Inlägg

Publicerat den

Söndag 1/2 i Tanzania

Så är vi i den sista dagen i Tanzania. 🇹🇿

Vi avslutar denna resa med att gå på en Swahili-gudstjänst. Med Benjamin som tolk så blir det enklare att följa med. Med öronproppar i blir sången och musiken i lagom volym.

Glädjen går inte att ta miste på. Ödmjukheten inför Gud i tillbedjan är djup. Guds närvaro är där. Vi får ge en kort oplanerad hälsning till deras församling från vår. Vi knyter banden på något sätt.

Efter detta blir det slutlig packning och lunch med familjen Nyman. DD ordnar resan till flygplatsens med barnens chaufför. Vi kommer säkert till vårt flyg.

Så tacksam för alla de fina människor jag mött på denna resa. Många är så omtänksamma. Mötet med gamla vänner från tidigare resor har visat sig vara goda vänner även nu. Det är ju det som kännetecknar just goda vänner.

När jag skriver detta är vi i väntans tider för att gå ombord för att resa fr Addis till Stockholm.

Borta bra men hemma bäst heter det ju. Och visst ligger det något i det.

Publicerat den

Dagens Andakt – Återuppbygga

1 februari 2026


”Bredvid Eljashib byggde Jerikos män, och bredvid dem byggde Sackur, Imris son.”

— Nehemja 3:2 —

Nehemja fick höra talas om att Jerusalems mur hade fallit. När en stads mur inte var intakt kunde fienden lätt göra staden till sitt byte. Detta gjorde Nehemja mycket bedrövad. Han ber Kungen han tjänade hos att få åka till Jerusalem och bygga upp muren igen

  En lång historia men som slutar i att han, tillsammans med många andra lyckas. 

  Det är en fin berättelse om att man, sida vid sida, kan göra något stort. Alla hade lite olika gåvor. Och tillsammans kunde dom få muren i stånd igen. 

  Det finns sådant som raserats. Kanske har du en sådan kamp i det sammanhang som du lever i. Bildligt talat så har ”muren” fallit och det är oro i lägret. Det kan se rätt hoplöst. Fienderna kan vara många. När du läser Nehemja bok ser du att de hade mycket att ta itu med. Det kom de som ville så otro in bland folket. Man ville göra dom rädda genom hot. Man försökte så in misstro mot Nehemja. Jag tänker att det är precis så det kan ske när man vill bygga upp något nytt. Om folket hade lyssnat mer på orosstiftarna än på Nehemja hade det varit ute med dom. Men nu lyssnade man på Nehemja. Följde hans uppmaningar. 

  Så kan vi se att muren fogades samman fog efter fog, del efter del. Portar sätts in. Medan man byggde hade man sitt försvarsvapen i ena handen och verktyget i den andra. Försvarsvapnet i vårt andliga bygge kan vara bibeln, vår tro, vår bön tex.  

  När du bygger upp något – se efter vem du lyssnar till. Vem får äga ditt öra? Se efter vad du ser på – vem får äga ditt öga? Den som talar in i ditt liv – väcker den tro och tillit eller sår den in splittring? Bygg med den som har tro för det ni gör. Då blir det möjligt att slutföra bygget

🙏

Herre, jag ber om att få lyssna in rätt person. Hjälp mig att se och följa trons människor. Ge mig mod att bygga.

Amen

 

   

Publicerat den

Lördag 31/1 i Tanzania

Idag blev det en dag i Tarangire-parken. Resan startade kl 05:25 så det blev en lååååång dag var hemma igen ca kl 19

Några av alla djuren får du se här

Fler bilder kommer när jag kommit hem och gått igenom alla bilder.

Publicerat den

Dagens Andakt – Jesus såg deras tro

31 januari 2026


”Men när de för folkmassans skull inte fann något sätt att komma in med honom, gick de upp på taket och firade ner honom på båren mellan takteglen, mitt framför Jesus. Jesus såg deras tro och sade: ”Min vän du har fått förlåtelse för dina synder.””

— Lukas Evangelium 5:19-20 —

Det var så mycket folk som ville lyssna till Jesus. Vart han än kom samlades man för att lyssna. En gång är han i ett hus. Huset fylls av nyfikna människor. Man stå utanför. 

