En tid av väldoft

🍊 Det är en tid då affärerna har mycket av apelsiner. Gick förbi ett lunchbord på jobbet för någon dag sedan. Där satt en person som skapade en apelsin. Alltså, vilken god doft det gav.

🍊Det är en fantastiskt god väldoft då vårt land får tillgång till apelsiner.

🍊Apelsiner ger god tillgång till c-vitaminer. Det gör att vi kan förebygga förkylningar bland annat. Det förebygger helt enkelt sjukdomar. Det hjälper tarmen att hålla sig i trim. Förebygger blodbrist. Citrusfrukter innehåller en mängd olika mineraler i små mängder, bland annat kalcium, järn och magnesium. Mineraler ingår i olika system och funktioner i kroppen och hjälper på så sätt kroppen att fungera optimalt. Och apelsiner tillför vattnet som är så viktigt. Man kan lugnt säga att apelsiner är rätt nyttiga.

🍊Ändå måste jag säga att förutom smaken så är doften så avgörande. Apelsiner doftar så gott. En väldoft är en god lukt. Och jag vill påstå att vi behöver verkligen sprida väldoft omkring oss. Tänker då inte i första hand på deodorant. Nej , den doft vi sprider i atmosfären omkring oss. Stämningen. Det märks i luften omkring folk som sprider väldoft omkring sig. Sättet att vara. Sättet att påverka.

🍊Så varför kan vi inte ha apelsiner som förebilder?! Det finns säkert människor som du också har som förebilder. Men låt apelsiner påminna dig om denna doft.

Att förmedla en doft…

🌹 Att förmedla en doft är inte enkelt. Jag satt på i en biosalong på Walt Disney i Florida en gång. Kalle Anka bakade tex. Då kom det dofter från bakning. Filmen stänkte vatten. Så också på oss. Osv osv. Men tänk om Malmlund förmedla en doft via en bild i en blogg

🌹 Denna ros doftar så oerhört vackert. Mjuk doft som gör att man gärna stannar kvar en stund. När dess doft fyller liksom Rosariet blir man så förundrad. Den heter Camelot. Du som känner till rosen vet precis dess doft. Men du som missat den får det klart svårare.

🌹 Andra dofter som vi säkert kan relatera till är doften efter regn. Du vet, den heta sommardagen som är torr och på tok för varm. Så kommer regnet. Den friska doft som förskjuter den kvalmiga är så speciell.

🌹 Goda dofter gör något med minnet. Den doften stannar kvar. Vill minns satt jag skrev om min mormors doft för länge sedan. När jag tänker på henne kan jag framkalla den på nytt. En charmig go doft som hon hade. Dom finns där, dom goda dofterna, och väcker goda minnen till liv.

🌹 Med risk att bli missförstådd och raljerad så tänker jag ändå att vi behöver dofta gott. En välbehaglig doft som stannar kvar i minnet. Att våra liv som vi lever har en god doft som följer oss. En doft som ger mersmak på något sätt. Som gör att folk vill stanna hos oss typ.

🌹 Visst kan man dölja en svettig kropp som luktar mer eller mindre inget bra med kraftig deodorant eller parfym. Men förr eller senare slår odören igenom. En god doft kommer från djupet. Den skapa genom vårt liv som vi lever.

🌹 Jag tror vi alla skulle vilja dofta gott i det hänseendet. Jag tänker mig en doft från himlen, från en ren orörd natur, från ett regn efter en het sommardag, från en ros.

🙏 Min bön denna dag är att vi ska få dofta gott. Att den som möter vår doft inte vänder utan gärna stannar kvar en stund. att om vi fått en mindre god doft omkring oss att Gud ska få rena oss. Att han låter som Kristusdoft bli vår doft. Amen 🌹

Doften

Det hör till att gå en sväng o Rosariet. Inte minst för alla vackra blommor. Men också för doften. Det händer något extra gott med doften en sen kväll vid solnedgång.

Doftrankan är en av blommorna jag tycker doftar gott. Den kan ge en väldoft som hänger kvar.

Vi kan få vara en kristusdoft. Att på något sätt få doft Jesus. Hur i hela världen gör man det? Ja , där finns det väl inget enkelt svar men ändå gör människor det. Somliga väldigt mycket. Genom att vi låter honom bli större i oss följer denna doft med.

Ibland är det så mycket som stör denna doft. Vi brister på olika sätt. Men det är så gott med kristusdoft. Den skapas inta av oss själva. Är ingen frukt av oss själva. Den växer fram inom oss genom Jesu försorg.

