Jerringprsiet är avgjort. Folket har röstat. En från hästsporten , Peder, vann trots att många trodde att Sara Sjöström skulle ta det. Och då är det massa snack om att dom, hästfolket, kuppat sig till en vinst för Peder. Så typiskt.
För det första – om alla som ville ha Sara som segrare röstade hade det troligen blivit så.
För det andra – alla tävlingar som har med att folket kan rösta (körslaget, lets dance, jerringpriset, melodifestivalen mfl) kommer alltid bli knepiga när man kan rösta flera gånger.
För det tredje – flest röster vinner.
Tycker att det blir så märkligt. Visst tycker jag att Sara var mer värld detta pris än alla andra. Men eftersom jag inte röstade så har jag ingen orsak att lacka ur och bli arg på resultatet. Så när jag läser om hur man skriver ner jerringpriset som ”dött” och att det gjort sitt blir det bara för mycket. Säger bara ”lägg av”.
Man kan ju inoch för sig fundera på hur jerringpriset kan bli folkets pris när man i princip kan vinna pga en enda person som röstar miljoner gånger. Så , folkets pris, ja det kanske blir lite överdrivet när man vet hur det kan gå till. Ändå, med all rätt, så finns det väl inget som kan mäta sig med detta pris.
I grunden tänker jag att det är ett vackert pris. Varför då? Det handlar om att uppmuntra någon som både bekräftar och ger energi att vilja satsa vidare.
Så alla ni kritiker på tidningarna, idrottare och alla andra, gläds med Peder. Han fick flest röster. Så är det. Nästa gång kan ni satsa på att rösta. Då kommer ju er kandidat att få fler röster. Kanske just dom röster som blir avgörande till säger.
Pedher´s blogg 