TMA-bilen på vägen

Igår kväll när jag åkte hem ifrån Strängnäs stod det en TMA-bil på motorvägen. För dig som inte vet vad det är för en bil så är det en skyddsbil.

Tex om det hänt en olycka, eller man behöver utföra något arbete på vägen, så skyddar den personerna som jobbar där. Den uppmärksammar andra att det är något som hänt eller händer. För att vi andra ska ta det försiktigt förbi.

Många gånger har dessa bilar räddat liv på grund av det skydd som utgör. Många olika aktörer har nytta av dessa fordon. När du ser dessa ska du vara extra uppmärksam och sänka farten.

Dom finns där för en anledning. En smart lösning för oss alla.

Den Helige Ande är också en TMA i livet. Han är satt för att skydda oss. Han är vårt samvete. Han hjälper oss att uppmärksamma hinder på vår väg i livet. Ibland ber han oss sänka farten för att lugna ner oss lite.

När Anden sätter upp sin ”TMA” skydd gör vi bäst i att vara extra uppmärksamma. För det är för vårt bästa han signalerar. Ger han varning i form av oro och ofrid så gör vi bäst i att lyssna inåt. Då vill han oss något särskilt. Han vi varna för att vår framfart stöter på hinder vi behöver hantera. Kanske till och med välja en annan väg.

Så när du uppfattar att Anden kallar på din uppmärksamhet så gör du klokt i att lyssna in. Det kommer hjälpa dig på det allra bästa sätt.

Jag läser följande om TMA:

Energiupptagande skydd – tvärgående (TMA)Det vanligaste tvärgående energiupptagande skyddet är truck mounted attenuator (TMA) som monteras bak på ett fordon eller dras av ett fordon. Skyddet ska förhindra allvarliga personskador, både hos förare och vägarbetare.

Anden har ett skydd för alla. För dig och dom som är runt omkring dig. Anden hjälper oss att fungera och handla på bästa sätt. Tack God Gud för att Han sände Anden till vår hjälp.

Dagens mellanrum – 7 maj – ’Dömd oskyldig’

Dömd oskyldig

Psalm 7:10-12
”Gör slut på de gudlösas ondska, låt den rättfärdige stå fast! Du som prövar hjärtan och njurar är en rättfärdig Gud. Min sköld är hos Gud, han frälser dem som har ärliga hjärtan. Gud är en rättfärdig domare, en Gud som visar sin vrede varje dag.”

Psalmen innehåller Davids rop i nöd men också förtröstan och hopp i Guds befrielse. Psalmens struktur. Den är väl strukturerad. Talet sju står för fulländning och fullkomlighet. Sju gånger används Guds personliga namn Jahveh. Sex gånger används det mer generella ordet för Gud (hebr. Elohim). Det tillsammans med den sista frasen ”den högste” (hebr. Elion) gör att det också blir sju referenser till Gud. I vers 4-6 finns fyra villkor om författarens antagande om skuld och fyra våldsamma konsekvenser. (En intressant tanke i vårt läsande)

Detta är en psalm skriven då David blivit falskt anklagad. Han är uppgiven. Vem är inte det när man blivit det. Kanske har du mött det någon gång. Den upplevelsen är knepig att möt och hantera. 

Det är inte lätt att försvara sig själv i det. Vi kan försöka. Men det är inte enkelt att rentvå sig. Särskilt om den som anklagar oss inte ödmjukar sig och ändrar sig. Då är vi i händerna på de som lyssnar och ’bedömer’. 

Men David gör det som är bästa vägen. Använder sig till Gud. Han vet att Gud är rättvis. Han inser att om felet är hos honom själv kan han inte gå fri. Då behöver han ödmjuka sig. Men Gud kommer att i sin rättfärdighet vara rättvis i sin dom. 

David finner att sin sköld, sitt skydd, finns hos Herren. Han vänder sig till Gud som kan skapa rättvisa och döma rätt. Kärnbibeln skriver: Du som prövar (utrannsakar) hjärtan och njurar

är en rättfärdig Gud (Elohim). [Njurarna representerar det mest känsliga med livsavgörande funktion inombords.]

