Vinterträningen har börjat….

Vinterträningen har börjat….
Egentligen ingenting att skriva om. Tränar gör ju dom flesta nu för tiden. Ja, i alla fall dom som skriver om att dom just tränar. Dom som inte tränar brukar inte skriva så ofta om det. Det verkar ju som det i alla fall. 

Undrar varför vi skriver om det. Undrar varför vi slänger ut det i våra flöden och statusar. 

Troligen är det för att vi är glada över att det verkligen blev av. Men mest av allt är det nog för att vi ska ha en hake på oss själva. 

Typ, att skriva om att ”Vinterträningen har börjat….” fodrar ju av mig att det inte blev ett engångstillfälle. Att det just måste bli fler gånger. För det är ju en av idéerna med träning. Att det sker fler gånger. En återkommande aktivitet.  Något som gör gott för kroppen. 

  Jag springer gärna. Men senaste tiden har det inte funkat. Inne på min toalett står en träningscykel. Den har ropat rätt länge nu. Så härom kvällen blev det av. Vinterträningssäsongen startade. Cykling ett par ggr/vecka gjorde susen inför sommarens löpning detta år.  Så får det bli även denna vinter. 

   Med en film på ”styret” blir det hela lite roligare. 45 min går som en dans och 15 km avklarade. Nästa gång kommer jag nog längre på samma tid. 
Undrar hur långt man måste cykla för att det ska motsvara en mil i löparskorna. Är det någon som vet det? För i så fall borde man kunna vara väl förberedd för en halvmara rätt tidigt nästa år. Skojar bara. Halv och helmara får min chef ta hand om. Men ändå. Man kan ju träna som om det var målet. Eller hur? Det är ju bra att sätta upp mål. 

Så nu är det sagt. Vinterträningen har börjat. Jag lovar mig själv att det ska bli många cykelturer denna vinter. Så det så 😄


 

Rustad för vintern

Idag hämtar jag min cykel efter tre-månadersservicen. Samtidigt sätter jag på dubbdäck. Jag har aldrig haft dubbdäck på cykeln. Jag tänker mig att det vore en bra investering i för vintersäsongen.

Så nu gör jag ett uttalande, främst för mig själv, som troligen kommer att binda mig vid ett löfte. Jag är redo för att cykla mig igenom denna vinter.

Till detta har jag äntligen fått ändan ut vagnen och skaffat mig en ny hjälm. Tror att min bloggkompis Urban tycker att jag har gjort ett bra val. Eller hur Urban?

IMG_1021.JPG

Sen jag fick mina barn har jag varit noga med hjälm. Hade jag inte den så kom det som brev på posten (? Hm borde nog stått ”mail”?) ”pappa, varför har du inte hjälm?” Sen när dom växte upp så blev det lite mindre av cykling. Då hade jag båda två på cykeln när det skulle cyklas till och från skola och dagis. Men sen har det blivit mindre av det.

När jag sen började att cykla lite mer igen…….. hm……. vad hände med hjälmen? Den verkade vara undanlagd.

Nu har jag cyklat i Norrköping ett par månader. Kan bara konstatera, likt dig Urban, det behövs hjälm. Vi cyklister skyller på bilisterna. Vi bilister skyller på cyklisterna. Kan bara konstatera, förr eller senare så blir det närkontakt. Bäst att ha hjälm. Efter att ha haft några tillfällen då bilen blev lite för närgången på mig känner jag att det vore bra med lite mer skydd än en keps.

Så nu är jag redo. Bara ett lite problem. Nu behöver jag en smidig varm mössa som går ner över mina öron som jag kan ha under hjämen. Jag har ju inte så mycket hår som värmer som bekant. Några tips?

Varför ska det vara så svårt att få på sig en cykelhjälm? Jag har jobbat inom vården och sett skadorna som cyklisten får i en krock. Bara det borde motivera mig och dig att använda hjälmen. För faktum är att det är ju vi cyklister som drar det kortaste strået i en kollision med en bil. Oavsett vems fel det var. Ont gör det. Skadad blir man. Då är det huvudet vi behöver skydda bäst. Ett benbrott läker men en hjärnskada kan bli men för livet som kan komma att förändra allt.

Så på med hjälmen, sätt på lyset och använd reflexer. Då blir den här vintern en bra vinter för alla.