Etikett: hemma

Publicerat den

Borta-seger kan tömma hemma-läktaren

Kollade fotboll igår. AFC tog emot J-södra. Det blev bortaseger med 0-2. Kanske är jag partisk men segern var klart rättvis.

En sak förundras jag över på alla dom matcher jag gått på. Oavsett sport. Det är när supportrar går hem före slutsignal när sitt lag går mot en förlust. Är det att rösta med fötterna? Är det att visa sitt missnöje? Ja, kanske. Men hur får man sitt lag att bli bättre egentligen? Är det inte genom att stå med i både med och motgång? Det tro ju jag.

Jag blir verkligen förundrad över att en bortaseger kan tömma hemmaläktaren.

Man försöker väl att stötta sitt lag in i det sista för att få till en seger. Man brukar säga att publiken är den 12:e spelaren i fotboll, 6:e i hockeyn osv. Om man fattade det borde alla vara kvar till slutsignalen.

Jag tänker att en sådan princip finns på fler ställen. I det politiska partiet lämnar man inte i motvind då väljare sviker. Då lägger man axeln till och gör allt för att vända trenden. I kyrkan lämnar man inte sammanhanget om pastorn eller sången är dålig. Då ber man istället och stöttar. osv.

Som ”hemma-supporter” vänder man inte ryggen till. Man möter upp istället. Bara för att det inte passar lämnar man inte. Man gör något åt det istället.

Minns en berättelse där mannen var så negativ till trummorna i kyrkan. Dom skulle bort. Så var det ända tills barnbarnet började spela trummor. Då ändrades inställningen till trummorna i kyrkan. Kanske ska vi ligga lågt med kritiken med tanke på det.

Är det något vi inte gillar så blir det då inte bättre av att man lämnar ”läktaren”.

Laget man hejar på blir inte mer övertygad om att man spelar dåligt bara för att man går hem. Det vet laget redan vid varje baklängesmål.

Tänk vad lätt det är att vara medgångssupporter. Men jag beundrar den supporter som står kvar även i motgång.

Publicerat den

Hemma är inte en plats utan en känsla

Bild från facebook. – man följer ju Nalle Puh

’Borta bra men hemma bäst’ är väl uttryck vi alla någon gång sagt eller tänkt. Att komma hem till sin egen säng slår alltid högt efter en längre resa.

Hemma är ju plasten där man har sitt normala boende. Att det känns som hemma är naturligt. Men…..

Hemma är inte en plats utan en känsla

Det ligger något i det. För verkligen är ju den att man kan känna sig hemma på många platser. Har med välkomnandet till exempel. Troligen med att relationen är djupare än vanligt. Kan ha med kärlek att göra. Men också med att vänskapen har blivit mer än ytlig.

Jag minns med stor tacksamhet när jag bodde i Odensbacken. Jag hade och har en familj som betytt mycket för mig. Maths och Maggan Winberg. Dit kunde jag gå när som helst. Kände mig så mycket hemma i deras gemenskap. Maths skulle jag kunna kalla min bror. (Vilket jag också gör). Bara så synd att vi bor så långt ifrån varandra idag. Men det har betytt så mycket för mig.

Så kan du nog också berätta samma typ av historia. Där du har platser som är som hemma. En känsla av hemma.

En sådan känsla kan man inte ta för givet. Jag tänker att det är en förunderlig nåd att få möta det.

En sådan känsla ska man vara rädd om. Den är inte given.

Det fina med denna känsla är att den är inte rumsbunden. Den är mer situationsbunden. Det gör att vi kan känna denna känsla av trygghet på fler platser än just i hemmets vrå.

Tänk vad vi kan, med vårt bemötande, skapa en sådan känsla. Det är stort.

Publicerat den

Så är han hemma!!

Man fattar inte riktigt att det är sant. Johan som varit kidnappad sen 2011 är fri. När jag började se ”surret” att det så ska vara känns det för otroligt. Fast vi alla väntat på denna dag. Inte förrän jag såg bilden i tidningen kändes det på riktigt. 

Det går inte på något sätt sätta sig in helt och fullt hur denna tid har varit för Johan och hans familj. Inte en chans atr förstå. 

Det är fantastiskt att det funnits människor som inte gett upp hoppet att detta var möjligt. Heder åt dom. Värda all respekt. 

Glädjen vid återseendet för familjen måste ha varit enormt. Man kan bara glädjas med dom. Ropa ut ett ”Tack gode Gud!”  

Frågorna är många. Hur kan människor utsätta andra människor för något sådant här? Vad har hänt hos kidnapparna att dom kan anse sig ha rätt att göra så här? 

Ser man ut över världen finns det för många som anser sig ha rätt att utsätta andra för våld och annat. Man har tappat sunt förnuft och förståelsen för hur man får och inte får göra. 

Denna dag får våra böner vara att alla dom som fortfarande sitter frihetsberövade mot sin vilja ska sättas fria. Att Gud ska röra vid kidnapparnas hjärta och hjärna så att dom ändrar sig. Att dom gärna friger sin gisslan. Att Gud bär dom som sitter som gisslan ska få beskydd i förståndet och aldrig tappa tron på att bli fria en dag. Att Gud ska sätta ut sina änglar som skydd. Jag önskar och ber att likt Petrus fördes ut ur fängelset skall dessa människor friges. 

Amen. 

Publicerat den

Borta bra men hemma bäst

Jag sitter vid mitt frukostbord och njuter av den ”vanliga” frukosten. Ägget med den riktigt gula gulan. Brödet som är fruktigt grovt. Kite Youghurt. Kan bara konstatera att borta är bra men hemma är bäst. 

Att vara på resande fot under 14 dagar för mycket med sig. Matvanorna blir inte dom samma. Spännande med nya smaker. Fast ibland är det lite väl spännande.  Kaffet var mest intressant i Etiopien. Där gjorde man det liksom på riktigt. Med ett gott resultat. I Tanzania var det pulverkaffe för hela slanten. Det var väl okej men ändå. Men kopparna var ju så så så små. Man fick ju nästan lera efter dom i handen. Så fick man höra att man drack SÅå mycket kaffet. Det fick helt enkelt åt så många fler av dessa miniatyrdonen. Ju. Jaja. 
Det blir ju lite extra fint när man gör det från grunden. Hälla det från en vacker kanna tex. Nu har man ju inte tid ned detta på morgonen. I och för sig kan man ju väl typ gå upp tidigare förstås. 

På tal om morse. Somnade kl 20 i går och vaknade kl 6 🙄🤔😁😄 

Nu tar jag mig an en vanlig dag på jobbet. Det är också ”borta bra men hemma bäst”-känsla på det.