Kan du hjälpa ?

Insamlingen har nu nått ca 1 miljon. Den väg vi öppnar för att FN ska kunna köra in i området med mat till över 70000 människor håller på att öppnas. Fler människor än vi räknat mes vill hjälpa till att öppna vägen. Därför behöver vi snabbt behöva få tag på ner mat. Därför behövs det mer pengar. Är du med ger du inre bara mat för dagen. Du gör det möjligt för framtida insatser med sjukvård som vi nu planerar i september. Så har du möjlighet så är det mycket välkommet. Tack

När vi insåg vilken katastrof som håller på att hända i Sydsudan med omnejd bestämde vi oss för att vi miste göra det vi kan. 

Insamlingen hat gått mycket bra. Totalt har vi kunnat använda ca en miljon för att föra in mat i området. Det är komplicerat med det fungerar. Vi kan nu få tag på mat i Sydsudan. Mat som importeras. 

Genom din insats skapar du inte bara en hjälp just nu. Den öppnar vägen för att då gröda till sådden när regnet kommer, du är med också att skapa förutsättning för sjukvård. Skola kan bli möjligt över tid. Vi ska kunna säkra vattentillgången som finns. Jag har aldrig varit med om att en satsning ger sådana ringar på vattnet. Om vi inte gör detta är det ingen som gör det. FN säger nej. Ingen annan gör det. Så är det. Då riskerar ett helt folkslag att svälta ihjäl. Men som du ser kan den peng du hjälper till med ge stor mereffekt. FN har lovat att när vägen är öppen kör dom in massa mat. Dom står beredda. 

Så kan du skicka in en slant gör det en verkligt stor skillnad. Vi har folk på plats. Vi har kontakterna. Folket röjer väg varje dag just nu. Ca 2 mil av dom 10 som ska röjas är klara. 

Om några dagar släpper vi en film från detta arbete. Detta är verklighet. Svälten men också allt detta arbete är en verklighet. 

Tack för att du vill vara med. 

Följ denna länk och se filmen från Sydsudan

Be om hjälp så känner sig vederbörande sig behövd

Be om hjälp så känner sig vederbörande sig behövd

Tänk om vi kunde be om hjälp lite oftare. Jag tror alla skulle må bättre av det. 

Det motverkar andan av att var sig själv nog. Likaså kommer begreppet ”kan själv” kännas som ett historiskt fornminne. 

Man kommer att upptäcka hur mycket roligare det blir. Man kommer att söka sig till varandra och ensamheten blir mindre ofta. 

En annan upptäckt jag tror vi kommer få insikt om är att man kan göra en sak på så många olika sätt. Tom bättre än det sätt jag själv tror är bäst. Faktiskt. Tro det eller ej. 

Den som får hjälp känner sig viktig. Att den har något att tillföra. Känner sig efterfrågad. Den kanske tom vågar be dig om hjälp en annan gång. 

Att erkänna för sig själv att man behöver hjälp gör något gott inom oss. Vi inser vår begränsning och ser att möjligheterna finns utanför oss själva. 

Ska vi bestämma oss för att slänga bort åsikten ”kan själv”? Istället bestämmer vi oss för att se varandra som en tillgång. Någon som kan göra skillnad i våra liv. 

Att hjälpas åt gör livet så mycket enklare, roligare och bättre

Det är klart värt att pröva i alla fall. Vad kan egentligen gå fel? Egentligen ingenting. Säger någon nej finns det säkert någon annan som vill uppleva att man är behövd, att man kan göra skillnad i någons liv och själv får så mycket tillbaka. 

Vad är egentligen dyrt ?

Vad är egentligen dyrt och vad har man egentligen inte råd med?

 

När vi tänker att något är dyrt och att vi inte har råd med det kan man fundera på vad som ligger till grund till det påståendet. Visst kan det verkligen vara så att prislappen är större än vad jag har pengar till. Men är det verkligen så varje gång jag anser att jag inte har råd?

Mycket handlar om vad jag vill ha. Vill jag verkligen ha något kan jag säkert motivera mig att betala i princip vad som helst. Bara det tillfredsställer mig. Frågan är dock vad vi inte har råd att avstå från. Vi har inte råd med att avstå från att hjälpa våra medmänniskor i utvecklingsländerna. Vi har inte råd med att avstå att hjälpa den som är i behov i vårt närområde. Då kan det bli så att vi får avstå något som vi anser att vi har råd med och gärna vill ha. Det blir ju lättare när vi vet att någon får det bättre genom att jag avstår något.

