Vad är fel.

Frågan ställdes på Facebook. Bilden har en undran. Kan du se vad som är fel.

861 kommentarer var det när jag såg detta inslag. Det är ju en luring så klart. Många verkar ha fastnat i färgerna på siffror och massa uträkningar. När det i själva verket handlar om att texten är en fråga men avslutas med en punkt. Så felet är att frågetecknet saknas och ersatts med en punkt.

Tänk vad man kan leta fel som inte är fel. Men det kanske bara säger något om hur det ibland verkligen kan vara.

Det är som att vi letar fel på varandra. Kanske på grund av avundsjuka. Kanske för att vi inte har något bättre för oss.

Men ibland undrar jag om det inte bara handlar om missunnsamhet.

Tänk om vi kunde gör precis tvärt om. Leta efter alla goda sidor hos varandra. Jag är övertygade om att vi skulle hitta massa gott. Och vi skulle få en mycket goda atmosfär. Samtalet skulle vara mer upplyftande. Eftersmaken så mycket mysigare.

Jag tänker att det är en attitydfråga. Att vi bestämmer oss för ett sådant sätt att vara.

Utmaningen skulle kunna vara att lyssna på sig själv i vilken grupp man tillhör. Tillhör man gruppen som letar fel? Eller tillhör man gruppen som letar goda sidor hos varandra?

Frågan är ställd? Vad säger du.

Vad är rätt och vad är fel?

Igår åkte stjärnor och stakar fram. Tror inte jag gjort det så tidigt något år. Och har jag det mot förmodan har jag förträngt det.

Är det rätt eller fel att göra det så tidigt egentligen?

I USA är det två läger om man tar fram julsakerna före eller efter thanksgiving?

Tänk vad olika vi tänker. Svårt att veta skillnaden mellan trätt och fel. Det handlar om upplevelsen.

Tro inget annat än att jag vet att det också är en klar skillnad mellan rätt och fel. Men ibland är det verkligen inte så enkelt. Det handlar om i vilken utgångspunkt man är.

Ibland behöver vi vara mer försiktiga att uttala oss om vilket det nu är. Andra gånger borde vi vara mer tydliga. För det kan vara avsevärt viktigt. Andra gånger ställer det bara till det. För det är inte så svårt som man vill tro.

Igår kväll kändes det dock ganska rätt att lägga sig efter en lång resdag. Ett helt enkelt rätt beslut.

Ibland blir det lite fel….

Alltså ibland blir det lite fel….

Jag lärde mig detta med vänster och höger när jag var liten. Jag menar mig inte ha något problem med vad som är vad i detta hänseende idag heller.

Men ibland blir det visst bara lite fel.

Uppenbarligen 🙄

Men vad gör det? Jag tänker att det är inte så farligt om det blir lite fel. Jag tycker att vi ibland är så rädda för att våga. Rädslan att det kanske kan gå fel håller oss tillbaka. Vi vill inte göra bort oss. Kanske är det prestigen och stoltheten som tar över.

Det där med att sätta på sig strumporna rätt blir rätt i stort sätt varje gång. Typ jämnt. Men denna gång gick det fel. Inte gör det att jag väljer att sluta med strumpor. Det blir säkert rätt i morgon igen. Sen funkade det ju att gå fast det blev lite fel. Det är inte kört fast det går lite fel.

Du, blir det lite fel , vad gör det. Gör rätt nästa gång. Ge inte upp. Du får en ny chans. Och då kan du satsa på att göra rätt. Men fastna inte i att det gick fel. Börja om. Ge det en ny chans. Du har lärt dig något. Dra nytta av det. Men lev inte kvar i ”felet”.

Tänk att det alltid är den andres fel…

Satt och lyssnade på partiledardebatten. Pandemin var debattens ämne.

En sak slår mig återigen i efterdyningarna av debatten. . .

Tänk att det alltid är den andres fel…

Hur bra än regeringen gjort har dom ändå gjort fel. Och man har så lätt att skylla allting på någon annan.

Ingen kunde stå upp och säga ….

Vi alla partier hade kunnat gjort detta ännu bättre. Trots att vi inte strider i kristider får vi erkänns att vi hade kunnat gjort mer.