  Samtidigt finns det fyra män som känner en lam man. Det tänker att Jesus borde kunna hela honom. Så det gör en bår och lägger honom på den. Bär honom till huset där Jesus är. När de kommer fram inser de att man inte kunde komma in med båren. Så dom bär upp mannen på taket. Gör ett hål där. Tar rep som man fäster i båren och sänker ner mannen framför Jesus. Jesus gör honom helt frisk.

  Men det som också sticker ut i denna text är att det står att Jesus – såg deras tro – alltså männens tro. Likaså mannens, på båren, tro. 

  Jag tänker att det skulle kunna vara du eller jag som bar den båren. På ett sätt är det en handling som tror att Jesus borde kunna hjälpa. Samtidigt visar det på att männen hade tro för att det var värt allt arbete att bära honom till Jesus. Bära upp honom på taket. Sänka ner honom genom detsamma. Något sa dom att det var möjligt. Alltså de trodde, trodde å den mannens vägnar. Och det räckte för Jesus.

  Vem skall du få ha tro för idag? Kanske är det någon som typ säger att den inte tror men du får be och tro för den? Skulle du vilja det? Det kan vara den öppnande vägen för den person att närma sig Jesus. Du kan bli den personens väg till att tro stort som ett senapskorn. 

  Vem skall du få föra fram till Jesus idag eller i morgon? Det är som att det blir möjligt när någon likt männen gör en handling i tro för någon annan.  Kanske ska det bli så att Jesus idag ser på din handling och säger detsamma – han såg din tro – och undret hände. 

🙏

Herre, Använd mig idag!

Amen

 

   

Publicerat den

Fredag 30/1 i Tanzania

Idag är det en varm dag. Att vara i stan då där mycket av luften står still är en utmaning. Bilen på service så då passar det bra att kolla in marknaden och lite affärer. Få känna pulsen på centrum typ. Rätt stor skillnad på att vara i det området Habari Maalum finns.

Resan börjar närmare sig sitt slut. Men innan vi åker hem ska det bli en resa till Terengireparken och på söndag ska vi gå på en swahili-gtj innan det är dags att dra sig mot flygplatsen.

Tiden har gått fort. Men summeringen får vänta tills vi sitter på flygplatsen i Addis och väntar på flyget hem.

Denna dag var det dags för marknaden. Det fanns några önskemål till inköp mm. En marknad där det blev svårt att ta kort. Men människor väl säga att alla ville sälja något till oss.

Det blev några stopp på café samt storköpet som. Nymans ofta handlar på. Passionsfruktsjuice är ju inte helt fel här. Lätt lunch för bara ett par tior.

Att åka Tuk-Tuk är både billigt och smidigt den korta sträckan. Så det har vi testat på

På väg hem fick vi möjligheten att hämta upp Theodore och Ronja på deras skola. Kul att ha fått se deras skola både inne och utvändigt

Kvällen avslutades med att åka till Kahns Barbeque. Indisk restaurang med så god mat. Där man sitter

Det sista som gjordes ikväll var att checka in för avfärd. Ännu steg mot att resan går mot sitt slut. Men två hela dagar kvar

Publicerat den

Dagens Andakt – Att ge sin gåva

30 januari 2026


”Jesus lyfte blicken och såg hur de rika lade sina gåvor i offerkistan. Men han såg också hur en fattig änka lade i två små koppar-mynt. Då sade han: ”Jag säger er sanningen: Den här fattiga änkan gav mer än alla de andra. Alla andra gav av sitt överflöd i offerkistan, men hon gav i sin fattigdom allt hon hade att leva på.”

— Lukas Evangelium 21:1-4 —

Att ge av sin inkomst är en del av vad bibeln lär. Genom bibelns blad lyfter den vikten av att ge till sin kyrka och församling. Jag uppfattar det inte som ett krav för tillhörighet. Men jag uppfattar det som en del av Guds Rikes utbredning. 

  När bibeln berättar om tionde skriver den: ”Bär in fullt tionde i förrådshuset .så att det finns mat i mitt hus. Pröva mig nu i det här, säger Herren Sebaot, om jag inte kommer att öppna himlens fönster för er och ösa ut välsignelse över er i rikt mått.” Malaki 3:10f  Syftet varat kunna upprätthålla prästernas tjänst i templet. 

  När vi möter Jesus framför offerkistan ser vi en annan sida av att ge. Talas ofta om offer. Låter dramtiskt. Och kanske är det ändå så att vi offrar sällan. Alltså gör ett riktigt offer när det gäller ekonomin som känns på. Men änkan gjorde det. Hon gav allt det hon hade att leva på. 

