Uttala välsignelse över någon … Att få göra det är gott.
Moses välsignar … Mose skulle kunna vara bitter att han inte fick komma in i landet. Men han välsignar Israel
Att välsigna sitt släkte … Kanske är det så att Gud visar dig på att börja be mer för ditt släkte. Inte för att jag tror att du inte ber för dina nära och kära. Men för att Gud manar till att lit mer specifikt ber dig att be för dina barn, barnbarn, syskon och släkt
En tillflykt är Han … Urtidens Gud. Här ner råder Hans eviga armar. Halleluja!
Sången … Det är tydligt att sjunga har en viktig roll i vår tro.
Moses avskedssång … Kanske är det så att ett sång gör att vi har lättare att komma ihåg ett budskap. Tänk om melodin hade funnits bevarad. . .
Att föra berättelsen vidare … ’Fråga din far han skall berätta för dig’ – att föra budskapet, historien, vidare över generationer är viktigt.
Lägg på hjärtat … Att lägga på hjärtat påminner om Maria, Jesu Mor. Hon lyssnade på vad man sa om hennes son Jesus. Hon gömde och begrundande det man sa i hjärtat. Vad är det som vi lägger på vårt hjärta? Vad är det för speciella Ord och Händelser vi lägger på vårt hjärta?
Inte tomt od … ’Detta är inte ett tomt ord för er, det gäller ert liv’
Gd kallar hem Mose … Under hur det kändes att Gud kallade hem Mose. Innan han togs hem fick han se det utlovade landet. Fast på avstånd. Han fick inte komma in för att han varit trolös mot Gud vid Meribas vatten.
När Moseböckerna går mot sitt slut finns det en väg vidare. Man ser att folket uppmanas att berätta berättelsen vidare. Att far i huset berättade för sin son. Som i sin tur uppmanas att berätta berättelsen för sin son. Det var så man förde historien vidare. Mycket för att man inte hade skriftspråket historiskt sett.
Man förde historien vidare för det var viktigt. Det var viktigt att veta sina rötter och vad som hänt i historien. På något sätt var det som gjorde livets trygghet. Man visste var man kom från.
Idag är vi på randen till att vara historielösa. Det är inte lika viktigt längre. Man uppmanas se mer framåt. Att lära av historien är inte lika viktigt. För allt för ofta tror man att man inte behöver ha den som grund när man skapar en ny framtid (som senare ju blir historien man lärt sig något från inför nästa framtid).
Tex var min farfar kolmilare. Han kunde göra kol genom kolmilan man byggde. Idag är det en ”konstform” och kunskap som håller på att gå förlorad.
All historia är inte bra. Men den behöver vi komma ihåg också. Och inte göra om samma misstag.
Gud uppmanar Mose och folket att berätta berättelsen vidare.
Det finns en berättelse vi behöver bevara och bevara om och om och om igen. Det är berättelsen om Guds verk, det Jesus gjorde och gör. Den berättelsen har ett djupare liv som faktiskt har ett liv som levs nu med. Trots att den har många tusen års anor. Jag vill påstå att den berättelsen lever i högsta grad trots att den är gammal nu.
Din upplevelse av vad Gud har gjort i ditt liv behövs mer än någonsin. När Gud hjälpte dig. När han helade dig. När han berörde dig. När Gud svarade på din bön. Den berättelsen behöver berättas nu.
För det finns dom som drabbas av tvivel och undrar många ”varför” just nu. Där kan din berättelse ge nytt mod. Nytt hopp. Ny påminnelse om att Gud är lika verkliga idag som förr. När man kämpar med sina ” varför” behöver man höra dina ”därför”.
Man behöver bli påmind. Fast man gärna vill tro och försöker tro så kämpar man. Då behövs din berättelse.
Tänk att vi också kan få vidareförmedla dessa goda berättelsen om Guds ingripande på olika sätt.
Så var inte blyg att berätta din berättelse om vad Gud gjort i ditt liv. Det kan komma att få avgörande betydelse för någon i din närhet.
Ledarskap är något helt fantastiskt tänker jag. Så länge det utförs på ett sunt sätt. Tyvärr kanske ett dåligt ledarskap talar högre och sätter djupare spår som kan vara svåra att ta sig upp ur.
