Inlägg

Publicerat den

Dagens Andakt – Är din visdom något svag?

4 november 2025


”Om någon av er brister i vishet ska han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan att kritisera, och han ska få.”

— Jakobs brev 1:5 —

  Att erkänna att man inte är smart, eller tillräckligt vis, är kanske inte den enklaste manövern i livet. Somliga har det enklare med den saken. Andra klart svårare. 

Jakob tillhörde dom som verkligen inte hade problem med det. Han insåg hur det kunde vara. Ändå insåg han tröskel. Han skrev till ett ”om”. ”Om någon av er brister i vishet…”. Detta om är så bra. Men det behövs verkligen inte. Snarare skulle han kunnat skriva ett ”när” – ”när du brister i vishet skall du be till Gud”. För visst är det så att vi alla inser väl att vi brister då och då, ibland oftare, i vishet. Vi saknar insikten och förståelsen. Så det är så bra att Jakob tar upp det. Och han sätter inte punkt där tack och lov.

  ”Som ger åt alla villigt och utan förebråelse, villigt utan att kritisera, som ger åt alla generöst, fritt utan förebehåll” – han vill ge dig vishet alltså. Han vill inte varken förakta eller läxa upp. Han vill ge den vishet vi saknar. ”Och han skall få den”. 

  Det finns egentligen bara ett förbehåll –  ”men han skall be utan att tvivla”. För när vi ber får man säger Matteus i kapitel 7. 

  Så, saknar du, eller brister det i vishet hos dig? I så fall har du ett löfte i denna vers. Du kan utbedja dig vishet från Gud. En vishet som du till och med inte kan ens ta dig eller studera till. En vishet som är den klaraste visheten. Guds vishet är långt mycket visare än all annan vishet på jorden bland människor. Den vill han dela med sig till dig. Visst är det fantastiskt och troligen vår räddning. 

🙏

Herre, håll inte igen med att dela ut din vishet till oss. Vi inte att vår vishet är klart begränsad och i mångt och mycket rätt bristfällig. 

Amen

Publicerat den

Egentligen behöver vi inte veta någonting

När jag gick i skolan fick vi lära oss all länders huvudstäder, alla Sveriges landskap, hur matematik fungerade. Vi fick öva på engelska glosor. Vår historia många hundra år tillbaka i tiden. Jag gick 9 år i grundskolan. Äldre generationer bara 7 år. Sen två år på gymnasiet. Dagens ungdomar får gå i skolan många flera år än jag gjorde.

Ändå känns det som att egentligen behöver vi inte veta någonting. Vad vi behöver veta är att man kan fråga Ai eller chattGPT.

Det kanske var lite överdrivet. Men det känns ju som så nu för tiden. Förr visste vi ju inte att detta skulle komma. Så då behövde vi kunna allt detta – möjligen. Men nu….?!

Det som då blir det jobbiga är att vi förlitar oss på något som kan ha fel. För alla svar som chattGPT svarar mig är inte korrekta. Men hur kan jag genomskåda det? Det är verkligen lätt att blint tro på den. På nolltid får man ett svar som i alla fall känns rätt.

Det som oroar mig är just det fenomenet att vi blir lätt lättlurade. Vi tror lite för blint på det. Och eftersom vi inte behöver lära oss någonting på grund att Ai finns så blir vi sårbara.

Så kanske det ändå inte var bortkastad tid i skolan att lära oss allt det vi lärde oss.

Nu är det väl ett litet problem bara…. i hur stor grad kommer vi ihåg allt vi lärde oss und er alla de åren vi gick i skolan?

Kunskap är inte det lättaste – Bloggar om vishet i morgon – läs gärna där. Kanske det ligger något i det jag försöker beskriva där….

Publicerat den

Dagens Andakt – Att tro på det man inte ser

3 november 2025


”Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om ting som man inte ser.”

— Hebreerbrevet 11:1 —

Det man inte kan se brukar man ibland lägga under fliken ”finns inte”. Jag minns att jag hade det mest jobbigaste med kemin på vårdskolan. Alltså när man skulle tala om sådant som vi inte kunde med blotta ögat se. Det bliv så abstrakt – ”uppfattbar endast för tanken”. Lite för overkligt men jag insågs att det var i högsta grad verkligt.  

  Tron på Gud kan vara så med. Vi tror på något vi inte kan se med våra lekamliga ögon. Hebreerbrevets författare insåg att detta var en utmaning. Kanske är det just därför brevet tar upp det. 

