Så är julen över. Lite extra stinn över buken efter all julmat börjar man inse att det finns ett liv efter jul också. Varför åt jag så mycket? Kanske bara jag som tänker så i år. Om det är så vore det ju ganska bra, eller hur? Men nu anar jag att det är några fler än mig som funderar i dessa banor.
Innan jul vägde jag mig inte. Smart va? Då kan jag ju inte veta om jag gick upp några kilo eller inte. Det var riktigt smart?
Vilken tur att man inte skall forma sitt nyårslöfte just nu. Då skulle det säkert bli: 1 röra sig mer. 2 äta mindre. Lova sig att köpa gymkort eller börja på Friskis och Svettis eller något åt det hållet. Eller så skulle man köpa sig ett hemmagym. Allt för att snabbt komma i rätt matchvikt.
Nu är det ju som sagt tur att nyårslöftet inte behöver vara klart förrän vid årskiftet. Visst är det bra. Nu kan man lugnt och stilla fundera över detta viktiga.
Dagen efter jul är lite vakuum på något sätt. Det man sett fram emot är redan över. Kanske blev det inte alls som man hade tänkt sig. Denna högtid som man önskar så mycket omkring har en tendens att kännas misslyckad. Mitt i all härlighet. Jag skulle tro att det är långt ifrån barnen som skruvar upp förväntningarna. Inför nästa år skulle vi behöva ändra på det.
Det är nu som vi också inser att vi har knäckt budgeten för julklappsinköpen med bred marginal. Jag vill minnas att det var förra eller förrförra julen som man påstådde att folk hade förköpt sig. Man hade förköpt sig mycket. Det innebar att januari blev en tuff månad. Jag vill påstå att det märkte vi i vår second hand. Den januari som kom efter den julen hade vi en bättre månad än vanligt. Dagarna innan lön var mycket tuffa för många. Undrar jag hur det gått detta år.
Jag tror att våra nyårslöften borde innehålla två saker inför nästa jul. 1) Att vi inte skapar förväntningar som riskerar att såra oss. Att bara låta julen komma och glädja oss över det lilla. Att inte förvänta något som vi i grunden inser att det finns stor risk att göra oss ledsna. 2) Handla bara julklappar som ryms inom din budget så att du har råd med mat även sista dagarna innan nästa lön. Det är inte dom dyra klapparna som gläder mest. Det är hjärtat bakom handlingen. Vi behöver hjälpa varandra genom att tidigt komma överens om att sätta ett tak för klappens värde. Då kommer alla må bäst.
Glädjedödare? Nä, jag tror faktiskt inte det. Jag tror att då blir julen mer jul på djupet.
Så nu är det dags att förbereda ditt löfte. Ge dig inget löfte du inte kan hålla. Det skapar bara en känsla av misslyckande. Lycka till och var rädd om dig.
Pedher´s blogg 