Just nu läser jag 5 Moseboken kapitel 31. Där läser vi om skiftet från Mose till Josua. Några saker lär detta sammanhang oss.
Det är Gud som utser ledaren. Visserligen pekar Mose ut Josua som sin efterträdare men det var Gud som kallade och utsåg Josua. Kanske den viktigaste lärdomen. Vi utser inte oss själva till ledare. Det gör Gud.
Man får ibland inte vara med hela vägen som ledare. Mose fick lämna uppdraget innan man kom in i löfteslandet. Både av ålder men också efter några händelser som gjorde att han fick flytta hem till Gud före intåget.
Att ge sin efterträdare en bra väg in i uppdraget är ett vist sätt att avsluta själv. Det skapar en bra väg för den som kommer efter. Och det visar på att man vet vem som kallar och utser.
Kapitlet ger också en indikation om att det är bra att stanna upp och se var man står i uppdraget och kallelsen. Vart sjunde år skulle man åter läsa lagen. Att påminna sig om utgångsläget och vart man är på väg. Det visar på att man tar ansvar inför Guds kallelse och uppdrag. Ibland tror jag att vi kan vara något rädda för att göra en reflektion över läget. Är vi på rätt plats? Är vi rätt i uppdraget? Är riktningen rätt utsatt? Behöver vi korrigera något? Behöver vi tillföra något ? Rädslan kan vara att vi är rädda att inte behövas längre. Jag tror snarare att en sådan process kommer att fördjupa saker och ting. Och man kan ju naturligtvis inse att man ska vidare. Men är det då inte så bra att veta det? Så att man alltid är på rätt plats i livet?
Ledarskap är inte alltid att vara mest synlig. Tycker hela Moses livsgärning visar på att ibland är man synlig och ibland är det andra som står längst fram. Ledarskap är inte en position. Det är en tjänst. Uppdrag kallad genom nåd. Ledarskap är inte makt utan att följa kallelsen och uppdragsgivaren som är Gud själv. ”Störst är den som tjänar” kan vi läsa om i bibeln.
Så ibland kan det vara rätt bra att stanna upp och reflektera över sitt uppdrag och sitt ledarskap. Javisst, det kan leda till förändring vilket inte är så dumt om det är dags för det. Men ytterst tror jag det kan leda till fördjupning i sin kallelse och kallelse medvetenhet.
Efterträdare … Josua blev Moses efterträdare. Ibland är det svårt att släppa taget för att ge plats åt andra. Man kan känna sig oumbärlig och Ocke utbytbar. Men så fel det kan bli då. Mose släpper fram Josua för det är Guds tanke och plan. Det är det bästa man göra att då träda tillbaks. Inget nederlag alls. Utan efter Guds vilja. Då sänder Gud oss vidare i andra uppdrag.
Att inte få vara med hela vägen … Mose fick av olika anledningar inte följa med in i löfteslandet. Ibland kan man få kämpa hela livet utan att få vara med in till slutet. Se det inte som ett nederlag. Se det som Guds väg med dig.
Att ge sin efterträdare en ingång … Mose presenterar sin efterträdare till honom. Josua får på så vis ett tydligt mandat.
Löftet till Josua … Josua måste ha gått styrkt från denna stund. Men troligen med stor respekt. Han visste hur Mose hade haft det. Men han visste också att Gud skulle gå med dig.
Vart sjunde år … det verkade finnas avstämningstider för att påminna om Guds löften och påbud. Vart sjunde år.
Gud insätter … Mose gjorde vad han kunde för at bana väg för Jousa. Men det var Gud som insatte honom i tjänst. Ingen annan kan det.
Vi börjar närma oss slutet i 5 Moseboken. Den har en rubrik i min bibel som lyder:
Hör Guds Ord – det gäller livet
Kan det sägas bättre? Nej, jag tror inte det. För Guds Ord gäller just livet. Hela livet. Allt va livet innehåller. Allt vad livet kan möta. Och även skydda mot det som kan skada livet.
