Hur byggs tillit?

”Genom tron blev Henok hämtad utan att möta döden, och man fann honom inte mer, för Gud hade hämtat honom. Innan han hämtades fick han vittnesbörd om att han hade behagat Gud. Utan tro är det omöjligt att behaga Gud, för den som kommer till Gud måste tro att han finns och att han lönar dem som söker honom.”
‭‭Hebreerbrevet‬ ‭11‬:‭5‬-‭6‬ ‭SFB15‬‬

Sjödin skriver något viktigt om detta i sin andaktsbok.

”För att bygga tillit krävs enligt Hebreerbrevet två saker. För det första tro att Gud finns. För det andra , tro att han välkomnar dem som söker upp honom. Man behöver alltså inte tro att Lasarus verkligen var död eller att Jesus gick på vattnet. Tilliten byggs inte av det. Tillit handlar om att veta sig vara välkommen och våga komma.”

Tänk vad viktigt att kunna slappna av genom att känna sig välkommen. När man kliver in i ett sammanhang där man är ifrågasatt eller misstrodd känner man inte mycket till tillit. Då skapas en oro där man känner sig obekväm.

Tilliten till Gud har en utgångspunkt i att man känner sig välkomnad av honom. Tex säger han ”kom till mig alla ni som är tyngda av bördor så ska jag skänka er vila”. Alla är välkomna. Så skulle vi kunna ta fram bibelvers efter bibelvers som styrker hans välkomnade. I en sådan kunskap skapas det tillit till Gud. Du och jag är välkomna till honom.

Det gör att vi behöver inte känna oro när vi behöver komma till honom med vårt behov. När nöden sätter in. Eller när glädjen bubblar över. Han kommer aldrig vända dig ryggen. Aldrig håna dig. Aldrig göra ner dig. Du kan tryggt lita till att han välkomnar dig.

Dagens mellanrum – 26 februari

’Han måste bli större och jag mindre’

Joh  3:30
”Han måste bli större och jag mindre.”

Bibel 1917 har en nyans jag gillar: ‘Det är såsom sig bör att han växer till, och att jag förminskas. ”Det är som sig bör” Eller som kärnbibeln uttrycker det: ‘Det är nödvändigt att han måste bli större (viktigare, växa sig stor) , medan jag blir mindre.” [Den sista delen, vers 31-36, kan vara en fortsättning på Johannes Döparens svar eller en sammanfattande kommentar av evangelisten med slutsatserna från berättelserna om Nikodemus och Johannes Döparen.] ’ ”Det är nödvändigt”

Johannes Döparen hade förstått det. Att inte förhäva sig själv. Inte göra sig större än man är. Att tillskriva den som tillskrivas skall. Och det är en uppmaning till oss i nutid också. Att Jesus blir större och vi mindre. Att Jesus blir mer synlig än vi. Att vi inte ställer oss vägen för honom. Utan mer lyfter fram honom än oss själva. 

För vem är det som skall göra det? Jesus så klart. Men tack och lov. Vi får vara med på ett hörn. Men att ge frälsningen till människan kan vi inte göra anspråk. Bara förmedla kontakterna. 

Hur stor är Jesus i ditt liv? Hur mycket plats får han? Hur är din position i relation til honom? Han är en fantastiks Gud som är värd vår respekt. Låt oss vara hans ambassadörer. Låt han bli större !!

Herre, jag vill inte skymma dig. Jag vill ge dig första platsen genom allt. Bli större i mitt liv. Bli större i mitt sammanhang. Det är som sig bör att du blir större. Ja, det är nödvändigt. Jag inser det och vill att du blir det i mitt liv. 

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Det finns kraft till att blomma ut

Jag var ute och gick igår med min hundvän Henry. När han stannar till så hinner man se lite närmare på omgivningen. Då såg jag hur stora knopparna var på buskarna. Vi har inte ens kommit in i mars, vårens grönska är långt borta tänker jag. Men knopparna var verkligen stora.

