Lyft blicken och se …

”Säger ni inte: fyra månader till, sedan kommer skörden? Men se, jag säger er: Lyft blicken och se hur fälten har vitnat till skörd.” Johannesevangeliet‬ ‭4‬:‭35‬ ‭SFB15‬‬

Kanske en liten märklig text att lyfta när knappt våren kommit ut i sin prakt.

Men jag tänker att vi som människor behöver lyfta blicken och se. Se något som Gud vill visa oss. Visa på något vi inte riktigt fått ögonen på. Kärnbibeln väljer att skriva så här:

”Är det inte så att ni säger [till varandra]: Fyra månader till, sedan är det skördetid [den vanliga tiden mellan sådd och skörd]? Men jag säger er: Lyft upp er blick och se på fälten! De är redan mogna (har vitnat i färgen) för skörd.”

Hur pratar vi och vad säger vi till varandra? Kärnbibeln lyfter en vinkling där den liksom öppnar upp det fanns ett sätt att prata som om den andliga skörden skulle dröja. Man pratade på ett sätt att det inte var nu det gällde. Att man jämförde med den vanliga ordning och det kunde inte ske på något annat sätt än just så.

Så kommer några uppmaningar från Jesus att lyfta blicken och se. Att se på ett annat sätt. Inte med ett filter via någon app. Utan att se på ett andligt sett. På ett sätt som Jesus öppnat deras blick för.

Men se, jag säger er : Lyft blicken och se!

Han ville visa på något han såg. Något som dom verkade ha missat. Något som dom hade missförstått. Å ena sidan var det logiskt att skörden borde vänta för det var, enligt årstiden, inte tid för det ännu. Men för Jesus var det tid. Han ville att dom skulle få upp ögonen för det han såg. Han ville att dom skulle se vad som nu skulle komma. Hur än ologiskt det redde sig. Hur än omöjligt det verkade vara. Hur än man kunde påstå att det var inte tid för det. Så hade han ett budskap till dom:

Det var redo för skörd

Han ville visa att hur omöjligt det än tedde sig så var det färdigt för att skörda. I denna situation var det samarier som var redo att ta emot tron.

Vad är redo för dig? Som verkar mänskligt sätt ologiskt och omöjligt? Vad är det Jesus vill visa dig genom att uppmana dig att lyfta blicken och se?

Jag tror att vi missar många förberedda ”skördar” för att vi ”pratar med varandra” om att det inte kan ske eller att det är omöjligt. Så går det oss ur händerna.

Fundera på hur du talar om en sak? Fundera på hur mycket otro du sår in i ditt liv. Lyft blicken och se på Guds sätt. Be om att få nåden att se så som han ser det. Då finns det förutsättningar att få skörda välsignelser i ditt liv.


Idag ber vi för riksdagsman Fredrik Lundh Sammeli

Att fästa blicken på rätt ställe

”Låt oss fästa blicken på Jesus, som är upphovet till vår tro och som också fullkomnar den. ….” Hebreerbrevet‬ ‭12:2‬ ‭NUB‬‬

I tider av oro är det lätt att sänka blicken. När man egentligen skulle behöva lyfta den för att ta ut riktningen sänker man den.

Tänker på den gången i gympan då jag skulle gå på bommen. Fick rådet att se på det stället jag skulle till. Men likväl tittade jag på bommen och trillade av. Men lyckades till slut när jag vågade fästa blicken dit jag skulle.

Tänker på Petrus som gick på vattnet. Så länge han såg på Jesus gick han på vattnet. Men när han började se på vågorna sjönk han.

Kanske känner du igen dig i detta. Det är så lätt att sänka blicken i orostider. Inte minst nu i pandemi, permitteringar och uppsägningstider.

Jag tror denna vers har något extra till oss. Fäst blicken på Jesus. Det gör att vi klarar att gå på ”bommen”. Upptäcka att trots att vägen är smal och knepig så funkar det. Trots att det gungar omkring oss så ”går vi på vattnet”.

Varför ? Han är upphovet till vår tro. Alltså den som bär upp allt. När vi går igenom svåra saker, modet sviktar, frågorna blir för många, så får vi fästa vår blick på Jesus. Det är stort.

Vad du än går igenom just nu….. lyft blicken och fäst den vid Jesus. Det kommer ge dig ett inre lugn. Ett lugn som bär dig igenom. Hjälper dig att fånga modet igen. Kommer att skapa tro och tillit.

Att lyfta blicken

Har funderat lite på detta med att fastna i ett tänk eller en situation.

Å ena sidan så kan man fastna i en ”drömvärld” som man gärna vill leva i. Kanske till och med leva kvar i. Så levar man sitt luv och klamrar sig fast i detta livet.

Å andra sidan kan det vara något man så gärna vill så att man tror att det är sant. Lever i den ”sanningen”

Kanske kan det också vara något som man upplever som bra. Man söker det. Gör allt för att nå det. Men innerst inne har man en känsla av att det nog inte ska vara så. Ändå lever man kvar i det.

Listan kan troligen göras lång. Liv som man lever men som i själva verket är en illusion.

Då behöver vi lyfta blicken. Försöka se det med ofiltrerade ögon. Försöka få ett sunt synsätt för att se den verkliga bilden.

Att inte fastna i gamla bilder. Våga se det som det är.

Lyft blicken och se. Kanske blir du överraskad av att verkligheten ser klart mycket bättre ut än vad du först trodde. Eller vill tro. Skulle faktiskt tro att du kommer att ”hitta hem” i tänket.

Kolla gärna min resedagbok.