  Uppenbarligen är det så att när man ger till Guds verk följer det välsignelser i det.  Det är som att Gud utmanar oss i det. Om vi ger så kan vi sen pröva honom hur han blir. Att han kommer välsigna tillbaka. I sig en utmaning. Att handla i tro på att det fungerar. 

  Det vikigaste i givandet är att man vill och gör det med ett glatt och tacksamt hjärta. Jag tänker att allt jag har är en gåva av Gud. Jag får förvalta det. En del av det ger jag tillbaka i form av gåva till Guds verk. Resten får jag behålla. Visst är det stort när man tänker från det hållet. 

  Men genom allt detta tänker jag att vi får göra det under bön till vår Herre. Är du inte en va person att ge så är det stort steg.  Börja i det lilla och bed om Guds välsignelse. Öka på under fortsatt bön. Se hur det fungerar. Ta det steg för steg. Stanna vid det du känner frid över. 

🙏

Herre, tack för allt du ger mig och skapar förutsättning för mig. Ge mig tro till att ge av det jag har till Guds rike. Ber dig att du välsignar och hjälper mig i mitt givande. 

Amen

 

   

Publicerat den

Torsdag 29/1 i Tanzania

Att få sitta ner och höra Benjamins berättelse om uppföljning. Att få lyssna till hur arbetet växer fram under planering. Hur de följer upp det så att det kan mäta av hur det gått det är så intressant.

Det metodiska är så genomsyrat i deras arbete. När jag var i Tanzania 2016 fanns det ca 50 DBS-grupper. När de blir klara med genomsökningen för 2025 lär det finnas 9000, troligen upp emot 10000. Vilken utveckling på dessa år. Många är församlingar som startats.

Många blir samtalen dessa dagar. Fördjupar oss steg för steg i förståelse. Att Gud är med i detta arbete blev vi på nytt påminda om. När vi satt och samtalade med Rebecca sa vi att vi behöver nog göra en ny budget nu när vi ser att vi får lite mer per månad i understöd. Några timmar senare möter vi en svensk. Som berättar att deras församling har beslutat att gett ett stöd detta år. En överraskning för oss alla. Gud är så god.

Det blev en utflykt idag också. Ormar blev temat.

Somliga så giftiga att om man blir stungen av en sådan är man död efter tre steg. Peter den modige höll i en orm.

Kvällen avslutades med ett besök hos Jan-Erik och Hanna. Tacos. Promenad i deras underbara trädgård. Kvällens samtal, bibel, träning i DBS, bön var så så så god. Det är gott att få dela livet på det sättet också.

Så mycket fina växter att njuta av. En blomma jag gärna skulle vilja ha hemma är den här:

Tror den heter papegojablomma. Skulle passa fint intill min Clivia.

Publicerat den

Dagens Andakt – Bönen öppnar

29 januari 2026


”Och jag säger er: Be, och ni ska få. Sök, och ni ska finna. Bulta , och dörren ska öppnas för er.”

— Lukas Evangelium 11:9 —

   I början av året har många kyrkor en vecka av bön. Ja, den är till och med global. Ofta ekumenisk vilket gör att kyrkor från olika kyrkofamiljer möts tillsammans med varandra till bön. Det är en styrka att f göra det. Vi upptäckte i Strängnäs att en vanlig vecka innehåller många olika bönetillfällen när vi såg vad vi inbjuder till varje vecka. Bön är en central och viktig del i en kyrkas liv. Och inte minst i en troendes liv. 

  Be – Sök – Bult  –  En väg som öppnar för nästa steg tänker jag. Såg att en kyrka annonserade sin bön med följande rubrik: ”Pray it forward” vilket betyder ’be det framåt’.  Genom bönen för vi något framåt. Skeendet tex. Får visshet och ledning om nästa steg, om framtiden. 

  Uppföljningen i versen säger: ”För var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar ska dörren öppnas.”  I detta finns alltså ett löfte. Inte ett ”vi får väl se om det fungera”-känsla. 

  Genom att vi landar vår bön i riktningen, alltså det är till Jesus vi ber, plockar vi bort den egna prestationen. Vi kan vila i att den vi ber till har den möjlighet att svara på bästa sätt. Det är fantastiskt skönt tänker jag. ”Då talade han och sade till mig: ”Icke genom någon människas styrka eller kraft skall det ske, utan genom min Ande, säger HERREN”

  Att påminna sig omvek som äger svaret tänker jag är viktigt. Vi har så lätt att spinna oss och falla i någon form av tvivel i bönen.  Låt mig påminna om pappan till den sjuke sonen när det inte riktigt fungerat i bönen. ”Jesus sade till honom: ”Om du kan? Allt är möjligt för den som tror.” Genast ropade barnets far: ”Jag tror. Hjälp min otro!” Be, Sök, Bulta frimodigt. Sätt din tillit till Jesus. 

