När jag kommer hem på dagarna har jag tagit för vana att tända ett ljus. Ibland blir det fler. Det har blivit som en ritual på något sätt. En signal att nu är arbetsdagen över. Nu är det dags att slappna av och låta jobbet lägga sig åt sidan.
Lika bra att erkänna att det är inte alltid så lätt att släppa jobbet när man står mitt uppe i förändringsprocesser av olika slag. Men ljuset hjälper mig.
Ljuset har på något sätt alltid stått för frid, stillhet, eftertanke och hopp. Frid – att oron för det som måste göras släpper. Stillhet – efter en dag med många saker i luften få lugna sig och låta en inre stillhet landa inom mig. Eftertanke – sortera det som hänt och lära sig av sina misstag men också att summera. En tacksamhet som flödar för att man har så många medarbetare på jobbet som brinner för vårt arbete. Tacksamhet över att vi får arbeta med något som gör skillnad. Hopp – att det finns något bättre framöver. Något nytt intressant att uppleva.
Men för mig är det också hoppet något djupare. När jag tänder ljuset är det en påminnelse om den jag tror på. För mig blir det som att tydliggöra Jesu närvaro. Som om han inte alltid finns där? Inte alls. Jag vet att han alltid fins nära dig och mig så det beror inte på det. Utan det blir en hjälp för mig att påminnas om att han verkligen finns där. Kanske, du som jag, glömmer vi det allt för lätt.
Jag kan inte påstå att allt jag möter är lättförståeligt. Det är inte alltid så lätt att se någon mening i det som sker. Jag tror tom att det inte är någon mening i allt som sker. Det bara sker. Livet har många frågor samtidigt som det har många svar. Men mitt i alla svängningar har jag valt att försöka lita på att den jag tror på har allt i sin hand. Jag förstår inte allt som sker. Jag har frågor om varför. Jag kan inte förklara hur allt ligger till. Ibland är det bara dör komplicerat. Både i livet men också allt vad tro och teologi är. Men jag väljer att sätta min tillit till Honom, Jesus, som jag tror på.
Det är det hoppet jag tänder inom mig varje gång jag tänder ett ljus. Jag väljer att tillskriva den ceremonin det innehållet. I sig har inte stearinljuset någon speciell kraft i sig mer en den värme som det skapar. Men jag väljer att låta det hända.
Jesus säger att han är världens ljus men det står också
6 Ty Gud som sade:”Ljus skall lysa fram ur mörkret”, han har låtit ljus lysa upp våra hjärtan, för att kunskapen om Guds härlighet, som strålar fram i Kristi ansikte, skall sprida sitt sken. 1 kor 4:6
Man skulle kunna säga att när jag tänder ett ljus och gör mig tillgänglig för att Guds ljus kan sprida sig inom mig då ger det mig värme och kunskap om hans allmakt och omsorg. Att jag vet att han har omsorg om mig.
På samma sätt har han omsorg om dig. Pröva så får du se. Tänd ett ljus du med när du kommer hem från jobbet. Tänd ett ljus när du tycker det är lite motigt i vardagen. Tänd ett ljus när det känns ensamt. Det finns alltid en orsak att tända ett ljus.
Pedher´s blogg 