Att ställa sig i kö har vi nog alla gjort någon gång i livet. Troligen rätt ofta. Köer in se verkligen olika ut. Att stå i bostadskö gör man ju inte rent fysiskt. I vissa områden verkar man behöva ställa sitt nyfödda barn i kö för att sen ha en chans för att få en bostad när den flyttar hemifrån vid 25 eller 30 års ålder.
Kassakön är klart mycket mera fysiskt synlig. Den har mer av ett måste över sig också. Men kön till restaurangen har kanske mer av nöje över sig.
Att köa är ibland något roligt när man börjar prata med dom som står i samma kö. Alla kanske inte vill prata men det kan verkligen bli ett intressant möte med någon man inte känner.
Att köa berättar om att vi vill ha något eller göra något. Denna längtan kan visa sig särskilt när man köar efter något man gärna vill ha. En viss form av rastlöshet kan infinna sig när man tycker det dröjer lite för länge.
Jag tänker att det finns ett köande som har ett djupare värde. Där köandet är en innerlig längtan efter Gud. I en sådan kö ställer jag mig gärna. Den kön har en uppfyllelse som sträcker längre och djupare.
Kön till Jesus behöver inte alls vara länge. Om man ställer sig där med längtan att få gemenskap med honom är kön snabbt framme. Det är stort.
Jag funderar lite på vad det är jag verkligen vill köa till…. Vad vill jag? Vad vill jag uppleva? Och att ställa sig i ”rätt kö” blir allt viktigare tänker jag.
Troligen är det just därför vi läser och hör så mycket om att en ung generation söker sig fram till de djupare värdena. Det andliga. Och att vi läser om att Jesus blir en av de viktigaste influencer i livet just nu. Det är inte värt att ”köa” till något annat. Så….
Vad köar du till?
Pedher´s blogg 