I min kvällsbön bad jag att ”liksom kraften finns i knoppen för att snart slå ut – låt det vara så i nattens vila”. Ungefär så tänkte jag i min bön.

För knoppen vilar med sin inneboende kraft. När rätt förhållanden är slår den ut. Jag tänker att fungerar natten med. Vi vilar med och i den kraft Gud lägger ner. Så när rätt förhållande är vaknar vi och slår ut i blom för en ny dag.

Ibland kanske det inte känns så vackert som det lät när jag skrev det. Men likväl finns det en kraft som ligger och väntar för att få föra oss in i en ny dag.

Jag älskar denna tid på året. Trots att jag mer brukar kalla mig för sommarmänniska. När man ser hur buskar och träd ändrar nyans i takt med att knopparna sväller och växer till. Då kan jag känna hopp om att snart är det vår.

Och jag tror jag behöver se det. För jag inser att det är trots allt rätt långt kvar innan vårgrönskan exploderar. Behöver bli påmind. Få nytt hopp och mod.

Det finns en inneboende kraft inom dig att du snart ska få se hur dina knoppar får blomma ut igen.

Se på buskarnas knoppar. Låt dom tala till dig. Låt dom ge dig nytt mod. Ni båda ska snart få blomma ut i vacker grönska.

Dagens mellanrum – 25 februari

’Född på nytt’

Joh  3:16-17
”Bland fariseerna fanns en man som hette Nikodemus, en av judarnas rådsherrar. Han kom till Jesus en natt och sade: ”Rabbi, vi vet att du är en lärare som kommer från Gud. Ingen kan göra de tecken som du gör om inte Gud är med honom.” Jesus svarade: ”Jag säger dig sanningen: Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike.” Nikodemus sade: ”Hur kan en människa bli född när hon är gammal? Hon kan väl inte komma in i moderlivet och födas en gång till?” Jesus svarade: ”Jag säger dig sanningen: Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike.”

Född på nytt var en knepig ide för Nicodemus. Och inte bara för honom. Jag tror att den är svår att till fullo förstå för oss alla. För vem kan bli född en gång till när man redan är född? Det kan man rimligen inte bli en gång till. 

Men Jesus talar  inte om att vår mamma skulle föda oss en gång till. Han pratar om en annan födelse som påminner om den första födelsen. Då vi kom ut ur moderlivet helt nya och oförstörda. Guds Ande gör denna födelse i våra liv när vi blir ett Guds barn genom Jesus försoning. 

Denna nya födelse är nödvändig. För Gud måste få föda oss på nytt genom Den Helige Ande. Och det är vad som sker när du blir frälst. Och det är avgörande vad jag kan förstå:

Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike

Eller hur? Tydligt så. Tur att det inte är omöjligt. Omöjligt för oss om vi tror att vi skall åstadkomma det på egen hand. Bara Guds Ande kan göra det. 

Är du född på nytt? Om inte så be denna bön med mig..

Herre, tack för att du vill ge mig det nya livet i och genom dig. Tack för att du vill föda mig på nytt genom din ande. Herre, jag ber att du gör det underverket i mitt liv. Jag vill tro på dig. Jag vill leva med dig. Förlåt mig det jag gjort som skiljt mig från dig. Hjälp mig att leva ett liv som behagar dig

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Jag beundrar….

Så här i Vasaloppstider är det rätt många som antar utmaningen och åka denna klassiska sträcka. 9 mil. Det är långt. Man blir nästan trött av bara tanken.

Men jag beundrar dom som genomför detta lopp. Vilka hjältar. Inte våga att det är långt. Underlag kan variera stort. En del kör denna sträcka på ganska kort tid. Andra tar hela dagen på sig. Men att komma i mål är stort

Men jag beundrar dom som vågade starta men fick avbryta av någon anledning. Stort att dom trodde om sig att dom skulle kunna klara det. Nästa gång kan det lyckas. Så våga en gång till.

Jag kan beundra dom som cyklar Vättern runt, gör en klassiker, springer maraton eller lär ski classic. Det finns ett mod att våga. Kraft till att fullborda.

