
Jag läser om att det är dags att dela ut bragdguldet igen. Armand Duplantis vinner det i år. Igen. Vann det 2020 också.
En bragd är en storartad prestation. Alltså lite mer än vanligt. Och visst har han gjort sig förtjänt av guldet även denna gång. För vem har gjort så många världsrekord som han? Nu brukar ju stavhoppare ta höjd för höjd när man slår rekord …. Läs centimeter för centimeter. Det ligger ju rätt mycket pengar bakom varje rekord. Så varför ta fler centimeter varje gång ? Lite oekonomiskt liksom. Skämt åt sido. Visst är han värd det så klart.
Men ibland undrar jag vad en bragd är egentligen. I måndags hade vi bjudit alla medarbetare i vår butik på julbord. Vi ville tacka och uppmuntra. Jag måste säga att alla dessa medarbetare gör verkligen en bragd i sitt arbete. Skapar så mycket möjligheter att hjälp andra människor. För mig är det en bragd. Slår många världsrekord flera gånger i veckan.
Alla dom jag mött i olika projekt vi gjort genom åren är också människor som gjort en bragd. Dom som hjälpt på plats tex i Benin. Men också dom som med deras hjälp gjort sig fri från sammanhang som inte varit bra för dom. Det är också en bragd.
Tänker på alla som jobbar som ambulansförare, brandmän, sjukvårdspersonal, poliser. Jag tycker dom är värda bragdguldet alla dar i veckan. Inte minst alla lärare.
Tänker på alla som kämpar med sjukdom. Mitt i allt lidande kämpar som för att bli friska. Det är i sig en bragd.
Jag tänker att i det ljuset blir bragdguldet lite blekt. Visst, jag fattar nog att man visst kan försvara bragdguldet. Men i alla fall. I ljuset av alla hjältar som totalt uppoffrande hjälper en person i nöd bleknar bragdguldet. Inte minst när man tänker på alla som, med livet som insats, försöker rädda någon som hamnat i rasmassor efter en jordbävning eller i krig.
Vad jag vill säga är……
Det finns så många som är värda bragdguldet på vår jord. Tänk om vi kunde dela ut fler än en medalj