🙏

Herre, när mitt tvivel smyger sig på, påminn mig då om vem du verkligen är. Jag vet ju att du förmår göra mycket mer än jag kan önska. 

Amen

 

   

Publicerat den

Onsdag 28/1 i Tanzania

Nu har det blivit onsdag. Efter frukost tillsammans med många danska ungdomar i gästhuset var det dags att återvända till college och testa mission.

Innan jag gick till lektionssalen fick jag träffa Silas igen. Han var vår chaufför under två resor jag var med och arrangerade till Tanzania. Under den andra resan blev Silas frälst. Vi fick be frälsningsbönen ihop.

Nu nästan tio år senare är han bevarad i tron. Han berättade om hur det mötet vinkade har påverkat hans liv sen dess. Är så tacksam för Silas. Han är som en extra broder.

Sen blev det fortsatt undervisning i DMM. Goda samtal som verkligen lyfte oss in i ett nytt sätt att tänka. Det utmanar inför framtiden.

Lunchen blev på skolan sen blev det en lugnare eftermiddag. Vi gick hem från college genom den del av Habari Maalum som är en plantskola. Den är idag utarrenderad.

En del av tiden handlar om att reflektera ihop om det vi är med om

På området finns en mast. Den sänder till en större mast som i sin tur sänder det ut i landet. För att vara tydlig – de sänds inte iväg med fågeln längst upp,

Vi fick se några glimtar ur de filmer Rebecca är med och producerar.

Så lite växter. Det är så många vackra blommor i detta land

Publicerat den

Dagens Andakt – Det lilla kornet

28 januari 2026


”Herren svarade: ”Om ni har tro, bara som ett senapskorn , ska ni kunna säga till det här mullbärsträdet: Ryck upp dig med rötterna och plantera dig i havet! Och det skulle lyda er.”

— Lukas Evangelium 17:6 —

  Kanske har du funderat både en och två gånger på att din tro inte räcker till. Vi ber i tro och tvivlar samtidigt på något sätt. Allt för ofta upplevs tron som så pytteliten.

  Bibeln säger att om vår tro är stort som ett senapskorn räcker det oerhört långt. Detta senapsfrö är ett ’mycket’ litet frö. Väldans lite. Men när det växer upp så blir kronan så stor att fåglar kan bygga bo i det. Alltså tillräckligt bra för ett fågelbo. Det blir som ett träd helt enkelt. 

  När våren närmar sig så blir det dags för att så och sätta frön. Vi kanske köper in olika fröpåsar. Bilderna visar hur det är tänkt att se ut. Men när vi öppnar påsen finns inget av detta i åsen. Bara små bruna torra frön. Ser inte mycket ut för världen. Ändå sår vi dessa frön i jorden. För vi tror att det fungerar. Somliga av oss vet av erfarenhet att det brukar fungera. Men egentligen vet vi ju inte förrän senare. Då dom gror i jorden. Med rätt förutsättningar så gror dom. Jord och vatten.  

  Det är en bra bild på hur tron får fungera. Med rätt förutsättningar så fungerar vår tro. Vem är det som skall svara på bönen? Du eller Gud? Vem är det som har kraften att förändra? Du eller Gud? Svaret blir ju rätt enkelt – det är Gud. Kan vi bevara den insikten i vår bön har vi kommit en bra bit på väg. 

   Att våga släppa taget tänker jag också är en bra väg. Att ge upp sina egna ansträngningar. Jag minns då jag var rätt ung att jag hade mycket eksem. Jag vet att jag hade stora problem med det.  Jag bad och bad men inget hände. En dag ber jag mina klasskompisar i bibelskolan att be för mig. Jag orkade inte mer. Jag liksom gav upp. Då hände det. Kände i hela kroppen att Gud gjorde något. Och ganska snart var all eksem borta. Jag har aldrig sen dess haft problem med eksem.

🙏

Herre, hjälp mig att släppa taget om mina egna ansträngningar att tro. Häjlp mig att förlita mer på dig istället när jag ber.

Amen