I tisdags blogg jag om momsen som man vill tvinga ideell second hand in i. Kl 6 släppte jag den. Kl 8:30 hade den retweetats och skickats vidare och gjorts möjlig för över 6000 människor.
När jag sen ser hur många av mina vänner på Facebook har delat samma länk inser man vilken kraft det finns i tex sociala medier. Filmer klickas på i otaliga mängder. Budskap som skrivs sprida runt hela jorden i ilfart. Inget problem när man idag kan få en skaplig översättning genom tex Google eller sin webbläsare. I alla fall så att man får en förståelse för budskapet.
I mitt ärende önskar ju jag att man ska skriva på en namninsamling. Tänk om alla som sett min blogg gör det. Vilken effekt och påtryckning. För mig som är engagerad i Erikshjälpen skulle det betyda massor. För att inte tänka på alla barn som då kan få hjälp om inte momsen läggs på.
Samtidigt är det skrämmande. Vad skriver vi i våra bloggar, Twitter och andra sociala medier? Det är som en skogsbrand. Den kan sprida sig fruktansvärt fort och ödelägga stora områden på mycket kort tid. Inte konstigt att vi har uttrycket att ”det spred sig som en löpeld”. Lika illa är det med rykten. Dom kan sprida sig fort och ödelägga för lång tid.
Vår muns tal och det skrivna ordet är många gånger synonyma i vår tid. Ända skillnaden är väl att det skrivna ordet många gånger saknar hämningarna att veta när man gått över gränsen. Att se sin motpart, den man sprider rykten om, i ögonen samtidigt man säger det brukar avvärja dom grövsta orden. Men sällan finns den självrannsakelsen i det skrivna twittret eller i Facebook-kommentaren.
Bibeln tar upp detta i Jakobs brev kapitel 3:1-12. Kanske är du som läser min blogg inte kristen och lovprisar Gud med din tunga. Men kanske ”lovprisar du något annat” som ger sig förståelsen för den texten. Läs och begrunda texten. Kommer längst ner i dagens blogginlägg.
Hur fort kan det sprida sig? Svaret på den frågan finns inte mer än att det torde kunna gå oerhört snabbt. Så länge vi använder den kraften till något bra och positivt är det okej men annars borde det väcka till eftertänksamhet.
Bibeltexten är hämtad från Folkbibeln. Jakob 3:1-12:
Mina bröder, inte många bör bli lärare. Ni vet ju att vi skall få en strängare dom. Vi begår alla många fel. Om någon inte felar i sitt tal, är han en fullkomlig man som också kan tygla hela sin kropp. När vi lägger betsel i munnen på en häst för att han skall lyda oss, styr vi också hela hans kropp. Se också på fartygen som är så stora och drivs av hårda vindar. Ändå styrs de dit rorsmannen vill med ett mycket litet roder. Så är också tungan en liten lem men kan skryta över stora ting. Tänk på hur en liten eld kan antända en stor skog. En sådan eld är tungan, en värld av ondska bland våra lemmar. Den smutsar ner hela vår kropp och sätter tillvarons hjul i brand och är själv antänd av Gehenna. Alla slags fyrfotadjur, fåglar, kräldjur och vattendjur låter sig tämjas och har blivit tämjda av människan. Men tungan kan ingen människa tämja, ostyrig och ond som den är och full av dödligt gift. Med den välsignar vi Herren och Fadern, och med den förbannar vi människorna, som är skapade till Guds avbild. Från samma mun kommer välsignelse och förbannelse. Så får det inte vara, mina bröder. Inte kan väl en källa från samma åder ge både sött och bittert vatten? Mina bröder, inte kan väl ett fikonträd bära oliver eller en vinstock fikon? Inte heller kan en salt källa ge sött vatten. (Jakobs brev 3:1-12 SFB98)
Pedher´s blogg 