När något aldrig skulle behöva ta slut

Ibland kan jag önska att vissa saker aldrig ska ta slut.

I år är semestern en sådan sak.

Inte för att jag vantrivs på jobbet. Tvärtom om.

Men när sommaren är och har varit så vacker så här långt så önskar jag mig en ännu längre semester.

Varför har snart alla semesterdagar gått? Bara att gilla läget.

Denna sommar är ju så här långt kanon. Började ju tidigt i maj.

När dag efter dag ser ut så här blir man tacksam när det någon dag kommer en skur. Då molnen svalkar ett tag.

Hoppas att vädret blir fortsatt kanon för alla som nu går på semester. Dom är värda det. Alla hjältar som burit alla jobb medan andra vilat.

Så nu håller vi tummarna och ber till vår herre om minst 5 veckor till med vackert sommarväder.

Möjligen en del regn på nätterna. Vi behöver tillskott av vatten för all gröda och grundvatten.

Men visst är det så att ibland skulle man önska att någonting bra aldrig skulle ta slut. Eller hur?! Tror vi alla tänkt så någon gång.

Samtidigt är det ju lika sant att när det har tagit slut, har det dykt upp nya saker, som man också gärna ser ska fortsätta. Så håll ut. Det kommer snart något annat trevligt.

Så är det dags….

Så är det dags….

Idag är det åter tillbaka till jobbet efter drygt tre veckors ledighet. Känns bra. På ett sätt "borta bra men hemma bäst" på något sätt.

Jobb är ju i grunden något bra. Allt för många saknar det. Det är inte bra.

Denna dag är oftast en dag full med prat. Mycket att ta in och följa upp. Det är också starten på hösten och vinterns arbete med olika satsningar. Då gäller det att få en bra plan lagd.

När kvällen kommer är åtminstone huvudet ganska trött. Så jag vet vad jag har att vänta mig denna dag.

Fram emot helgen kanske man är tillbaka till dom tidiga morgnarna igen.

Semestern, ja den kan väl beskrivas som dagen som var i lördags. Då var det minst sagt blandat väder. Med skurar av regn och gassande sol. Rent vädermässigt har det inte varit den bästa sommaren men inte heller den sämsta.

Nu önskar jag mig en vacker brittsommar. Goda höstpromenader.

Känner mig nöjd med semestern. Du har kunnat följa den vis min semesterdagbok. Jag skrev den mest för mig själv. Det var ett sätt att visa mig själv vad mycket man hinner med på en semester. Mycket att vara tacksam för. Möten med människor. Att då kunna gå tillbaka och läsa något om det och se bilder är gott. Det är som att leva semestern en gång till.

Men nu är det dags för det vanliga livet igen. Det livet som är din flesta dagarna på året. Det vanliga är rätt bra. Dom ovanliga dagarna visar på det. Det är något att vara tacksam för. Gud hjälpe oss att se allt vi kan vara tacksamma för.

Sista dagen på jobbet – stort tack!!!

Idag gör jag sista dagen på jobbet. En kluven känsla minst sagt. Att å ena sidan självvalt bestämt sig att sluta, se fram emot ett nytt jobb, tacksamhet för det som varit, en spännande framtid känns det lite dubbelt just idag.

En dag av tillbakablick där det hänt så mycket. Flytt av butik som den stora händelsen.  En försäljning vänt radikalt.

Det som ändå sätter djupast spår hos mig är möten med medarbetare och kunder. Samtalet om vårt mål. Att hjälpa människor. Så blir helt plötsligt djupet i det mötet man minns mest. Nöden för någon annan.

En tid som nog varit jobbig på många sätt. Men som gett mig mycket.

Stort tack till alla medarbetare i butiken. Ni är guld värda. Utan er hade vi inte den framgång vi just har. Stort tack till dig som är gåvogivare. Utan alla saker ni skänker vore vårt uppdrag omöjligt. Ett stort tack till dig som kund. Tack för att du väljer att handla hos oss. Tillsammans blir detta så bra. Tillsammans förändrar vi världen genom att ge liv åt barns drömmar.

Nu önskar jag Erikshjälpen i Norrköping all lycka i framtiden. Önskar min efterträdare Hanna allt gott och en fantastisk tid som butikschef. Jag kommer att följa er med glädje och stort intresse. Glädja mig ned er framgång ni kommer att leva med.

På nya jobbet….

  Idag är jag på besök på nya jobbet. (Tjuvstartade lite i går eftermiddag faktiskt och blev så positivt välkomnad av dom jag mötte) 

Det är idag jag får känna på pulsen hur det verkligen är. Fram tills nu har det mer varit en tankebild. En bild jag försökt att skapa i min inre värld. Kanske en drömbild. Kanske ett försök att gestalta hur jag tror att ett nytt jobb ska bli. 

Idag ska dessa två bilder, min drömbild och den verkliga, mötas. Jämföras och bedömas. Det är nu jag kan för första gången på riktigt börja forma min riktiga jobb-bild. 

När jag mötte några av alla dom som finns på erikshjälpen i Jönköping fick jag ett så varmt mottagande. Tänk hur viktigt det första mötet kan vara. Måste säga att jag kände mig som hemma. Som om jag varit där länge redan. 

Det påminner om hur du och jag kan avgöra en persons första intryck. Kanske tom dens känsla över hur det kommer att bli och fungera. Ett leende och ett varmt välkomstord  kan innebära så mycket. 

Om man ska trivas på sitt jobb behöver man vara inkluderande mot sin omgivning. Då skapar man en god atmosfär och jobbet blir så mycket trevligare. Vi som redan är på jobbet har det avgörandet i våra händer. Betänk vilken skada motsatsen kan få innebära. 

Senaste dagarna har varit utbildning. Nu ska jag lära mig ett jobb som jag börjar efter nyår. Två dagar av massa nya intryck. Att då fått möta värmen igår gör denna dag så mycket mer glädjande. Känner bara en stor tacksamhet.  

Hur möter vi våra nya arbetskamrater? Säger vårt kroppsspråk samma sak som våra ord? Tänk vad du kan få betyda för nästa person som kliver in på din arbetsplats. Du kan göra skillnad.