Gud räddar ett uppriktigt hjärta. Ärliga och rena hjärtan. De rättsinnig räddar han. Ordagrant står det de ”rakhjärtade”. 

Intressant att David tar med hur man kan falla på eget grepp.  Den som gräver en grop för någon annan ramlar själv i den. En sanning att väl komma ihåg. 

Psalmen slutar i dur. ‘Jag vill tacka [med öppna händer – prisa, hylla och erkänna] Herren (Jahveh) för hans rättfärdighet (eftersom han gör det som är rätt, dömer rättvist) ! Jag vill lovsjunga Herrens (Jahvehs) , den Högstes (Elions) , namn!’ Håll dig till Gud som är din sköld. Har du ett rent hjärta vänds din situation i dur också. 

Herre, hjälp mig att vila i att du är den som dömer rättvist. Har jag något jag behöver göra upp med dig så visa mig det. Jag är annars olyckligt i dina händer. Tack för att du är en rättvis och rättfärdig domare. Herre, jag lämnar domen till dig. 

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Man ångrar bara resor man inte gör

Satt och titta på NCIS. Gibbs pratar med sin kollega som tvekar att åka till sin mamma som var dålig. Hon hade lite mycket att göra. Det är då han säger:

Man ångrar bara resor man inte gör

Kanske inte är hela sanningen men det ligger något i det. Visst kan man ångra det man gör. Men i detta sammanhang handlar det mer om att göra det man tvekar inför. Men som man inser att man borde göra. Och gör man det inte så kommer man att ångra det. Kanske till och med mister möjligheten att faktiskt kunna göra det. För att det helt enkelt blir försent. Och möjligheten finns inte kvar. Den ångern kan bli tung att bära.

Vilken resa tvekar du att göra just nu? Vad är det som gör att du tvekar?

I en tid som nu är är sådana resor viktigare än någonsin. Vi behöver göra det som vi inte senare vill ångra att vi inte gjorde.

Kanske är det samtalet, besöket, kortet man skulle skicka eller något annat som är viktigt.

Man ångrar bara resor man inte gör

Så gör din resa nu

Dagens mellanrum – 6 maj – Förskräckelsens vändning’

Förskräckelsens vändning

Psalm 6:9-11

”Bort från mig, alla förbrytare, för Herren har hört min högljudda gråt. Herren har hört mitt rop om nåd, Herren har tagit emot min bön. Alla mina fiender ska skämmas och bli skräckslagna, plötsligt ska de vika tillbaka med skam.”

Psalmen är en individuell bön om hjälp. Psalmisten upplever det som om Gud har lämnat honom. Känslor av förkastelse, sorg och svaghet beskrivs i starka ord. Den inre smärtan och känslomässiga stormen kombineras också med yttre hot. Allt detta kan sammanfattas i frågan i vers 3. David Upplever djup nöd. Så tacksam att David inte bara skriver om de goda dagarna.Betänk att psalmerna ofta används dagligen i kyrkans värld. Psalmen ingår i den dagliga morgon- och eftermiddagsbönen för ortodoxa judar. Gudstjänstdeltagarna läser denna psalm tyst med nedböjt huvud.

Den riktar sig till Messias – En bön av nöd har den bästa vägen till Jesus Kristus. Bättre än så finns inte. När din nöd ”går över styr” är det till Jesus du ska vända dig. Där finns hoppet. Där finns kraften. Där finns lösningen. 

I Kärnbibeln skrivs den första versen med detta inslag: ”Med stränginstrument till den åttonde. En psalm [sång ackompanjerad på strängar] av David.” ”Åttan” står för något nytt. Åttonde dagen är den den första dagen på den nya veckan. I skalan är det då skalan återupprepar sig. Alltså en y skala tar vid. Jag läser om att i en av de judiska samlingarna med kommentarer, Arakhin 13b:11, står det att harporna i templet har sju strängar, men i den messianska tidsåldern kommer harporna att ha åtta strängar. Symboliskt kan ”den åttonde” förstärka psalmens tema och önskan om en ny start. 

Alltså denna psalmtalar om en längtan om en nystart när nöden tränger på. 