Vi behöver påminna oss om vilken doft vi sprider. Liksom våra oduschade kroppar kan ge en viss mindre god doft kan våra liv göra det. Vi kan också dofta gott genom att vi lever på ett sätt som skapar väldoft.

En doftranka i vårt hem kan få påminna oss om att vi ska softa dofta gott. Att vi kan få vara en kristusdoft. Att vi tar vård om vårt sätt att leva.

Det doftar morgonluft

När man möter luften efter ett stilla sommarregn efter en het sommardag upplever man något av nydaning. Luften kvalmighet byts ut till något friskt och fräschhet.
Det doftar morgonluft likt detta idag. Per-Erik Hallin har skrivit en sång som vi sjöng i söndags i vår kyrka.
Läs texten. Låt den sjunka in. Lyssna via länken. Bär den genom denna vecka.
Häromdagen hade jag en märklig dröm
genom staden ringlade en ständig ström
av människor som var på väg
och gick med raska steg
Dom vandra framåt fastän gatan den var trång
men långt där borta hördes det en mäktig sång
så jag sprang fram och fråga
vad är det som är på gång
Jo om du lyfter upp din blick
bort mot kullen mitt i byn
ser du ett gammalt torn
som alltid sträckt sig emot skyn
Men där har varit torrt och tomt i många år
men nu har nånting hänt ja det är visst redan vår
Jag tog och rusa dit och mot mig
strömmade en ljuv musik
där var en salig blandning
av människor och färg och folk som var enorm
Där fanns en rockgrupp och blåset
ifrån frälsis sjunde kår
jag såg en punkfrisyr och
tanter med knutar i sitt hår
och alla klämde i för fosterland
och kungars kung och taket lyfte sig
när både gammal och ung sjöng med
Jag hade aldrig hört dess like förr
det var det vackraste som rört mitt hjärtas dörr
och hela stället gunga så jag fick lust att sjunga med
Säg får jag sjunga med
Ja visst får du sjunga med i vår kör
för här är ingen enda utanför
äntligen har gospelmusiken brakat lös
kom med och ös
Tala om i alla stugor ropa ut på stadens torg
Ifrån treriksröset ända ner till Trelleborg
Säg att det som hänt är vad vi alla väntat på
Nu har vi kommit loss så öppna varje lås
Jag tror jag börjar vädra morgonluft
Här finns en glädje som trotsar allt förnuft
en mäktig vind som blåser stark och värmer frusen mark
en mäktig vind som blåser stark och värmer frusen mark

Med doft av….

När jag tvättar min kläder så använder jag sköljmedel. Ingen direkt överväldigande nyhet precis. Nä, det gör vi nog alla för det mesta. Vi gör det för att våra kläder ska må bra och dofta gott.

Alla doftar vi något. Inte så roligt när vi doftar mindre gott. Då bör vi nog fundera lite på att göra något åt det. Men vi doftar alltid något.

Jag kan när som helst framkalla doften av min mormor. Hon doftade på ett speciellt sätt. Du har säkert dofter som är förknippade med goda minnen. (Dom dåliga minnen av doft kan vi väl bara glömma för ett tag). Minnen som blir extra levande när doften finns där.

Vad vill vi dofta förutom sköljmedel då?

Välbehag – att vi har en tillfredsställelse över oss. En ljuvlighet som smittar av sig.

Trovärdighet – att folk får förtroende för oss Man kan lita på oss.

Omsorg – att vi ser till andras bästa. Möter varandra med respekt och kärlek.

Trygghet – att folk i vår närhet känner sig trygga. Inte behöver vara oroliga för att det ska bli jobbigt och obehagligt. Att man kan komma när oron tränger sig på.

Gott – jag tänker inte först på god doft efter en dusch. Utan mer på att det känns gott att vara med någon.

Trivsamhet – att det är så trivsamhet (och ‘rart’ som jag brukar säga) att vara med en person. Man liksom trivs ihop. Man kan vara sig själv.

Jag tror att vi kan välja vad vi doftar. Lika sant att vi väljer doftar i sköljmedel och parfymer. Vi kan försöka leva på ett sådant sätt att det skapar väldoft från oss.

För den doft vi doftar dröjer sig kvar i luften efter oss. Det blir det minne av oss som lever kvar när vi lämnat gemenskapen. Visst kommer alla dofter förr eller senare lämna rummet. Men i minnet kan dom leva kvar länge.

Så vad vill vi dofta?

Ps Har letat så länge efter Grummes sköljmedel. Igår hittade jag det. Närmare än jag trodde. I en affär inte alls långt från där jag bor. Ibland letar man onödigt långt bort. Ds

Doften av vårregn 

Igår när jag åkte till kyrkan så mötte jag en skön doft när jag kom ut. Det regnade stilla. Efter en tid av torka blir det en frisk och skön doft i luften. 