Vi alla är i ett långlopp som kräver sitt mod. Livets långlopp. Föret kan vara si och så. Backarna lite väl utmanade. Påfylllnadsplatserna för få. Vi kan drabbas av mycket på vår resa.

Jag beundrar dig som vågar anta utmaningen i livet och söka rätt på Gud så att du hittar honom. I en tidsanda som säger att man ska klara sig själv är det ibland svårt att våga den vägen. Men den bästa vägen, personlig tränare , man kan ha är Jesus själv.

När segraren går i mål i Vasaloppet får den en krans.

”Vet ni inte att av alla löparna som springer på arenan är det bara en som får priset? Spring så att ni vinner det. Alla som tävlar måste ha disciplin i allt – de gör det för att vinna en segerkrans som vissnar, vi för att vinna en som aldrig vissnar. Jag springer alltså inte utan att ha målet i sikte, jag boxas inte likt en som slår i tomma luften. I stället är jag hård mot min kropp och tvingar den till lydnad, för att inte själv komma till korta när jag predikar för andra.”
‭‭Första Korintierbrevet‬ ‭9‬:‭24‬-‭27‬ ‭SFB15‬‬

”När den högste herden sedan uppenbarar sig, ska ni få härlighetens segerkrans som aldrig vissnar.”
‭‭Första Petrusbrevet‬ ‭5‬:‭4‬ ‭SFB15‬‬

Det finns en segerkrans att vinna som aldrig vissnar, som aldrig tappar glansen. Det är den vi får när vi utfört vårt livslopp. När vi kommer till himlen. Då kan vi stämma in i….

”Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat loppet, jag har bevarat tron.”
‭‭Andra Timoteusbrevet‬ ‭4‬:‭7‬ ‭SFB15‬‬

Håll ut – du kommer fram.

Dagens mellanrum – 24 februari

’Ty så älskade Gud världen…’

Joh  3:16-17

”Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv. Gud har inte sänt sin Son till världen för att döma världen, utan för att världen ska bli frälst genom honom.”

”Ty  [ S Å ]  älskade Gud…” Tänk om vi i djupet kunde förstå hur mycket Gud älskade och älskar oss människor. Jag tror ju naturligtvis att vi kan förstå det till en del. Men med tanke på hur stor Hans kale är så tror jag nog att vi inte helt på djupet förstår det. Men vår bön kan få bli att förstå det mer och mer. 

Han var villig att sända sin egen Son, utsätta honom för allt detta som han fick möta. Så mycket älskade han oss. Men han älskade också sin egen son att han vakade över honom hela tiden. Han var med honom gång efter gång i ensamhet för att tala med Jesus. Vara med honom. Uppmuntra. Stödja. Jesus hade också behov att vara med sin Far. 

Var och en – Alltså alla som vill ta emot Jesu erbjudande om försoning – skall få evigt liv. Klart tydligt löfte. Inget man kan ifrågasätta. Inte mer än att tvivlet vill ibland försöka lura oss. Men läs. Lev i det. Vila i det. Löftet är givet. 

Guds mission var tydlig – Gud sände Jesus för att rädda människan, sin skapelse. För att den inte skull gå förlorad. 

Du är oerhört äskad av Gud!! Oerhört mycket!! Fantastiskt mycket!! Du är hans syfte att komma. Du är hans riktning. Du är orsaken till att han kom. Du är oerhört viktig för honom. 

Skall detta bli en verklighet för dig behöver du säga ditt ja till honom. Det är nyckeln. Det viktigaste beslut du kan ta i detta livet. Vad blir ditt beslut? Kanske vill du be denna bön med mig?

Herre, tack för att du sände Jesus till denna ord. Tack för att du erbjuder mig försoning. Herre, förlåt mig allt som gjort att gemenskapen med dig inte varit möjlig. Nu vill jag dela livet med dig. Ta emot mig som ditt barn. 