Men icke. Det var någon annans fel.

Lärdom inför nästa pandemi kära riksdag…..

Gräv ner stridsyxorna. Bilda en krisgrupp med alla partier. Ta gemensamma beslut. Sluta spela ”Allan”. Ödmjuka er. Det är då vi kan gå starka ur krisen.

Om det blir frukten av denna pandemi har vi kommit långt ….. men jag tvivlar på att ni i riksdagen har det modet att våga något liknande.

Om du inte…..

Om du inte letar fel så kanske hittar du rätt

Denna lille goe gubbe från Herregud&co kan ibland träffa så rätt.

Det finns en logik och vishet i denna tanke. Samtidigt avslöjar den dess motsats. Att vi har lättare att fokusera på det som inte rätt.

Är denna hållning bevis på rädsla för att se felen som behöver åtgärdas? Nej, men det gör att dom inte får för stort fokus.

Så det är en sund påminnelse!

Ett rätt fokus för oss framåt och vi utvecklas.

Varför blir rätt så fel?

Varför blir rätt fel?

Jag bara undrar liksom. . . . .

Jag har blivit en rätt stor ägg-ätare. Ett ägg om dagen är det som gäller.

Efter att ha haft höns har valet blivit att köpa ekologiska ägg. Frigående höns. Tycker att jag har gjort ett bra val. Hönsen ska må bra.

Men det är här det rätta blir så fel.

För vad är det jag läser? Jo, att eko-ägg har förhöjda värden av dioxiner. Vilket lagras i kroppen och över tid mår vi inte bra av det. Det är fodret som måste vara ekologiskt odlat. Man har blandat i fiskmjöl. Och sen så blir det så fel. Dioxinhalten blir för hög. Det kan påverka vår hälsa negativt.

Så……

Varför blir rätt så fel?

Här vill man göra rätt. Tänka på hönsen bästa. Så får man själv i sig gifter.

Så valet blir enkelt. Inga fler ekologiska ägg för min del. Jag spar pengar. För ”vanliga” ägg är billigare.

Men ändå funderar jag på varför rätt blir så fel. Lite symtomatiskt för vår tid på något sätt. Hur rätt man än vill göra så blir det fel i andra ändan. Elbilen tex. Ingen bra tillverkning som gör det bäst intill omöjligt att rättfärdiga köpet av den. Dieselbilen – den nya är helt okej men ändå straffas den nya bilen när det är den gamla dieselbilen som borde straffas ut.

Min slutsats är…..

Det är svårt att gör helt rätt utan att det å andra sidan blir lite fel också.

Men det får inte förta vår iver att ändå försöka göra så rätt det bara går…..

Tänk så fel man kan ha…..

Tänk så fel man kan ha….

Köpte en förkylningsHONUNG. Kanske mest för smaken. Men nu när jag blev förkyld kan man ju testa om det funkar. På burken står det att man ska lägga i honungen i hett vatten. Och drick det varmt. Inte jag. Det är ju inte gott.

Men så kom jag på att det kan ju inte vara farligt att pröva. Man kan ju spotta ut det. Slänga ut resten i vasken.

Så sagt och gjort. Jag testade.

Bara att erkänna. Det var ju gott. Bara att erkänna. Så fel jag jag hade. Bara att lukta på ”röken” renar luftvägarna. Så så var det med det.

Tänk vad mycket vi bedömer lite för snabbt. Det går inte. Det smakar inte bra. Kommer inte att funka. Den personen tycker jag inte om. Den är ju …… osv. Vi har på tok för lätt att bedöma utan att först kolla läget.

Tänk vad mycket vi missar. Vi missar goa härliga människor. Missar god mat. Missar goda upplevelser.

Så står vi där med ”vår tvättade hals”. Vi inser att vi kanske till och med ändrar oss försent.

Det bäst med att jag ändrade mig var ju att jag hittade något som var gott. Det lindrade också halsen. Inte så dumt för luftvägarna också. Det finns en vits i att kunna ändra sig.

Det är svårt att göra helt rätt hela tiden

Läste om att Greta Thunberg skulle till en klimatkonferens i USA. Hon valde bort flyget och fick åka segelbåt dit. Så långt var det ju ganska okej. Sen blev det lite mer stökigt i tänket för många. För att hon skulle kunna åka med samma båt hem så flögs besättningen på 5 man till USA. Där gick det för många mycket fel.

