Egentligen ….

Läste på Peter Hallströms Facebook följande:

Egentligen skulle jag vilja ha ett litet hotel med en liten restaurang som bara hade 12 platser och två rätter på menyn. Men det är bara egentligen. Vad skulle du vilja egentligen?

Ja, vad skulle du vilja egentligen? Jag funderar på om det kan vara så att vi kör fast ibland i det vi gör. Liksom bara kör på av gammal vana och har svårt att se meningen i det.

På Facebook möts man ofta av frågan ”vad gör du just nu?”. Jag tänker att den frågan kan man ju svara på varje gång. För något gör man ju hela tiden. Även om det mer är typ ingenting så är ju det också någonting man gör. Men vad skulle du vilja göra egentligen- den frågan ställer ju inte Facebook. Den skulle vara lite mer spännande tänker jag.

För den talar om vad man drömmer om. Vad man skulle göra om det såg annorlunda ut. Eller om det gavs andra möjligheter.

Men när allt kommer omkring…. Är också ett sätt att beskriva ’egentligen’ Då får egentligen en klart förändrad hållning. Får helt plötsligt så kan det bli mer av förnöjsamhet. Visst, det kan vara lite tufft, men egentligen är det (när allt kommer omkring och man summerar läget) är det ganska bra.

För i själva verket kan man vara rätt nöjd. Också en nyans av ’egentligen’. När jag började fundera på ’egentligen’ landade jag mer i att det stod för en förändring. Men ju mer jag tänker på det så blir det mer av att det ligger mer av att vara nöjd med läget som blir tyngden.

Och egentligen var väl detta blogginlägg rätt onödigt kanske. För i verkligheten kan den uppfattas som svammel. I realiteten bör den nog snarast avslutas, strängt taget direkt kan man tycka.

Jag tänker att det är rätt mycket vi kan vara tacksamma och nöjda för. Men visst finns det att önska i vissa lägen. Men egentligen kan vi vara rätt tacksamma tänker jag.

Vad får man allt i från egentligen ?

Alltså vart får man allting ifrån?

Man kan helt plötsligt få till sig tankar om vad man skulle vilja göra tex.

Det liksom kommer bara till oss från ingenstans känns det som. Så får vi för oss att göra något, säga något eller helt enkelt till och med äta något.

Vi kan gå där och helt plötsligt får vi för oss att rensa ur gamla skåp, eller ta en promenad kanske sy något kanske läsa en bok.

Någonstans inom hos kommer det bara till något ur intet som vi helt plötsligt vill göra. Vad är det för källor vi har inom oss?

Det verkar finnas en påhittig ”maskin” inom oss som får för sig massa saker som vi sen ”går på” att göra.

Men det finns något djupare i detta. För ibland finns det ett inre djup som förmedlar något till oss. Det är inget konstigt med det. Det är Gud genom sin Ande talar i vårt inre. Uppmaningar. Tröst. Uppmuntran. Varning. Ja, olika saker som välsignar våra liv. Det är något att ta vara på. Ibland kanske vi blir rädda. Men vi kan bara slappna av. Gud vill oss bara väl. Det är goda tankar som gör gott inom oss.