  Tron är en övertygelse, en fast och verklig grund; en garanti och försäkran om sådant man hoppas, en visshet om, förvissning om; ett bevis för/på ting man inte ser. Det är inte så att tron är ett hokus pokus eller magi. Nej, tron är en verklig företeelse som gör att det vi inte ser med lekamliga ögon ändå finns. 

  Tron blir och är vår övertygelse. Därför vi tror på den osynlige Gud som i högsta grad är en verklighet. 

  Det kan vara gott att påminna sig om det. Påminna sig om att det är på grund av honom vi har denna tillförsikt. Berättelserna talar sitt tydliga språk. När vi läser vidare i kapitel 11 ser vi alla dessa trons människor som kan få bli ett starkt vittnesbörd för oss. Hur deras tro bar dom genom livet. Den helg vi nyligen lagt bakom oss visar på minnet av människor som gått före oss. Människor som blivit burna av sin tro genom årtionde. Så det kan inte vara en nyck detta med tron. Tron håller ända in i evigheten.

🙏

Herre, fördjupa min tro och tillit till dig. Visa med din Ande vem du verkligen är så att min tro blir än mer fast förankrad. 

Amen

Publicerat den

Det är som att sorgen får tacksamhetsatmosfär omkring sig

Får man skriva så för en helg som fylls av mycket sorg och saknad? Ja, jag tänker att det är det bästa sättet att beskriva denna helg. Det är ingen långfredagshelg utan mer av en ”good-weekend” jag beskrev den som en gång.

Det är verkligen en helg som andas ”vi ska se igen”. Det gör att när vi ställs inför att någon går bort får vi en vidare hållning. Vårt sorgearbete blir just ett ”vi ses igen”. Vi har en himmel att mötas i en gång. Bibeln säger:

13 I tron dog alla dessa utan att ha fått (se) det som var utlovat. Men de såg det i fjärran och hälsade det och bekände sig vara gäster och främlingar på jorden. 14 De som talar så visar därmed att de söker ett hemland. 15 Om de hade menat det land som de gått ut ifrån, hade de tillfälle att vända tillbaka dit. 16 Men nu längtade de till ett bättre land, det himmelska. Därför blygs inte Gud för att kallas deras Gud, ty han har ställt i ordning en stad åt dem. Hebr 11:13-16

Gud blygs inte för att kallas vår Gud. Han äskar att kallas vår Gud när vi satt vår tro till honom. I denna tros DNA ingår himlen. Den hör till. För det är typ trons slutpunkt. Jesus banar väg för oss till den himmel vi tror finns. Han har ställt i ordning en stad.

När jag haft begravningar har det burit mig att det inte är ett avsked på det sättet. Utan att det är ett ”vis ses igen”-perspektiv. Mitt i sorgen bryter löftetsljuset in. Det är som att sorgen får tacksamhetsatmosfär omkring sig. Det gör att sorgen blir något lättare att bära. Kanske också lättare att acceptera. Även om saknaden är stor.

Vi längtar till ett bättre land. Jag stannar gärna en tid till. Men en dag vill jag till himmelen. Där finns inget av skröplighet. Ingenting av ensamhet. Ingenting av våld och inga krig. Där är frid och åter frid. Det längtar jag verkligen efter. Här på jorden har vi så mycket ofrid och krig och våld. Vi behöver systemförändring. Att livet och jorden får utgå från friden igen.

Vi fortsätter att be för Tanzania, för Ukraina och alla andra länder där det råder krig.

Publicerat den

Dagens Andakt – Jag vet en väg som leder till himlen

2 november 2025


”Jesus sade till honom: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.”

— Johannesevangeliet 14:6 —

Himlen – så långt bort men redan här. Himlen är en plats som är förebredd för oss. Vi är tänkta att vara där en dag. Den tillhör oss. Ligger i vår tros DNA. Denna helg är den mer påtaglig än annars tänker jag. För vi minns de som gått före oss. 

  Uppskattar det uttrycket – gått före – det innebär ju att det finns ett återseende framöver när vi kommer efter. Det finns en sång jag ofta återkommer till. ”Jag vet en väg som leder till himlens sköna land” Här får du texten. Kanske länken fungerar för dig också. 