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

”Jag get vet inte när jag störde Gud senast”

Satt och tittade på några gamla bloggar jag skrivit. Såg en från 2014. Mer än 10 år sedan. Jag hade läst en artikel om Gert Fylking. Han hade sagt en sak som jag hajade till på.

”Jag get vet inte när jag störde Gud senast”

Relationen till Gud kan vara minst sagt tvehågsen. Å ena sidan verkar man inte ha en tro på Gud. Man menar sig vara ateist. Men så kommer det till ett läge då man saknar utväg. Så vaknar det någonting av en tro på GUd. Kanske finns han. Värt ett försök i alla fall. 

Ganska ofta möter jag också kommentaren Du som ber kan väl be för mig, min situation eller liknande. Man menar sig nog inte tro på Gud men den som gör det kan väl be. På något sätt säger det väl att djupt där inne finns det en tro på något större som skulle möjligen kunna förändra situationen.

I olika skeenden i livet går man till kyrkan. Dop, vigsel, begravning är några exempel. Många konfirmeras. Varför gör man allt detta om man inte på något sätt har ett positivt förhållande till Gud inom sig?

Så på ett sätt tror jag att alla mer eller mindre har en tro på att Gud finns.

Man kan undra om man kan störa Gud? Det står i Bibeln att han alltid är närvarande och aldrig sover. Det står att han ständigt låter sina ögon svepa över jorden. Han skulle kunna uppfattas att ha rätt mycket att göra. Samtidigt hör han varje suck från dig och mig. Mitt i allt detta kan ingen påstå att han utstrålar att inte ha tid med dig och mig. När han skulle dra sig undan med sina lärjungar kom det folk. Inte sa han då att han inte hade tid. Nej, han hjälpte dom med sina behov.

Nej, du stör aldrig Gud. Snarare är Han en vän som faktiskt älskar när vi människor tar kontakt med honom. Även när det mer sällan som vi något enstaka möte vid dop eller vigsel. Snarare efterfrågar han tätare kontakt.

I djupet i oss människor är evigheten lagd. På det sätter att det andliga finns där. Där i djupet finns något av Gud. Ibland gör detta ”något” sig påmind när vi låter det komma upp till ytan. Låt det då blomma ut till något medvetet. Det gör dig gott. Inget farligt med det. Snarare tvärt om. Det är det mest naturliga vi kan uppleva.

Så, kan man störa Gud? Absolut inte. Han har tid för dig.

Dagens mellanrum – 23 februari

’Såg dig där du var’

Joh  1:47-50
”Jesus såg Natanael komma och sade om honom: ”Här är en sann israelit som är utan svek.” Natanael frågade honom: ”Hur kan du känna mig?” Jesus svarade: ”Innan Filippus kallade på dig såg jag dig under fikonträdet.” Natanael svarade: ”Rabbi, du är Guds Son, du är Israels kung!” Jesus svarade honom: ”Du tror för att jag sade att jag såg dig under fikonträdet. Större saker än så ska du få se.”

Natanael trodde inte att det kunde komma något gott från Nasaret. Det trodde inte många. Kanske var det just därför Gud valde den platsen. För att visa på att vi kan ha åsikter men Gud rår över dom.

När Natanael möter Jesus blir han överraskad att Jesus visste så mycket om honom. Hur kan Jesus vet om någon som han rent fysiskt inte träffat? Det är just det som är så bra med Jesus. Jesus känner oss så bra. Bättre än oss själva. Natanael får uppleva det.

Jesus hade sett honom när han satt under fikonträdet. Natanael blir överraskad men inser att Jesus är Guds Son. 

Jesus ser dig också när du är under ditt ”fikonträd”. När du gömmer dig för något. När du har det jobbigt och gömmer dig för en tid. När du kämpar. Han ser dig under det ”fikonträdet”. Du är sedd. 

Bibeln säger att Guds ögon överfar hela jorden. Han ser överallt samtidigt. Omöjlig tanke för oss. Men den är fullt möjlig för honom. 

