Dagens Andakt – Hoppas på Gud

13 januari 2026


Herre , jag lyfter min själ till dig. Min Gud, jag litar på dig. Låt mig inte bli besviken, låt inte mina fiender triumfera över mig! Nej, ingen som hoppas på dig ska skämmas. Skämmas ska de som sviker utan orsak.

— Psaltaren 25:1-3 —

Hoppas på Herren. David skriver att han litar på Gud. Alltså förtröstar, lutar sig emot, är trygg i Gud. Och det är något vackert ödmjukt och stort att få sätta sin tillit till Gud. 

  Kärnbibeln skriver: Förutom tro ska ingen som väntar (söker dig ivrigt, binder sig samman med dig) bli besviken (komma på skam, vara modlös, förvirrad el uppgiven)

  Hoppas – väntar – Ordet för vänta är qavah som också betyder att tvinna sig samman som en tråd. Det är en fin bild på en aktiv väntan där den som ber blir sammanflätad med Gud. Ja, precis. Sammanflätad med Gud. När jag såg detta blev jag så tacksam. Man säger att en tretvinnad tråd brister inte så lätt. Att stå själv kan vara svårt. Men stå tillsammans med Gud är något större. Det är en fin bild på att en aktiv väntan där den som ber blir sammanflätade med Gud. Att gå hand i hand med någon är rätt så rart. Tänk att få sammanfläta sina fingrar och hand med Jesu hand. I bön. Den gemenskapen går inte så lätt sönder.  

  Hoppet till Gud handlar inte om att man det eventuellt kanske möjligen kan bli möjligt. Hoppet till Gud villar på en helt annan grund. Hoppet vilar på Gud och vem han är. Vad han kan göra. Det gör att hoppet skulle kunna stavas ’tillförsikt’. Hoppet får en mycket djupare innebörd. Inget lotteri. Utan mer är en tro som bärs upp av en inre övertygelse att det just är möjligt. 

  David litar så på Guds möjlighet att han säger att ’låt mig inte bli besviken – jag vet att du kan’.  Erfarenheten sa honom att det är möjligt. Han hade sett Gud gripa in förr. Han visste att Guds skapande ord, det som skapade hela världen med allt det rymmer, kan uttala sitt skapande ord även idag. 

🙏

Herre, jag vill sammanfläta mitt liv med dig. Jag förstår att då håller det som allra bäst. Jag kapper mina händer ihop med dina och ber.  

Amen

 

   

Klättra högre

Fick en bok i min hand. Med korta sanningar som så tydlig ger en bra uppmuntran.

Läs och funder lite….

Klättra högre…….

…. Möt utmaningarna med att svinga dig allt högre upp på trons vingar….

Vi möter många gånger motgångar. Besvikelser. Möten som sårar. Situationer som känns jobbiga.

Det låter ju lättare sagt än gjort. Men att lyfta sig högre upp och inte stanna kvar i det destruktiva är något vi behöver ta fasta på. Jag vet. Jag vet också att det kan vara svårt, mycket svårt. Men så viktigt. Annars är det vi själva som är dom största förlorarna, troligen.

Så, visst är trons vingar bra. Men detta behövs så mycket på olika sätt i livet. Att lyfta sig högre och över det dåliga vi möter. Inte gräva oss ner i det. Utan lyfta sig över det. Liksom flyga över det och inte låta det få fäste i oss.

Bibeltexten säger så här:

Jesaja 40:31

Men de som hoppas på Herren

får ny kraft,

de lyfter med vingar som örnar.

De springer utan att mattas,

de vandrar utan att bli trötta.

Trons vingar skapar en bärkraft inom oss som bär vidare och högre. Vi får ett bättre fokus. Vår blick lyfts uppåt istället för att fastna i gruset. Vi får en framtidstro. Nuets motgång blir placerad lite mer bakom och blir inte det som träder fram mest.

Att hoppas på Gud är att sätta sin tillit till att han kan och vill hjälpa oss. När den tilliten får ta tag i oss gör det gott inom oss.

Så skapas frid inom oss och vi kan lugnt gå vidare.

Lyft dig högre en det motstånd och annat tråkigt du möter. Flyg över det och se horisontens möjligheter.