Ganska ofta så vaknar jag före den tid jag satt klockan att väcka mig. För somliga är det ju inget konstigt. Många gör det och då rätt mycket före den önskade tiden att vakna.
För mig handlar det om att vakna bara några minuter före. Oftast 7 eller 8 minuter. Inte tre. Inte tio. Nej, 7 eller 8. Lite märkligt.
Å ena sidan lite jobbigt. Man vill ju använda den tid man har avsatt till att sova fullt ut. Å andra sidan så blir det ju möjligt till en naturlig snooze. Att dra sig några minuter. Man blir heller inte bryskt medveten om att det är dags att gå upp.
Även om jag sätter klockan ovanligt tidigt eller sent så händer detta. 7 eller 8 minuter före utsatta tid.
Det är skönt att vakna upp i tid. Det ger en mjukare start på dagen.
Det finns många områden i livet och på vår jord vi skulle behöva vakna upp i tid. Innan det är för sent. Innan vi kör fel. Innan det händer onödigt dumma saker.
Att vakna försent ger dock motsatt effekt. Sådana mornar är inte roliga. Det är som att kroppen kommer i otakt. Hjärtat slår liten extra. Stressen kryper in i djupet. Att komma försent till jobbet är inte roligt. Det är inte roligt någonstans att komma försent. Det blir aldrig en bra start på ett möte när man kommer försent.
Miljön är ett område jag börjar bli klart orolig för om vi inte just har vaknat för sent inför. Kanske inte ens har vaknat för till och med. Det finns säkert många sådana områden.
Det finns något som händer när man vaknat för sent. Man sätter helt enkelt fart. Allt för att rädda läget så bra det går. Oftast brukar det i alla fall hjälpa lite. Kanske ibland rädda situationen helt och hållet.
Om vi gör det i relationen till miljön så kanske det ändå finns ett hopp.
Att vakna upp innan det är försent är avgörande för att nästa steg ska bli möjligt.
Pedher´s blogg 