Mycket verkar vara kaos nu för tiden

Mycket verkar vara kaos nu för tiden.

Brexitkaos – britternas uttåg ur EU verkar bli ett enda stort kaos på gränsen till parodi.

Vårdkaos – ny leverantör till vården misslyckas med att just leverera.

Kaos vid gratis utdelning av kebab.

Katastrofövning var ett stort kaos.

Kaos i Irak.

Varnar för kaos vid slussbygget

Kaos i Ecuadors huvudstad.

Kaos i Stockholmstrafiken.

Detta var några av alla kaos under oktober månad.

Känns som att det är inflation i kaos. Ordet används så mycket att det inte räcker till. Nästa steg känns som att bara finns ”katastrof ”.

Men det är klart oroligt på många platser. Kanske till och med inom många människor.

Kaos är oreda, virrvarr, förvirring, röra. Men också ovisshet. Kaos kan vara svår att bemästra. Helt enkelt svårt att få ordning på.

Vår värld, både omvärld och inom oss behöver frid. En frid som ger ro. Ett lugn som skapar en atmosfär där vi inte skapar kaos.

Ibland känns det övermäktigt. Ibland faktiskt helt omöjligt. Men det finns en väg.

Joh 14:27 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

Det finns en kraft till frid. Vår värld behöver ta emot den. Vi behöver ta emot den. Den gåvan ligger i redan i givarens hand. Vi har att ta emot den.

Min bön blir idag….

🙏Herre, tack för att du ger av din frid till oss. Hjälp oss att ta emot den friden. Amen 🙏

”Bara jag kommer fram först så….”

Landade hemma efter en färd genom Jönköping efter jobbet igår. Det var kaos i trafiken. En lastbilsolycka i Göteborgsbacken var orsaken. I riktning mot Göteborg. Det var kaos överallt. 

Bara jag kommer fram först så….

Det är intressant när man ser hur vi kan fungera i trafiken. Det där med att köra ”blixtlås”, släppa fram varandra är något vi skulle behöva träna på. Många rondeller är det i stan. Så länge vi försöker att vara vänliga och tillmötesgående så funkar det ju ändå rätt okej. Så kommer den där föraren som tänker ”Bara jag kommer fram först så….”. Så blir det tvärstopp. Ingen kan komma runt i rondellen för vederbörande har kört fram för långt och stänger hela möjligheten till att andra ska kunna komma iväg så att just ”han” kan komma iväg (Han, för det är rätt stor övervikt på det manliga könet som verkar tänka just så ). 

Bara jag kommer fram först så….

Jag tror att om vi tänker för mycket att ”Bara jag kommer fram först så….” så blir det problem för dom allra flesta. 

Vi behöver tänka mer ”vi” än ”dom”. Vi behöver vara mer generösa och se andra för oss själva. 

Det intressant i trafiken att när vi tänker mer ”vi” och tänker andra före oss själva så blir så mycket enklare i trafiken. Det flyter på bättre. För då blir alla mer uppmärksamma på att det ska flyta för alla än bara för sig själv. 
Vet du, jag tror det gäller på fler områden i livet. På fritiden så väl som på jobbet. 

Problemet i går var ganska långt ifrån där jag åkte. Men det påverkade hela Jönköping. Skulle tro att köerna norr ifrån ringlade sig säkert en bra bit upp emot Huskvarna (två-filsväg) och kanske tom upp mot Gränna. 

Så är det i livet också. Det vi gör påverkar många fler än vi tror. Om vi bara ville se och förstå det så tror jag att vi skulle vara mer återhållsamma med våra manövrar ibland. 

Låt ”viet” gå före ”jaget” så kommer det att fungera så mycket bättre. Annars faller vi allt för ofta på eget grepp. 

Förvirrat kul…..

Så var första dagen gjord på jobbet efter att varit sjuk. Det är genuint roligt att komma tillbaka och möta alla sina medarbetare. 

Jag försökte beskriva det så här igår när jag fick frågan hur det går med kroppen och knoppen. Man försöker ju hålla ihop alla intryck och ‘måsten’ en dag som igår: 

”Det är ett kaosplockande ur denna hjärna just nu. Jag försöker återställa minnet och skriva ner allt som ploppar upp. Beställer annonser hit och dit och pratar med folk. Förvirrat kul att vara tillbaka”

Summeringen av den första arbetsdagen är att jag inser att om bara några veckor står vi i en ny butik på jobbet. Och det är färre dagar dit än jag nog vill erkänna. Men nu börjar det bli så tydligt vart vi är på väg. 

Så igår fick det bli en vanlig dag som uppvärmning. Ja, kanske lite drygt en vanlig dag om jag ska vara helt ärlig. Denna dag som nu är inne blir nog längre än så. 

Men det är ju så förvirrat kul att vara tillbaka på jobbet igen. 

Att leva i kaos

Förra veckan var en tid av att packa ner. Det var en tid att flytta min son. Sen blev det att vara borta två dagar i Örebro. Nu är det dags för mitt eget kaos.

Kartonger högt som lågt. Här och där.

Det största problemet är att veta vart allting är. Var i hela världen la jag det jag nu letar efter just nu? Att efter ett letande hitta sin pryl är ju fantastiskt. Tänk att en så enkel liten sak kan glädja så mycket.

En annan sak som slår mig är att man samlar på sig så mycket saker. För mig blir det nog ett mål att försöka dra ner på alla prylar. Inte behöver man så mycket saker.

För varje kartong som blir tömd, för varje gardin som kommer upp, för varje sak som kan plockas undan är det en delseger till att kunna lämna flyttkaoset.

Vart ligger närmaste affär? Vart hämtar man posten? Vart ligger sopstationen? Så många saker som förr var så enkla är nu så knepiga att få lösta.

I grunden handlar det om att få ordning. Ordning på livet. Ordning. Inland är det bara så rörigt. Man skulle önska att man kunde stänga och låsa och lämna det bakom sig. När vi lämnade huset kom en städfirma och gjorde jobbet. Ibland skulle det vara så skönt att en städfirma kunde få ordning i ett rörigt liv. Undrar om man kan få Rut- eller Rotavdrag till det?…

Å ena sidan kan man läsa att man skall bära varandras bördor så uppfyller man Kristi längtan o lag. Samtidigt står det att man skall bära sin egen börda. Alltså ta eget ansvar.

Och det är så. Vi har själva ett ansvar att få ordning i vårt kaos. Men samtidigt skall vi som medbröder o medsystrar ha omsorg om varandra. Samtidigt tror jag vi skulle behöva ta hjälp, be om hjälp, att få ordning i kaoset. Vi behöver inte vara så präktiga och ”kan själv”.

Så lika viktigt det är att inte samla på sig massa skräp i boendet är det att hålla rent i sitt liv så att kaoset inte får fäste. Att helt enkelt stämma i bäcken. Rensa och hålla undan.

Kris och möjlighet lär visst vara samma tecken på kinesiska. Kanske kan man då säga att kaoset kan vara både gott och ont. Ur kaoset kan det växa fram något stort och bra. Så håll ut.