Drömmer vi samma dröm om samma sak?

Under många år har jag levt efter en tanke och en dröm att i det jag just nu verkar i ska nå fram till något. Något större. Något viktigt. Något betydelsefullt.

Sen jag började som ung evangelist, ja det hette som nybörjare i kyrkan på den tiden. Man var nog för ung för att kallas pastor då, har jag sökt mig fram genom att ha en målbild eller en dröm. Dröm om vad framtiden ska föra med sig. Dröm om vad jag trodde mig förstå och ana Gud hade i beredskap för oss

Tillsammans med många andra har jag försökt att klura ut vad just det sammanhang och för just den tiden var bäst.

Så har det varit ända fram tills nu. Och jag tror att så kommer det förbli till slutet.

När jag ser tillbaka och funderar på en sak…

Drömmer vi samma dröm om samma sak?

Eller är det mer viktigt att just min dröm blir den verkliga drömmen?

Är samma sak just samma sak eller ser vi på samma sak som om om det är olika saker?

När olikheterna blir det mest viktiga istället för att söka likheterna får vi problem

Satt i ett intressant samtal för en tid sedan. Jag visste om att flera personer hade olika visioner för egentligen samma kyrka och samma tidpunkt. Vi besökt att föra dessa människor ihop och berätta sin vision. Det visade sig att det fanns inga stora olikheter. Det fanns fler gemensamma nämnare. Det mynnade ut i en gemensam bild och tanke.

Hur kunde det bli möjligt? Jo, man var beredda att lyssna mer på den andre. Man lyssnade i tanken att hitta samman istället för att strida för sin sak.

Om vi drömmer om något kan det vara så att någon annan drömmer något liknande. Försök att ta reda på vad som sammanfaller. Kanske är det just den biten din dröm saknar.

Det finns en nyckel till framgång och för att komma vidare

Var villig att lyssna till vad den andre drömmer om. Kanske är det just det tilltalet som kommer att förlösa din egen dröm

Nya upptäckter

I söndags behövde jag gå en promenad. Jag ville hitta något nytt. Så jag slog på datorn och tog en satellitbild på mitt område. Då insåg jag att uppe i skogen bakom husen fanns det möjligheter. Det visade sig att där fanns ju massa promenadvägar i den skogen

2015/01/img_7603.jpg

Nu blev inte söndagens promenad riktigt så skön jag önskade. Det var så isigt på vissa ställen att jag fick gå ut i skogen för att ta mig fram. Det gick inte ens att korsa vägen. Det var blankis.

Men något händer när jag går där. I tänket är jag redan i sommar. Jag ser mig själv välja olika vägar beroende på hur långt jag vill gå. Jag nästan såg mig själv i strålande solsken en härlig sommardag gående i denna skog.

Visst är det förunderligt att vi i vår tankevärld kan lämna nuet för en stund och finnas vid en annan tidpunkt. Både fram i tiden men också bakåt. Det är som att vi lever om det vi gjort. Det är också som om vi kan få en försmak av det som kan komma.

I en tid som denna som är mörker när vi åker på morgonen och ganska mörkt när vi åker hem från jobbet är det ganska skönt. Att kunna föra sig i tanken till ljusare tider. Tänk vilken förmån.

Att kunna drömma sig bort är inte så dumt. Var rädd om den möjligheten