När vi hamnar i det kapitlet vi läser idag att Guds Ord är inte för svårt för oss…
”Det bud som jag i dag ger dig är inte för svårt för dig, och det är inte långt borta.” Femte Moseboken 30:11 SFB15
Så sant. Det är inte för svårt. För Guds Ord ställs inte ensamt. Det följs med Gud själv. Det gör att han älskar att Hans Ord ska göra oss gott.
Så genom att lyssna till Guds Ord så är det livet. Och vi blir uppammade att välja livet. Kanske låter enkelt och simpelt. Varför behöver man notera det? Jo, för livet genom Guds Ord är mer än bara livet på jorden här och nu. Det sträcker sig in i evigheten. Himmelens värld. Vi läser:
”Jag tar i dag himmel och jord till vittne mot er att jag har förelagt dig liv och död, välsignelse och förbannelse. Välj då livet, så att du och dina efterkommande får leva, genom att du älskar Herren din Gud och lyssnar till hans röst och håller dig till honom. Detta betyder liv och lång levnad för dig, så att du får bo i det land som Herren med ed har lovat att ge dina fäder, Abraham, Isak och Jakob.” Femte Moseboken 30:19-20 SFB15
Och kanske är det just det som det handlar om. Att välja. Att välja det som är bra för oss. Att välja det som är rätt över tid. Det som kommer att betyda något och som håller över tid.
Att då sätta den rubrik blir ju bara så perfekt. Att höra Guds Ord och följa det gäller livet. För det är Livet.
Om bara några dagar så avslutar jag Läs med mig. För vi är färdiga med hela bibeln. Men det innebär inte att det är dags att slå igen bibeln för gott. För att läsa Guds Ord gäller Livet. Hur kan man då sluta läsa det.
Det mäktiga med Guds Ord är att det är visserligen gammalt men står sig ännu. Samma kraft. Samma liv. Så….
Det gäller livet … Rubriken i Folkbibeln 2015 är i detta kapitel ”Hör Guds Ord – det gäller livet”. Kan det sägas mer tydligt än så? Att läsa bibeln är detta – det gäller livet!!
Vända om … Israels historia har visat på att det är möjligt att vända om. Även om man dumdristigt gått åt fel håll. Är du på fel väg? Vänd om.
Omskuret hjärta … Ett hjärta som är varmt för Herren. Hängivet Honom. Brinner för Honom. Hur är ditt hjärta?
Älska Herren din Gud … av hela ditt hjärta och hela din själ.
Gå över ån … Eller att gräset är grönare på andra sidan staketet. Vi behöver inte springa till avlägsna platser för att upptäcka Ordet och Gud. Nej det är mycket närmare än så. Det finns i ditt hjärta.
”Och låt oss ha blicken fäst på Jesus, trons upphovsman och fullkomnare. För att nå den glädje som låg framför honom uthärdade han korset, utan att bry sig om skammen, och sitter nu på högra sidan om Guds tron.” Hebreerbrevet 12:2 SFB15
Jag tänker att det finns väg i den tiden vi lever i som blir mer och mer viktigt. Det är att ha blicken fäst på Jesus. Bibeln säger att han är trons upphovsman och fullkomnare. Genom att vi fäster vår blick på honom blir det då vår rätta utgångsläge.
Hur många gånger sätts inte vår tro på prov? Då behöver vi påminna oss om var vår tro och tillit vilar mot. Det kommer stärka vår tillit och vår tro.
Jesus är också trons fullkomnare. Det innebär att i honom får allt sitt ja och amen. Alltså han har makt att fullborda sina löften.
Jesus är vårt hopp. Det är honom vi kan lite på. Vi kan förlita oss på att han står för sitt ord.
Genom allt som sker behöver vi en fast grund att stå på. Därför behöver vi fästa vår blick på honom. Mer än någonsin. Tider kommer då du kommer behöva veta varifrån din hjälp kommer. Det kommer tider av oro då du behöver veta vem som är din frid. När du behöver ledning i livet behöver du veta vem du först och främst behöver vända dig till.
Jag tror att Gud pockar på vår uppmärksamhet. Att Jesus drar vår blick till sig. Det är en tid då vi behöver välja väg. Vem vill vi fästa vår tillit till? Vem vill vi ha som förebild? Det är en utmanande tid som behöver rätt fokus. Jag menar inte att rätt teologi inte är viktigt men jag menar att Jesus är det allra viktigaste. Som det står, ” sök först Guds rike och hans rättfärdighet så….” Först Jesus är rätt ordning.