Man kan liksom inte bli arg på regnet då. Naturen behöver verkligen regn. Ska vi få rätsida på grundvattnet så måste det komma regn. Men denna känsla inför denna doft är rent egoistiskt. Jag bara älskar denna doft. Den är frisk. Luften blir så lättandad. 

Tror nog att du förstår vad jag känner inför denna doft. Det liksom gör något med oss. Detta vårregns doft kan man känna på sommaren också. Det regn som kommer efter en tid av värme, sol och torka. 

I helgen var jag i kyrkan. Det slår mig att när jag går ifrån kyrkan denna dag känns det på samma sätt. Guds mötet är som ett vårregn för själen. Men känner ”en ny doft” i sitt inre på något sätt. Så är tron för mig. 

När tron kommer in i livet är det som när man möter detta vårregn. När man får ett förnyat möte med Gud är det likadant. Kanske för att gudsmötet tvättar oss rena och det blir som när naturen tvättas ren från damm och smuts i en torr tid med mycket hetta. Det kommer in en frisk väldoft. 

Att söka detta gör oss gott. Det är en verklighet att det kan bli så. Jag vet. 

Augustidoft

Genom åren har jag haft en speciell upplevelse någon gång i augusti. Den har oftast hänt den första augusti men inte detta år.

När det händer är det väldigt tydligt. Den bara finns där. Augustidoften.

För många år sedan satt jag med några mycket goda vänner och spelade spel i trädgården en sen augustikväll. I ljuset av stearinljus satt vi där och njöt. Morgonen därpå fanns doften där. Efter den kvällen hade vi inga fler sådana kvällar det året.

Augustidoften. Doften som visar på att nu har sommardoften släppt taget om naturen. En ny tid har kommit.

Har du upplevt den också?

Inför augustidoften är jag lite kluven. Den är gränsen till hösten på något sätt. Gränsen och tidpunkten då jag måste erkänna och ställa in mig på att nu är sommaren över och hösten har börjat smyga sig in.

För mig, som egentligen tycker om alla årstiderna, är det en brytpunkt som känns. Visst, det är bara att gilla läget. Men ändå……

Samtidigt är det den tiden som solen kan börja spela på ett nytt sätt i naturen. När daggen lägger sig i spindelnäten och ger ett magiskt ljus i skogskanten eller i trädgården. Hur vackert som helst.

Nu är det så underbart ordnat i år att denna doft har ännu inte kommit. Det gläder mig. Men jag vet att den kommer. Den får gärna komma men kan få vänta lite till.

Du får gärna säga till när den doften kommer till dig. För augustidoften är något alldeles speciellt.

Doft av morfar

Jag blev bjuden på en Dr Dryls av Simon. Då hände det. Det kom en doft av morfar.

Jag minns att min morfar alltid hade dr Dryls och zenega. Vet inte varför men när jag kom till honom kollade jag alltid hans nattduksbord.

Min morfar luktade på ett speciellt sätt. Det fanns något speciellt i den doften. Att krypa in i hans famn och få en bamsekram och känna doften var något speciellt. Och bamsekram var det. Den som kände min morfar vet att han var stor. Jag nådde inte runt om honom. Så stor var han. Man liksom försvann i honom. Nu hände det något med honom. Han verkade bli mindre med tiden för jag började nå runt. Jag mins fortfarande den dagen då jag nådde runt. Nu var det väl mer mina armar som blev längre än att han blev smalare men det insåg jag nog inte då.

Som sagt han var stor. Det blev extra tydligt den dag jag hade med mig Ivar i Långmaren. Ivar har du nog sett på tv. Han kör oxarna i invandrarna och utvandrarna (eller om det nu hette tvärtom). Ivar och morfar Algot var gamla vänner som jobbade på gårdarna intill varandra. Dom hade inte setts på över 50 år. Nu möttes dom igen. Ivar, så liten att min lilla golf såg stor ut när han satt i framsätet, och morfar stor som ett hus. Ivar försvann in i min morfars armar. Sen satt dom och pratade minnen och mormor Inga och jag fanns inge längre i deras värld. Det var en fantastisk upplevelse att få föra samman två vänner som inte setts på över 50 år.

Ja, morfar doftade något speciellt. Tänk att en doft kan sätta sig kvar på ett sådant sätt. Undrar jag vilken doft du och jag ger vår eftervärld. Gud hjälpte oss att det får vara en väldoft värd att minnas.