Det visar nog på att det är inte lätt att göra helt rätt hela tiden.

Om man nu jämför Greta med många andra av oss hur vi tänker på och hanterar vår jord ligger vi nog ändå helt klart i lä.

Under dom senaste månaderna har jag märkt hur mycket djupare och mer klokt debatten om vår miljö förts. Det inger hopp. Om vi ställer höga mål men når inte riktigt fram så är det ändå bättre än att inte göra något.

Bara för att vi inte klarar det fullt ut innebär det inte att vi ska slarva i allt. Vi gör helt enkelt så mycket vi kan.

På jobbet vill vi bli så bra som det bara går i återvinningen. Ibland når vi bara till 80% av det vi vill. Men det gör inte att vi lägger ner det. Vi är stolta för 80% men ännu mera stolta när vi lyckas ännu bättre.

Så vi försöker göra rätt hela tiden. Det är bara ibland det inte går så bra.

Kolla gärna min resedagbok.

Andras fel förblindar

Om man fokuserar på att hitta fel hos andra, så ser man inte sina egna brister.

Det ligger något i detta. Hur lätt är det inte att man missar sina egna brister när man fastnat i att se andras brister.

Tänk om vi kunde handla tvärtom. Först få ordning på oss själva. Då kan det möjligen finnas en möjlighet att se på andras och ha en åsikt.

Men vad som händer då är att man blir mycket mer ödmjuk och förlåtande. För man inser att man själv inte är så mycket bättre. Att man själv kämpat med brister. Så får man ett annat perspektiv. Man vet hur svårt det är.

Andras brister förblindar oss. Vi liksom missar våra egna tillkortakommande.

I bibeln finns en berättelse om människor som ville att Jesus skulle döma en kvinna. Till dessa människor säger han ”Den som är utan synd kan kasta första stenen”. Ingen gjorde det. För man insåg att man var inte felfri.

Nästa gång du tänker döma någon och vill peka på dens fel och brist, titta då på dig själv först. Om du finner dig felfri så kan du möjligen fortsätta det du tänkte göra. Men handen på hjärtat, du är med största sannolikhet inte felfri. Inte jag heller.

När vi fokuserar på andras brister blir det en bismak i luften. Den atmosfären kan bli dyrbar. Risken är att till slut vill ingen vara med den som bara ser andras brister.

Kommer du ihåg denna tanke: ”Ta först bort bjälken i ditt eget öga innan du tar bort flisan i din broders öga”.

Jag tror på mer barmhärtighet och förlåtelse. Kanske gör du det också. Så en bra väg är att tänka gott om varandra. Tro på varandra. Det ger en god väldoft.

Jag hittade denna bild på Herregud&Co

https://www.facebook.com/herregudco/

”Det var någon annans fel…..”

Det var någon annans fel…..

I härvan omkring transportstyrelsens blunder med datainformation verkar detta vara ett gångbart svar på frågan vems fel det är. 

Den ene vet före den andre men ingen säger något. Och när man väl vet verkar man inte ha någon orsak att informera ansvariga i olika partier och nämnder. 

”Det var någon annans fel…..”

Det är ett gångbart sätt att sticka huvudet i sanden. Att tro att ingen kommer att få reda på någonting. 

”Det var någon annans fel…..”

Verkar göra att då har man inget ansvar helt plötsligt. 

I denna historia kan man bara säga ett enda stort ”suck” men det lär oss något också. 

Att ta fram sanningen är alltid den bästa vägen. Drar man på den blir det oftast fel i slutändan. I det korta perspektivet tror man att man gör en vinst. Men det blir en nitlott. Det verkar kosta mest initialt men i längden blir det alltid dyrare. Det är bättre att bita i det sura äpplet direkt än vänta tills det blir ruttet. 

Att skylla på någon annan är fel på alla sätt. Oftast är det då felriktat. Vår statsminister, som har det yttersta ansvaret, får nog akta sig att skylla på någon annan. Det kan aldrig gå hem när man är den som till sist bestämmer…….