Att då kam till de sista verserna uppmuntrar. Nöden möter sin överman och måste ge vika. Vi förstår att David är medveten om sin egen del i detta. Om sin egen synd och ber nu om nåd. I sin nöd försmäktar han. Sättet att skriva är att nöden och trängt ini djupet hos David. Hela hans innersta är djupt oroad. 

Vers 4 avslutas egentligen… ”men du Herre … hur länge …” . Den är en s.k. aposiopesis som visar på psalmistens djupa känslomässiga engagemang. David är så rörd att det blir ett avbrott. Har du känt som David? Det finns hopp min vän.

Vers 9 och följande ändras fokus. David får nytt mod. Och nu vänder han sig mot de onda direkt. De måste ge vika för hans Gud har hört honom. Sett hans tårar. Herren har tagit emot hans bön. 

I kärnbibeln får vi ett djup i vers 11 som är värd att noteras: ‘Alla mina fiender ska skämmas (förödmjukas) och bli skräckslagna, de ska vända tillbaka och plötsligt (i ett ögonblick) bli skamsna (förödmjukade) . [De tre sista verserna har en ny ton och rollerna blir ombytta. I vers 3 var det psalmistens ben som skakade – i vers 11 är det fienderna som är skräckslagna. I vers 5 var bönen att Herren skulle vända tillbaka – i vers 11 är det fienderna som vänder tillbaka. Det sista ordet är ”plötsligt” och beskriver ett hastigt förlopp. Frågan ”hur länge” i vers 4 får här sitt svar. Bön förändrar allt, se vers 11.]’

Detta ”plötsliga” är bara Gud som kan göra. Idag ber jag över att du ska få del av detta ”plötsliga” i den nöd du går igenom. 

Herre, tack för din kraft är mig nog. Tack att du ser man tårar, min kraftlöshet och min hopplöshet.  Tack för att du vill lika plötsligt som du hjälpte David skall hjälpa mig. Tack för att du ser man tårar. Tack att du hör mitt rop. Du är fantastisk, Gud.

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Hitta hem

Idag reser jag hem efter några dagar av ledighet och återhämtning. Goa dagar med barn och barnbarn. Det behövs sådana dagar.

Att hitta hem från en sådan resa är på ett sätt inte det svåraste. Jag har åkt den vägen många gånger vid det här laget. Handlar mer om idag om jag ska åka raka spåret eller hitta på något mysigt stopp utefter vägen hem.

Det kan vara mer problematiskt att hitta hem i livet. För vad och var är hemma i ditt liv och i mitt liv?

Ibland tar livet olika vändningar. Ibland blir resan enkel. Andra gånger mer svårare. Men livet behöver ett ”hemma” för att landa rätt.

Man brukar säga att ”borta bra men hemma bäst”. När jag kommer hem under dagen kommer jag känna så. Jag är nog inte ensam om att känna så efter en resa. Men kanske är det så i livet också. Vad tror du? När man hittar hem där känns det extra gott. Tror det är så med tron på Gud också. Finner man den har man hittat hem.

Gör allt du kan för att hitta hem. Då landar ditt liv rätt.

Dagens mellanrum – 5 maj – ’Sucken som når fram’

Sucken som når fram

Psalm 5:2
”Hör mina ord, Herre , tänk på mina suckar !”

Psalmen är ett rop på hjälp när fiender sprider falska rykten för att smutskasta och förgöra. Psalmen har en fin vördnad inför det man går igenom med en bön till Gud som kan förändra. 

Herre hör min röst. Gör din väg för mig jämn. Dom dom skyldiga. Tack att du välsignar den rättfärdige.

Ibland vill vi ta hämden i egna händer. Lämna den till Gud. Låt Gud strida för dig. 

Psalmen har en vädjan. Vänd ditt öra till mig Gud och lyssna till min situation. Förstå, tänk på, urskilj na suckar jag sänder till dig. David vädjar till den Gud han litar till. 

När jag läser min bibel inser jag att Gud kan förstå våra suckar. Han kan läsa dess innehåll. Redan när vi andas in för att utge en suck vet han vad orsaken till denna suck är. Han är en mästare att läsa mellan raderna, under raderna och bakom raderna. Han liksom har hela bilden. Så var frimodig när du kommer. Han är ”informerad” – han vet. Och han vänder inte ryggen till dig. Löftet gäller. Gud närmar sig den som närmar sig honom. Det liksom ligger i hans DNA.

