Etikett: förberedelse

Publicerat den

Förberedelsen inför advent

Jag vet inte vad du har för traditioner inför advent och jul. Traditionen att sätta fram ljusstakarna och stjärnan i fönstret kanske vi delar du och jag.

Men jag har en annan tradition också. Det är att jag köper leverpastej och Rödbetssallad. Tillsammans med ost blir det så gott tycker jag. Och den typen av smörgås äter jag typ bara vid jul och påsk. Knepig kille, kanske du tänker. Och ja, jag är nog det. Men när denna macka kommer fram så är det startskottet inför advent och jul för mig. Topp blir när julmusten kommer till. Men den fick vänta denna gång.

Har du något som blir ditt startskott inför advent och jul?

I en ganska mörk vintermånad så behöver vi ljuspunkter. Att tända ljus är en sak. En sådan macka som jag beskrev är en ljuspunkt för mig. Jag tror det är bra att hitta sådan saker som uppmuntrar.

Jag tänker att jantelagen påverkar på många områden. Tex att det inte är så okej att uppmuntra sig själv. Jag tror att allt kan gå för långt på något vis. Så visst kan det gå fel även i detta. Men jag tror att vi behöver kunna uppmuntra oss själv ibland. Och det krävs nog inte så mycket till det. Hitta det enkla som du blir uppmuntrad av. Så behöver det inte heller bli dyrt.

Mår du bra inuti så sipprar det ut tänker jag. Och du får ett gott utlopp i livet. Glädje – inte minst.

Min låda med adventssaker står redo hela tiden. Men den får stå där på hyllan. Vänta och vänta. Men när läget kommer åker den fram. Kanske ska vi ha en låda med ”uppmuntrings-saker” att ta fram då och då. Har fått mig berättas att någon har en burk där man lägger ner skrivna lappar. På dessa lappar skriver man sådant som man är tacksam för. Kanske ett bönesvar. Eller något som hänt som man gläder sig åt. Så kan man dra en sådan lapp när man har behov av lite uppmuntran. Att påminna sig om det goda som hänt. Så är man förberedd inför dagar i moll. För dom kommer nog.

Att veta vägen till Gud är också en bra förberedelse. Att ha lärt sig vägen genom bön och närhet till Gud kan bli en god uppmuntran när det bär emot. Vi vet hur vi kan söka honom då.

🙏Idag ber jag för dig som behöver en uppmuntran av något slag. Ber att vår Herre vill ge dig sin hälsning och sin kärlek. 🙏

Publicerat den

Förväntan

20140219-211814.jpg

När man förväntar sig något skapar man en drömbild inom sig som man gärna vill skall vara sann och möjlig.

Synonymord för förväntan är bla hopp eller förhoppning. När man ser fram emot något så får man en förhoppning om något bättre. Något som skall förgylla livet på något sätt. Så drömmer man sig bort och längtar. Förväntan ger ett hopp som kan bära oss långt. Det kan föra oss igenom tuffa tider bara genom att veta att det kommer bättre.

Att förvänta sig något är kanske mer underbart än själva uppfyllelsen av det man förväntat sig. Jag kan känna en väldig glädje i själva förberedandet. Då jag tex sitter och ritar en skiss över ett bygge jag skall göra. Eller när jag planerar för en resa. Vart den skall gå och vad den skall innehålla. Det ger en livsglädje som är svår att beskriva. Tillfredsställelse kanske funkar bra.

Det finns en förväntan vi alla borde få modet och orken att slänga ut. Det är den förväntan som aldrig kommer att uppfyllas och slå in. Då vi förväntar oss problem och bekymmer som vi tror kommer. Den ger inte någon drömbild som vi vll skall vara sann. Den förväntan vill vi bara fly från. Så går vi där och bekymrar oss och är oroliga. När det väl kommer till den tidpunkten då det borde hända så händer det inte. Vi har bekymrat oss helt i onödan. Dem allra flesta gångerna vi gör detta är det helt onödigt. Vi inser det men det är svårt att låta bli.

Kanske kan en bön till Gud hjälpa oss då. Typ: ”Hjälp mig Gud att leva i nuet och inte bekymra mig så mycket i onödan”. Pröva så får du se. Ett vet jag, att Han vill bära oss igenom både god och dålig förväntningar.