  Jag vet en väg som leder till himlens sköna land Väl går den genom mörker och prövningar ibland men till den ljusa staden den ändå säkert bär Den vägen Jesus är Den vägen Jesus är

  Jag vet en frid som varar när annat allt förgås För guld den kan ej vinnas för pengar inte fås Den är en dyrbar gåva från Gud i himmelen Den friden Jesus är Den friden Jesus är

  Jag vet en kraft som helar min ande, själ och kropp som skänker ro och vila ger läkedom och hopp Den ger mig mod att leva i denna mörka värld Den kraften Jesus är Den kraften Jesus är

  Jag vet ett mål så härligt som väntar ovan skyn och snart den slöjan brister som dolt det för min syn Med blicken fäst vid Jesus jag löper framåt här Det målet himlen är Det målet himlen är  (Lyssna här)

🙏

Herre, tack för att du skapar vägen till himlen. Hjälp mig att aldrig tappa bort den. 

Amen

 

Publicerat den

Att bli ett föredöme

All helgonahelgen är för många en tung helg. Har man nyligen drabbats av sorg blir den extra tung. Sorgen gör sig påmind och saknaden blir stor.

Men det är också en tacksamhet. Tacksamhet för den som gått före. Människor som idag inte finns kvar bland oss men som lever kvar i minnet. Just därför att vi såg upp till dom. Dom var goda föredömen.

Tänk vad mycket vi har att lära av dom. Dom har visat på ett sätt att leva som vi vill, om möjligt, ta efter. Deras sätt att leva har visat på ett sätt som varit bra och välsignat.

Det bästa sätt vi kan hedra dom är att försöka leva på ett liknande sätt.

Men det väcker också en längtan att själv en dag få bli och vara ett föredöme för andra. Hur kan jag leva ett sådant liv? Möjligen behöver vi korrigera vårt sätt att leva. Men det viktigaste är nog att leva och samtidigt kunna se andra i ögonen.

Så hur blir vi ett föredöme för andra?

Publicerat den

Dagens Andakt – Hur låter det om oss?

1 november 2025


”Från er har Herrens ord gett eko, inte bara i Makedonien och Achaia, utan överallt har er tro på Gud blivit känd så att vi inte behöver säga något mer.”

— Första Thessalonikerbrevet 1:8 —

Paulus beskriver det han hör om de kristna i Thessalonike att det är som ett eko, genljud eller ett återljöd. Läser man versarna innan får det omnämnande att vara ett fördöma. De fick beskrivning om sig att vara efterföljare. 

  Kärnbibeln beskriver detta genljud som åska, trumpetsignal eller ett eko. Alltså det märktes. Det var inte en stilla viskning försiktigt på en bakgata. Nej, deras sätt att förmedla sin tro och Herrens budskap hördes och gav frukt. Så mycket att man pratade om det. Det var på folkets tunga liksom.

  Man kan förstå att det inte bara var ett prat om dom. Deras tro var synlig och tydlig. 

  Måste man stå på gator och torg? Nej, inte alls. Men uppdraget vi fått är ju ganska tydligt i Matteus 28 – ”Går ut i hela världen och gör lärjungar”. Alltså dela med sig om tron på Jesus så att månat blir frälsta. Och det kan vi göra på många olika sätt. Men ett är säkert, ska det bli ett eko av det får man liksom höja sin röst. Inte skrika men höras så att folk hör.

  ”Men hur ska de kunna åkalla den som de inte har kommit till tro på? Och hur ska de kunna tro på den som de inte har hört? Och hur ska de kunna höra om ingen predikar? ”  Romarbrevet 10:14 Det är väl ganska logiskt. 

  Hur låter det om oss? Har vi ett läte av att Jesus blir proklamerad? 

🙏

Herre, ge mig tillfälle att berätta om min tro. Skapa de möjligheterna. Hjälp mig att få mod att våga berätta om dig.

Amen

Publicerat den

När jag var liten ….

När jag var lite och skulle gå till skolan var det oftast raka vägen dit. Då kunde jag fokusera bra på att liksom komma i mål. Att komma försent in i klassrummet var det värsta jag visste. Men hem var det en hel annan sak. Tror jag skrivit om det någon gång i min blogg. Då var det definitivt inte raka vägen väg hem. Det fanns väldans mycket att upptäcka på vägen hem. Jag var en upptäcktsresande. När jag insåg att alla andra kompisarna inte fanns med på samma väg så blev jag nog varse om att jag borde nog gå hem.

När jag skall gå hem från jobbet är det ingen bra ide att gå igenom hela butiken för att gå till bilen. Alltså, det blir typ aldrig raka vägen till bilen. Någon ropar på mig. Jag upptäcker något som jag borde göra. Det händer nästan alltid något.