Slutet ger oss ett starkt löfte:

‘ för du, Herre , välsignar den rättfärdige. Du täcker honom med nåd som en sköld.’

Tänk att bli omsluten av Guds nåd. Att bli tyckt av hans nåd till beskydd. Så sto är hans barmhärtighet om dig och mig. 

Herre, tack för den nåd som omsluter mig. Tack att du hör mina suckar när jag själv inte orkar forma min nöd med ord.

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Spacklets betydelse

När jag var liten fick jag vara med min pappa och spackla. Jag minns att jag tyckte det var kul. Inser idag att jag gjorde första omgången. Sen gjorde han finliret.

Igår spacklade jag hos min son. Nu för tiden går jag göra alla moment. 😅. Men det är lika kul fortfarande.

Spacklande är ett viktigt grundarbete. Slarvar man där blir inte slutresultatet så bra.

Jag inser hur svårt grundarbetet kan vara. När jag byggde till mitt hus i Trosa så blev lite fel från början rätt mycket fel på slutet. Så grundarbetet, förarbetet , har stor betydelse för slutprodukten.

Jag skulle bygga ett brutet tak på tillbygger. Det var verkligen svårt. Jag fick göra om delar av taket flera gånger. Ändå blev det lite snett hur jag än försökte.

Tänk vad svårt det kan vara med grundarbetet i livet. Inte alltid som det är enkelt. Hur man än försöker kan det bli svårt.

Men lyckas man där så kan det bli riktigt bra. Så att försöka är värt sitt pris i guld.

När man spacklar är det meningen att det förarbetet inta skall synas. Då har man gjort ett bra jobb. Och kanske är det så med livets förberedelse också. Det märks när man inte gjort det jobbet.

Ibland vill man dölja något med spackel men det är en helt annan historia…… 🫣

Dagens mellanrum – 4 maj – ’När jag är trängd ger du mig utrymme’

När jag är trängd ger du mig utrymme

Psalm 4:2
”Svara mig när jag ropar, min rättfärdighets Gud! När jag är trängd ger du mig rum. Förbarma dig över mig och hör min bön!”

Kärnbibeln skriver: ‘Svara mig när jag ropar [höjer min röst i bön] , min rättfärdighets Gud (Elohim) ! När jag var trängd (i trångmål/svårigheter) gav du mig utrymme (lättnad; utvidgade du mitt område; befriade du mig) . Ge mig nåd (oförtjänt kärlek; favör) [böj dig ner till mig] och hör min bön. ’

När det går oss emot kan vi känna oss trängda. Det är som att utrymmet vi just är i börjar bli trångt. Som att väggarna tränger ihop sig runt oss. 

På ett förunderligt sätt tar Gud sig an oss. Han hör när vi ropar. Så lyser han upp omkring oss. Glädjen återkommer. Så kan vi uppleva hur friden återkommer. 

Att få större utrymme gör att vi kan andas lättare. Ångesten kan andas ut. Vi får uppleva att vi får ny kraft. Nytt mod. Nytt hopp. Vi är inte ensamma. Tack gode Gud för det. 

David lyfter också vreden. Låt inte din vrede och missnöjda bli din huvudkudde. Så långt det är möjligt – red ut allt du kan innan du går till sängs. Ibland är lösningen att sova på saken. Men jag tror att det bästa man kan göra är att säga sitt förlåt innan man somnar. 

Under natten har också Gud möjlighet att bearbeta oss. Det verkar som att nattens vila är en bra stund för Gud att tala in i våra liv. 

Herre, tack för att du vill ge oss större rum när vi är trängda. Inget vi kan ta oss utan det blir oss givet. Tack Herre för att du vill ge oss det. 

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Pausens välsignelse

Får väl erkänna att ta en paus på en resa har inte förr varit min starkaste sida. Fråga min familj. Alltså, att ta sig från punkt A till B är uppdraget. Varför dra ut på tiden?

