Vaccinera sig

Man kan fundera hur det fungerade förr. På den tiden man inte kunde vaccinera sig mot det mesta.

I veckan har jag vaccinerat mig mot influensan. Har man astma så tillhör man en riskgrupp. Tänk vad massa olika grupperingar det finns. I år tänkte jag att jag skulle vara tidigt ute. Så jag var nog bland dom första i vårt område. Så om allt fungerar ska jag slippa årets influensa.

Tänk om man kunde vaccinera sig mot mer än bara sjukdom. Typ arbetslöshet, rasism, krig, överfall, mord, osämja, dumheter, politisk kris, påhopp, utbrändhet, tsunamin, katastrofer, jordbävning, solbränna, rädsla, ja listan kan ju göras hur lång som helst. Livet har många saker jag tycker man skulle kunna vaccinera sig mot.

Tänk om man kunde vaccinera sig mot att göra misstag. Men å andra sidan lär man sig ju av sina misstag. Men mot att göra fel då?

Det finns svåra sjukdomar man skulle kunna önska att man skulle kunna vaccinera sig mot. Cancer, alzheimers, parkinson för att nämna några.

Det finns några personer bakom vaccinationer och mediciner i stort. Det är dom som forskar fram nya mediciner. Dom som med stort tålamod och ännu längre uthållighet kan få fram mediciner och vaccinationer som gör våra liv så mycket bättre. Dom är värda all heder och respekt.

Influensatidens lov

Det är tur att det inte är influensatider för ofta. Men när dom kommer kan det bli väl jobbigt. 

Jag menar inte på något vis att man ska gå till jobbet och vara sjuk. Inte heller att som volontär slita fast man egentligen skulle vara hemma. 

Men när jag möter människor som vill göra sitt yttersta för att vår butik ska fungera blir jag djupt imponerad. Det är så ofta man ser att i olika sammanhang ger man upp. Fotbollsspelaren som lägger sig rätt lätt för lätt vinning. Man känner efter och minsta lilla motstånd lägger man sig. 

Återigen, jag vill inte på något sätt uppmuntra till att jobba när man är sjuk. Men när jag möter en sådant ansvar och man samlar kraft för att satsa blir jag så tacksam.  Man bär sitt volontärsuppdrag med stolthet och vilja. Det är inte svårt att då uppmuntra till att gå hem lite tidigare. 

I influensatider är det många som får bära en extra börda. Dom som står på benen och gör jobbet. Volontärer som anställda. Fast man är färre. Men man gör det ändå. Det är imponerande. Varför sker det? Man bär på en större vision. Uppdraget driver på. 

Alla dessa hjältar är värd att uppmärksammas. I mina ögon är det dom som är hjältar. När det väl är deras (o)tur att bli sjuk och vi andra är friska får vi visa framfötterna. Det är att stötta varandra i vått och torrt.