I ljuset av det får man rätt mycket för sina pengar när man skickar en eller två hundralappar till ett utvecklingsland. Om du ger det via PMU Interlife så blir dina pengar ännu större. Kolla detta: Som månadsgivare kan du stödja genom att din insats ger tiodubbelt mer: Då du ger till långsiktiga utvecklingsprojekt, där PMU InterLife samarbetar med det statliga biståndsorganet Sida så tiodubblas varje krona. En hundralapp som du ger blir då tusen kronor i slutändan! Du gör det via Plusgiro 90 00 50-6 Skriv till info@pmu.se så kan du få mer information hur du går tillväga eller så går du till http://www.pmu.se. På samma sätt kan du göra det genom Erikshjälpen  eller någon annan hjälporganisation.

Frågan är om vi har råd att avstå en sådan möjlighet. Och du, om du just nu har en hundralapp i plånboken är den egentligen värd 1000 kr om den bara hamnar i rätt händer. Inte så dumt, eller hur? Det tror jag att både du och jag har råd med. Så frågan är vad som är dyrt och att inte ha råd……

Igår var det en viktig dag…

 Igår var det en viktig dag på jobbet. Det var den första hjälpsändningen från den nya butiken. Vi gjorde det i samarbete med vår systerbutik i Örebro. 
Det är något speciellt att packa bistånd. Jag säger som en av våra äldre volontärer: ”jag verkligen gillar att packa bistånd”. 

Varje pryl som man lastar lastbilen med blir till nytta för så många människor. 

När vi skickar våra saker till Estland och Friend to Friend brukar jag säga att vi hjälper tre olika personer. (Dom har secondhandbutiker) Dels den som har så lite pension och måste jobba lite för att överleva. Dom får anställning med skälig lön. Dels den som har så lite pengar att den har inte råd att handla i vanliga affärer. Dels den som får i alla fall ett mål mat om dagen genom soppköken som ordnas. Pengar till soppköken får man genom överskottet som man får i butikerna. 

Då är det inte så konstigt att man gillar bistånd. 

Igår började det arbetet i vår butik. Vi brukar säga att dina och mina saker får en chans till i vår butik. Jag ska nog tänka om där. Varje sak får en dubbelchans. Går det inte att sälja här får den en chans till i tex Estland. 

Så det bästa man kan göra i en erikshjälpsbutik är att inte tveka i köpet. Köp direkt för nästa stund kan den vara på väg till en annan kund eller på väg till tex Estland. 

Söndagstankar – ‘Det har du gjort för mig’

’Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.’ (‭Matteusevangeliet‬ ‭25‬:‭40‬ B2000)

Detta är ett underbart perspektiv. Det vi gör för andra gör vi för Gud. Man kan tom tänka tanken att det är inför Gud. Jesus använder dessa ord när han säger att ”Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig.”

Lärjungarna som följt Jesus undrade ju vad han menade. När hade Jesus suttit i fängelse under deras tid tillsammans? När hade han haft brist på kläder och mat? När hade han varit sjuk? Det är då Jesus säger orden, ‘allt vad ni har gjort för dessa mina bröder/systrar det har ni gjort för mig’.

Det säger oss något. Att alla vi människor står Jesus väldigt nära. Han känner stor delaktighet och vänskap med alla människor. Liten som stor. Fattig som rik. Alla nationaliteter. Ingen glömd. Det säger oss också att gör vi något gott till någon av alla dessa är det som att göra det för honom, Jesus, själv.

I texten om detta säger Jesus även dessa starka ord: ’Sannerligen, vad ni inte har gjort för någon av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig.’ (‭Matteusevangeliet‬ ‭25‬:‭45‬ B2000) då blir det rätt närgånget. Om vi alltså vänder ryggen till någon som ber om hjälp eller behöver oss så är det som att göra det mot Jesus. Nu kanske tycker du att det blev en lite väl långtgående slutsats. Möjligen men pröva den.