Raka vägen är kanske inte min grej …

En omväg, eller stopp efter vägen, eller prata med någon, kanske fundera lite, alltså det är väl själva resans ide. Förr Vile jag snabbt åka från A till B och helst inte stanna någonstans. Men nu är det en helt annan sak. Den raka vägen ”dit” har bytts ut till flera stopp efter vägen. Tänk så det kan bli.

Raka vägen är kanske inte min grej … längre

Jag skulle tro att den som inte har den raka vägen hem kommer upptäcka så mycket mer än den som ”kör” lite krokigt i framfarten. Sen kan man ju köra fel och måste vända. Men om man inte hade kört fel hade man ju missat det man såg efter den vägen.

Så ”omvägen” är nog ett underskattat fenomen. Vi behöver mer ”omvägar” till folket helt klart. Visst, det tar mer tid men tänka vad det kan få innebära massa intressanta platser och möten.

Så testa ett liv som inte är raka vägen fram……

Publicerat den

Dagens Andakt – Guds nåd som den verkligen är

31 oktober 2025


”…på grund av hoppet som väntar er i himlen. Detta hopp har ni redan hört om i sanningens ord, evangeliet som har nått fram till er liksom det överallt i världen växer och bär frukt. Så även hos er, från den dag ni fick höra det och lärde känna Guds nåd som den verkligen är.”

— Kolosserbervet 1:5-6 —

Guds nåd – vad är den verkliga sanningen om den? Ibland har jag lite svårt att se att vi människor ser den som den verkligen är. Guds nåd är större och bredare och djupare än hur vi handlar med den tänker jag ibland. Alltså att Gud verkar ha lättare att förlåta genom sin nåd än vi människor har. 

  Det verkar som att vi har allt för ofta med ett ”men” i förlåtelsen. Blir som ett ”jag förlåter dig – men …. Bara om ….” 

  Jag tror vi vill tänka om nåden på samma sätt som Gud gör. Men vi är bara människor. Och vi människor kan ibland ha svårt för att förlåta fullt ut. 

  Men Gud förlåter fullt ut. Det jag ser är att han förlåter och med en hälsning därefter ”och gå och synda inte mer”. 

  O vad jag längtar efter att vi skulle få full förståelse för den verkliga nåden. Kärnbibeln skriver: ”… Så även hos er, från den dag ni fick höra (förstå) det och lärde känna Guds nåd (kraft, gudomliga favör) som den verkligen är.” Guds nåds kraft och gudomliga favör. Guds nåd är kraftfull. Kommentaren säger: Evangeliet handlar om nåd, inte nåd plus gärningar. Guds nåd befriar från synd och för människan in i en rätt relation med Gud. Så Guds nåd handlar inte bara om nuets förlåtelse och upprättelse. Nåden banar väg in i en ny förändrad tid. Det gamla som nåden lägger bakom sig finns inte mer. Nåden visar oss in i ett nytt sätt att förhålla oss i. Ett nytt sätt att leva. Ett förändra mindset. Slog upp detta ord -Ett ”mindset” är en uppsättning attityder och övertygelser som formar hur vi ser på världen och oss själva, och påverkar hur vi tänker, känner och beter oss. Guds nåd skapar detta mindset.

🙏

Herre, tack för din nåd. Utan den skulle det vara ute med mig och oss alla. Hjälp oss att förstå den som den verkligen är. Hjälp oss att tänka och handla om nåden som du gör Gud.

Amen 

Publicerat den

Bed för Tanzania

Vi får rapporter att det är oroligt i Tanzania. Enda landet som inte haft krig efter sedan det blev självständigt. Våra missionärer Rebecca och Benjamin Nyman med familj finns i Arusha. Det gör att man blir extra orolig. Men det är ettland som nye behöver detta just nu. Valet är just nu på gång. Så det är orsaken till det.

Vi behöver be att lugnet får lägra sig över landet igen. Staten har stängt internet för att kunna styra över kommunikationen. Det är inte bara odelat positivt.

Jag tänker också på alla som bor i landet. Man ha bränt mackar och bilar. Polis och militär har mist livet. Man lär ha Man har förbjudit någon eller några oppositionspolitiker att delta i valet. Så det rör ju upp känslorna också.

Så låt oss denna dag och några dagar lyfta landet inför Gid. Be för alla missionärer där. Be för alla kristna som lätt blir utsatta. Vi vet att Gud för mår att stilla vreden som just nu finns.