Jag var i min kyrka. Mötet hade slutat. Jag hade varit nitton allt och sjungit med ett härligt gäng. Så när pastorn inbjöd till förbön fanns inte riktigt mitt läge att just då gå till vårt förbönsställe.
Men jag blev så tacksam. När jag väl blev klar fanns en av förebedjarna kvar. Jag tänker inte berätta varför jag gick dit men kände behov av att någon bad för mig.
När jag berättat för honom vad jag hade på hjärtat så säger han dom goda orden…
”Vi tar väl hela köret?”
Absolut sa jag. Vad menade han? Jo, att skall vi smörja med olja också? Vi gör så i kyrkan ibland. Finns ett löfte i bibeln. Att vi ska smörja med olja och be trons bön så skall Gud svara. Och det säger man inte nej tack till. Kanske lät lite slarvigt i någons öron men för mig var det ordet ljuv musik.
Tänk att när vi ber för varandra kan vi ta ”hela köret”. Vi kan be Gud att gör allt han kan. För det vet vi att han både vill och kan.
Det kändes så gott att han bad för mig. Kanske återkommer jag till det.
Varför berättar jag detta? Jo, jag tror att vi som människor mår gott av att någon ber till Gud för oss. Kanske ser vi inte alltid det svaret vi vill ha. Men det händer det också. Men vad jag vet är att Gud alltid gör något med oss i förbönen. På något sätt händer det något. Att han berör oss på något sätt. Ibland tydligt. Ibland lite mer svårupptäckt.
Får man komma med precis vad som helst? Ja, varför skulle man inte få det? Gud är den som redan vet hur du har det. Det är det fina med Gud. Vi kan inte överraska Gud med vårt behov. Så var frimodig. Han vill så gärna höra från dig vad du har behov av, vad du vill och önskar vad han ska göra för dig.
Ta emot erbjudandet att någon ber för dig. Det kommer att göra dig gott.
Så tack, du vet vem du är, för att du stannade kvar och bad för mig. Det kändes så gott. En annan gång tar jag gärna hela köret igen. Helt klart.
Idag ber vi för riksdagsman Anna-Caren Sätherberg (S)
Pedher´s blogg 