Denna textrad kommer vara mitt ledord under min tid på Erikshjälpen. Visst, jag jobbar inte i direkt anslutning till den behövande. Men jag har förmånen arbeta för att frigöra möjligheter för att just hjälpa dom. Så varje gång som jag bereder en produkt, varje gång jag öppnar butiken, varje gång som jag sitter på kontoret kommer jag att ha detta för ögonen. För det är just dessa ”mina minsta” som vi arbetar för.

Vi behöver ställa oss frågan vem ”dessa mina minsta” är idag. Jag beundrar dom som går till fängelserna och besöker dom som finns där. Ofta finns, eller fanns, det besöksrekord i kyrkorna som besöker gamla och sjuka. Fantastiskt jobb. Tror dock att det finns möjlighet för dig och mig. Vem behöver dig? Se dig omkring. Dom finns där. Det är så lätt att vi bara engagerar oss i vår närmaste krets. Det är ju enklare så. Men vi kan ju börja med att titta oss omkring när vi går in och ur affärerna. Varje gång du ger en tiggare en peng har du gjort det för Jesus. Varje gång du besöker en sjuk har du…… . Du fattar, eller hur?!

Ordspråksboken 19:17 säger ”Den som ömmar för den fattige lånar åt Herren och får lön av Honom för det goda han har gjort”.

Så….
‘Jag försäkrar er, att när ni gjorde detta för någon av mina minsta bröder och systrar, då gjorde ni det för mig!’ (‭Matteus‬ ‭25‬:‭40‬ BSV)

På mitt kontor finns det för mycket skräp

Jag har ju satt rubriken ”En vandring genom tankar och upplevelser” på min blogg. Den har ju inte speciellt mycket att göra med att kunna påverka världsläget, politiska svängningar eller andra tunga ämnen. Andra skriver så mycket bättre om orättvisor och saker som är fel i samhället. Jag försöker nog bara berätta utifrån min upplevelse och tankar som kommer i och med det. Kanske lite filosofiskt kanske .

Dessa dagar har jag konstaterat att jag har för mycket skräp på mitt kontor. Då tänker jag inte främst på ett rörigt skrivbord. Jag tänker på ett speciellt skräp jag helst inte skulle vilja ha på mitt skrivbord.

Dom senaste ”dagen-efter-butiksdag” har vi hittat ovanligt många prislappar som några kunder slängt. Man har helt enkelt plockat bort prislappen för att få ett bättre pris eller helt enkelt för att stjäla från oss. Dessa lappar har vi samlat ihop när vi städat butiken. Dom ligger nu på mitt skrivbord

När jag ser alla dessa lappar blir jag rätt trött, beklämd och uppgiven. När människor anser sig ha rätt att ta våra varor utan att betala då blir det bara för mycket. Man tar inte bara från oss. Man tar från gåvogivaren som hade tänkt att sin sak skulle bli medel till att hjälpa barn med. Man tar även från det barn som skulle få hjälp. På så vis kan vi inte hjälpa så mycket som det var tänkt. Det gör mig ledsen.

En sådan upplevelse skulle jag gärna vara utan. Alla tankar som det ger skulle jag också gärna slippa tänka. Vi kommer ju naturligtvis vidta åtgärder som ska minska möjligheten att detta ska få fortsätta. Var så säker.

Om man nu har det dåligt ställt och behöver kläder så finns det bättre sätt att ordna det på.

Jag bara undrar, hur tänker man när man stjäl från en biståndsorganisation? Från någon vars största uppgift är att hjälpa människor med behov.

Visst inser jag att det inte finns några bra svar på det. Visst är det så att många butiker har samma problem. Visst är det så att somliga menar att det får vi leva med. Men det betyder inte att jag måste gilla det.

För vad händer hos oss som jobbar där? Många gör detta som volontärer. Man ger av sin tid för man tror på det man gör. Man kanske inte kan ge så mycket pengar men sin tid kan man ge. Varje gång man går till oss och gör sin insats gör man det för barnens skull. När man då stjäl blir det ett hån mot dom. Man gör deras insats om intet. Det är inte rättvist.

Sådant gör mig bara så trött. Det är tur att man då kan få skriva av sig lite för att sen kunna ta nya tag. För inte ger vi upp. Vi vet att vi gör skillnad. Vi vet att det är så många som behöver hjälp. Så vi lägger inte av pga detta men det skulle vara så skönt om jag slapp detta skräp på mitt kontor.