Så i alla livets skeenden, jobb fritid sömn ja allt, så behöver vi fästa blicken på Jesus.
Förnyat förbund … Vad för förbund och lite har du gett till Gud? Har du fullgjort det? Saknas det något? Behöver det förnyas? Stanna upp en stund och rannsaka dig själv. Finns det löften som du inte fullbordat och genomfört som behöver tas nya tag i?
Vems folk är du? … ’Du skall vara Hans folk och Han din Gud’. Är det så?
Rot som frambringar malört … Vad får slå rot inom oss?
Tjäna andra gudar … Genom Moseböckerna kan man se ett folk som tillber den levande Gud. Men också ett folk som övergav honom. Som började tillbe och tjäna andra gudar. Vi har fått lära vad det ger för frukt. Vi har också set hur det blir när man vänder om till den Gud som skapat allt. Vi har sett hur det vänt allt till välsignelse. Vi har sett en Gud som är mycket tålmodig och full av nåd och barmhärtighet. Det bör leda oss rätt i våra val. Den erfarenhet vi har fått lära bör stämma oss till ett rätt handlande.
Bild tagen av Janne Ternvall. Tack för lånet av bilden
Jag läste något på min väns Facebooksida som fick mig att reflektera lite. Janne skriver så här:
Inatt blev bördan för tung för grenen. Så ta inte åt dig mera jobb än du orkar bära. Det blev ett budskap till mig som nappar på allt och vill vara med överallt. Skala bort det som inte är nödvändigt i livet. Vad som är viktigast är att hålla sig fast i stammen JESUS❤️🙏
Hur lätt är det inte att ta åt sig för mycket jobb. Så spänner vi vågen för hårt. Tar åt oss för mycket som gör att det blir helt enkelt för tungt. Så går det sönder helt enkelt. Tack Janne för den hälsningen. Tror inte du är ensam om att ha lätt att nappa på massa erbjudanden.
Men bördan kan bli för tung av annat slag också. Det man möter och går igenom blir helt enkelt för tungt att bära.
”Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila.” Matteusevangeliet 11:28 SFB15
Jag tror att vi ibland behöver lyfta av bördan så att livet blir lättare. Inte så att vi ignorerar den. Det blir sällan bra. Men att få lyfta av den till Jesus, lägga den vid korset är så gott och det lättar på livets ångest.
Ordet vila är intressant understa sammanhang . Innebörden är:
Det grekiska ordet anapauo kan med sin innebörd och sin pågående aktiva verbform översättas: ’kommer jag alltid ge vila/en välförtjänt paus’. Jesus citerar 2 Mos 33:14, i Guds närvaro och vilja finns vila. ” (källa: Kärnbibeln)
Du som idag bär på en tung börda som ser ut att bli på tok för tung för dig – lägg den hos Jesus.
När jag tänkte vidare i bilden så finns det en orsak till varför det blev för tungt för grenen. Det var helt enkelt för många äpplen på den. Jag lärde mig tidigt när jag hade trädgård med äppelträd att det var bra att gallra redan när det fanns för många äppelkart. Om man låter för många frukter växa så blir det helt enkelt för mycket. Kanske en haltande bild men ….
Man behöver rensa efter hand i livet. Då är risken mindre att det brister för oss.
Ser att en annan gren hade fått stöttning. Vi kan behöva hjälp till att stötta och bära när någon i vår omgivning får bära ett för tungt oss för den. Vem behöver du stötta och bära i den närhet?
Vi kan också behöva be om hjälp. Inte den starkaste sida hos dom flesta. ’Klara sig själv’ är en väl inövad idé för många. Vi behöver träna på att be om hjälp. Det är inte så farligt. Inte alls egentligen . Utan det är snarare den bästa vägen. Våga be om hjälp.
Kom till mig ….
Jag hoppas att du kan höra den hälsningen från vår Herre idag
Janne skrev …
Vad som är viktigast är att hålla sig fast i stammen JESUS❤️🙏
Pedher´s blogg 