Tänk att man kan tappa bort det man redan funnit.
Visst har du varit med om, liksom jag, att du letar efter något som kommit bort. Man vet nästa säkert vart det finns. Men det ligger inte där. Man funderar och letar. Man försöker minnas när man senast hade det.
Men inte…. det känns som det är spårlöst borta. Det är rätt frustrerande. Och ju mer man letar desto mer vill man finna det.
Jag minns en gång som en sak hade kommit bort hemma. Vi letade. Men inte. Det fanns inte. Vi bad till och med Gud om råd. Han borde väl ändå kunna veta…. Så en dag kom det en ingivelse. ”Den ligger längst ner i den innersta garderoben längst in”. Som om vi inte hade letat där? eller hade vi det? Men där låg den. Helt otroligt. Hur häftigt som helst . Det var som att hitta det vi redan funnit.
Med barnatron kan vara likadant. Eller med en upplevelse man gjort i sin relation med Gud. En gåva som Gud utrustat oss med. Så har vi tappat bort den genom att vi använde den mindre och mindre. Eller vi rent av slarvat bort den.
Skulle bara vilja uppmuntra
dig att finna det igen
som du redan funnit
i din tro på Jesus.
Du kan hitta det igen. Du kan återerövra det igen. Det kan bli ditt igen för det är ju faktiskt ditt. Så finna det en gång till.
Idag ber vi för riksdagsman Linnéa Wickman (S)
Pedher´s blogg 