Men med åren har det hänt något. Inte med själva pausen utan mer med mig. Jag börjar uppskatta pausen under resan mer och mer.

Det finns en välsignelse i pausen som jag upptäcker mer och mer. Nu kanske inte denna paus var på den finaste rastplatsen i detta vår avlånga land. Herbeta rastplats har mer att önska. Har en klart (stor) utvecklingspotential. Men kaffet var klart godkänt. På deras mugg stod det ”Varje kopp är speciell”. Jag skulle vilja säga att …

Varje paus är speciell

Varje paus har något att tillföra. Det är inte , som man kan tro, en stund av overksamhet. Det är en aktiv vila som kommer medföra så mycket mer än ingenting. För i pausen finns det rum för reflektion. Rum för återhämtning. Rum för nytt avstamp. Rum för att något nytt ska kunna födas. Så en paus är inte en bortkastad stund. Inte en tidsrymd av bortkastad tid. Paus kanske till och med kan vara den stund som räddar allt. Som helst helt enkelt räddar läget.

Pausen förklaras som ett uppehåll. Snabbast tänkt är det mellan två händelser. Men mer eftertänkt så handlar det om att uppehålla något. Uppehålla själva livet. För livet mår inget bra utan paus ibland.

Skulle vilja påstå att pausen ger vägen vidare. För den skapar ny kraft till nästa del av resan. Pausen ger kraft för en ny säsong i livet

Pausen hoppar man allt för lätt över. Man har liksom inte tid för den. Tiden är knapp. Så tror man att man vinner på att hoppa över den. Men i själva verket så blir det en senväg istället. För man missar att pausen ger den kraft man behöver för att orka fullborda.

Så man kan lugnt säga att pausen är en välsignelse. För där hinner man ikapp på alla plan. Samtidigt vinner man ny kraft. Så ta pausen innan det är försent.

Dagens mellanrum – 3 maj – ’Herren är min sköld’

Herren är min sköld

Psalm 3:4
”Men du, Herre , är en sköld runt omkring mig. Du är min ära, du lyfter mitt huvud.

När vi läser om skölden i vapenrustning i Efesierbrevet 6 talas det om en halvböjd sköld som är rätt stor. Så stor att man kunde gömma sig bakom den. Du kanske har sett en sådan från den romerska soldaten . Med den kunde soldaterna formera sig med skydd över sig , framför sig och runt omkring sig. 

David skiver att Gud var som en sköld ”runt omkring mig”. Vilket skydd. Den beskydda från alla håll. 

Psalmens bakgrund är denna: David blir mot slutet av sin regeringstid tvungen att fly från Jerusalem då hans egen son Avshalom gör uppror mot honom, se vers 1. David var herdepojken som i unga år smordes för sitt kommande uppdrag (1 Sam 16:11-13). Han var 30 år när han blev kung och regerade i 40 år (2 Sam 5:4-5). David blev drygt 70 år och var sjuk och sängliggande den sista tiden, se 1 Kung 1:1; 1:15; 2:1. När denna psalm komponeras är David troligtvis i 60-årsåldern och på flykt.

Vi kan ha finder på Iliad slag. Sådant som vi får kämpa med. I vers 4 kommer ett underbart ”men”. Jag gillar inte alltid ”men”. Har mött så mycket av där man sagt något bra men så kommer det ett ”men” som förgör det goda helt och hållet. Men detta ”men” är något gott. 

Vilken fiende vi än kan möta så är Gud Gud. ”Men du, Herre, är min sköld runt omkring mig”. Vad du än möter vill han vara din sköld, ditt skydd, din räddning.

Det är lätt att sänka huvudet och låta blicken stirra ner i gruset. Men Gu lyfter upp vårt huvud så att vi åter får ögonkontakt med honom. Så kan han ingjuta nytt mod. Det är som att han vill säga inte bara med sin mun utan också med sina ögon – jag är med dig, jag är din sköld, jag är din räddning. Dom ögonen säger mycket.  

Herre, tack för att du är min sköld, in hjälp, min räddning, mitt mod. Tack att du finns där när jag tycker att mina fiender blir mig övermäktiga. Tack Gud

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