Du är sedd och älskad av Jesus. Hans kärlek till dig är så vacker ljuvlig att han gärna låter sina ögon vila på dig. Så han har sett dig hela tiden. När du varit glad. När du gråtit. Sörjt. Hoppats. Misströstat. JA, hur än ditt liv tett sig så har hans ögon sett till dig. Han har inte vänt dig ryggen. 

Herre, tack för att du sett mig i både med och motgång. Du har sett mig glad men också ledsen. Tack för att du aldrig vänder mig ryggen 

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Gudsnärvaro – en stund av helighet som ger mersmak

Det hände igen. En stund av Gudsnärvaro. När man tillsammans med någon är i bön och Gud kommer så nära. Känslan efter att ”åh vad skönt det var” ger en god eftersmak.

Stunder av Gudsnärvaro blir heliga stunder man gärna minns. Nästan så att man vill stanna i den stunden för evigt.

Är så tacksam att Gud ger sådana tillfällen. Dom är viktiga. Som är eftertraktade. Jag kan längta efter dom. När dom kommer blir jag så tacksam.

Ofta är det för mig stunder som jag egentligen inte sökt för just känslan. Utan mer efter behovet av Guds ingripande på något sätt. Kan komma i stund av förbön eller i längtan om svar.

Så händer det. Gud kommer påtagligt med sin atmosfär. Inte konstigt att man då utttyxker det som ett ”åh vad skönt”

Kanske har du varit med om dessa tillfällen. Dom är unika på ett sätt. Samtidigt så naturliga.

Skulle vilja uppmuntra dig till att idag ge möjlighet till Gudsnärvaro i ditt liv. Han älskar att vara nära dig på det sättet. Bara han får tillfälles till det.

En stund av helighet – är en stund som ger mersmak.

Dagens mellanrum – 22 februari

’Följ mig’

Joh  1:43
”Nästa dag beslöt Jesus att gå därifrån till Galileen. Då fann han Filippus och sade till honom: ”Följ mig!”

När Jesus mötte olika människor som han ville kalla till sig som sina lärjungar sa han: ”Följ mig”. Att en lärare hade lärjungar som fick lära sig och bli undervisade var ingen ovanlighet på denna tid. Läromästare var vanlig. Paulus satt vid Gamalius fot, alltså han blev lärd av honom. 

Det finns något djupt vacker över denna kallelse – Följ mig. Att följa innebar att man tog efter den man följde. Han visade vägen. Undervisade. Blev en av lärarens efterföljare. Att dela livet med sin lärare helt enkelt.

Men det innebar också att de valde bort något annat. Livet fick ett nytt fokus. När Jesus kallar oss att följa honom så innebär det att vi troligen får välja bort något annat. Det är då priset kan bli lite för högt. Då kan det finnas sådant som man vill först göra innan man följer till 100%. Eller så blir det en känsla att priset blir för dyrt så backar man. 

Kanske är det så att du har en kallelse över ditt liv men något har krympt den möjligheten. Kanske något som gör att du just nu väljer bort den. Skulle bara vilja uppmuntra dig att säga ditt ja till att följa Jesus. 

Det kan vara så att man kommit ur Guds vilja över sitt liv. Det finns alltid en möjlighet att vända tillbaka. Kanske blir det inte fullt helt så det var vid förta kallelsen. Men nu kommer du in i en kallelse för den tid som inne är. 

Att följa Jesus är något stort. Det är något helt speciellt. Det innebär inte att alla blir pastorer eller missionärer. Det innebär att man kommer in i det Gud tänkt för våra liv. För vad är Guds kallelse? Det kan vara att vara taxichaufför, eller sjuksköterska, lärare, polis, konduktör, eller något helt annat. Jag tänker att Guds kallelse kan innefatta allt detta och mycket mer. Så vad kallar Gud dig till?

Följ mig säger Jesus till dig.

Herre, jag vill följa dig. Tack för din kallelse över mitt liv. Hjälp mig att kunna se vad det innebär för mig och mitt liv. Tack för att du funnit mig förtroende värd att följa dig

Amen

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