockas tll detta köp. Det bara uppstår. Är jag utsatt för handlarens hemliga påtryckning? har han skickat ut någon doft som lockar mig? Kan det vara så att det finns ett dålt budskap i högtalarna? Ja, jag fattar ingenting.

Hur som helst. Detta hände sist jag var i affären. Så resultatet blev att när jag kom hem på kvällen kunde jag äta en tunnbrödsrulle med messmör. Så fantastiskt gott. Jag bara njöt. Så, egentligen spelar det väl ingen roll varför jag köpte detta paket med messmör. 

Publicerat den

Så kom då dagen….

Så kom då äntligen dagen somliga har väntat på. Inte vet jag men det måste väl vara rätt historiskt att den inföll just igår. Andra söndagen i månaden Mars. 

Vilken tur att det finns en begränsning på hur många som kan och får vara med. På 90 sekunder är det fullt. Lär vara typ samma fenomen på Vättenrundan, campingplatserna med el på Nyhemsveckan och Torpkonferensen. Alla dom där stora händelserna i vårt land måste man vara ute i rätt tid och ha lite tur med sig. (Tänk om nätet krånglar lite. Man trycker fel bokstav. Batteriet i den bärbara datorn tar slut.) Tänk om det var fritt fram. Undrar hur många det då skulle bli på startgärdet. Mora skulle svämma över av folk mer än man gör nu. 

Personligen skulle jag aldrig utsätta mig för detta. Andra kan göra det för typ 25:e gången men inte jag. Inser väl inte tjusningen i det. Å andra sidan, har man sprungit längre än 5 km tycker man allt annat är onödigt om det är kortare. Ju längre man springer desto längre kanske man vill springa. Tja, jag vet inte, men det kanske är något åt det hållet. Vasaloppet eller Vätternrundan är kanske det optimala loppet. 

Ändå går jag upp varje  vasaloppsmorgon, även när dom bryter tradiotionen, och bänkar mig framför TVn. med frukost och ser detta fenomen till tävling. Det är något speceillt med Vasaloppet. Får erkänna det. 



Tänk den tid då all den teknik vi har idag inte fanns. Idag kan vi ju följa loppet från flera olika synvinklar samtidigt. Det gör ju loppet så mycket mer. Man har ju fullt upp med alla kameror via nätet. Du kan följa en speciell åkare via din mobil. Så här i efterhand kan jag ju småle åt det men jag måste erkänna att det ibland kan vara lite för mycket bara. Att predika och samtidigt se hur åhörare följer sin kompis via mobilen utmanar predikandet en del. Så man kanske ska göra som i Mora. Man ställer helt enkelt in gudstjänsterna den söndagen. Ingen förväntas komma. (Och skulle man ha gudstjänst kanske man får ha SVTs vasaloppsbilderna istället för lovsångstexter på storbildskanonen). 

Det är något speceillt med Vasaloppet. Att se denna mängd av åkare starta och skida iväg genom skogen. Att det inte sker mer missöden än det gör är ju helst fatastiskt. 



Att startgrinden trassslade i år blev ju på ett sätt lite komiskt. Naturligtvis inte för den som orsakade det hela och alla som fastnade. Men en rådig funktionär klättrar upp i en stolpe och räddar hela tävlingen. Det är väl troligen den sanna bilden över Vasaloppet. Engagemang och hjärta. Den mannen lär bli ihågkommen länge. Långt mycket längre än tjuvstartaren. Man kan göra sina misstag men det är inte hela världen när det finns människor som han. 

Undar också om loppet skulle kunna genomföras om det inte fanns volontärer som ställde upp helt gratis. Dom som ställer upp år från år eller för första gången. Fantiskt! Heder åt dom.

Det är bara att tacka alla skidåkare, volontärer och Vasaloppet som företag. Tack för ännu en morgon som bara måste finnas. 

Publicerat den

Söderköping i olika skepnader

I söndags var jag till Söderköping igen. Inte alltid man åker till en sommarstad för att fika en söndag. Men så blev det. För ganska långa år sedan så besökte vi Söderköping och då var det sommar. Vi åt glass vid kanalen. I söndags var det dock inte glassväder. Men det blev en god kopp kaffe på Farmors café. 

En stad ändrar sig rätt mycket efter årstiderna. Det var inte många som var ute i Söderköping i söndags. Men det är en rar lite stad.



Sommaren är Söderköping som allra bäst men så här ser det ut höst och vinter. Döm själva när det är som bäst att åka dit.







Publicerat den

Att följa ett bygge

Intill butiken där jag jobbar har kan byggt ett nytt hus. Man skulle kunna säga att set är detta hus fel att vi flyttar butiken. Det står nämligen på vår gamla parkering. Bygget är 11 (elva) våningar högt om man räknar med källaren som också är husets parkeringsgarage. Jag har följt detta bygge och tagit kort efter varje våning. Rätt intressant när man under en vecka kan hinna med två våningar. Detta bygge är ju inte som det klassiska bygge från USA där man sitter på balken högt uppe…..



Nej, nu använder man kranar som lyfter upp väggmoduler där fönstren redan är monterade och klara. Skulle tro att elen är dragen och klar också…. Ja det är lite skillnad. 

Jag tänkte bjuda er på detta bygga idag. Våning för våning. Mitt i ett område där jag nog tycker att detta hus inte passar. Så kommer det att se ut när det är färdigt :



Men det är ett tag kvar innan det kommer att se så där fint ut. Men håll till godo. Hela bygget på bara några kort. 



Ja, det är fina lägenheter men dom lär kosta många kronor för att få bo i dom.

Men då är vår butik på annan plats och kommer att börja en ny tid i vår historia.